"Droppen" av Mats Wilander
Någon som minns första säsongen av 100 Höjdare? Ett program där Fredrik Wikingsson och Filip Hammar (tror jag dom heter) hade valt ut dom hundra roligaste händelserna i Sveriges historia. Nummer ett på den listan blev Mats Wilander när han läste sin egenhändigt skrivna dikt "Droppen".
Tänk er in i följande. En 20-årig Mats Wilander sitter hos Fredrik Belfrage i Go'morron Sverige, året var 1985 och på den tiden såg ALLA detta program. Wilander är redan firad tennisstjärna och em av världens absolut största talanger i sin sport och är beundrad i hela landet och tennisvärlden. Belfrage säger att Mats har tagit med något som han vill läsa och Wilander berättar att han skrivit en dikt på Heathrows flygplats i London inför en lång flygning till New York, och den heter "Droppen"
Belfrage slår an tonen allvarligt, studion släcks ner, en spotlight ligger i ansiktet på Wilander, som djupt och med känsla som liknar inget annat, läser han följande ...
-------------
Jag sitter mitt ibland gamla och unga människor på det här fiket. Framför mig står en bricka, med en kopp kaffe, med två sockerbitar liggandes på koppens tallrik.Snart ska dom ner i det varma kaffet och kämpa för att inte bli nedsmälta.
Jag greppar dem mellan tummen och pekfingret. Precis när jag är ovanför koppens runda väggar tappar jag ner dem, båda två, i kaffet. Plopp lät det, samtidigt som en droppe kaffe far upp ur koppen. Liksom den hade legat där nere på bottnen och bara väntat på att hämnas. Hämnas bara för att sockerbitarna sjönk ner på bottnen och tog hans plats.
Så nu befinner sig droppen hotfullt långt ovanför koppen. Plötsligt vänder den och tar fart mot mig och min vita tröja. Jag hinner inte undan. Droppen träffar mig mitt på magen. Jag tittar ner och ser den dra ut sig lika stor som en tumnagel.
Jag har helt glömt bort sockerbitarna som ligger där nere på botten och får lungorna fyllda med svart kaffe. Dom dör bara för att ge mig njutning.
På bordet står också en askkopp. Det ligger fem fimpade cigaretter i den. Tillsammans bildar de en fruktansvärd massgrav.
...en onödig massgrav.
Så jag reser mig upp och går min väg.
De flesta liv tänds och släcks alltför snabbt.
-------------
