Är det bara mitt barn som inte äter?

det är så länge sedan nu...... men min son åt inte heller.... hans första år var ett h-vete i matsituationen.

men jag lovar dig. inget barn svälter ihjäl här.
ha täta kontroller på bvc och på barnets allmäntillstånd.

min son är nu nio år, mat är fortfarande ingen prio för honom. men jag har lärt mig, man ska aldrig tvinga ett barn att äta, någonsin, då blir hela matsituationen dålig.

min son är alldrig sjuk och full av energi... det kommer säkerligen ditt barn oxå vara.

och skulle något vara knas upptäcker ni det på bvc och på ditt barns allmänstillstånd.

fast jag vet att man mår sååå illa när barnen inte vill ha mat.

När jag nojade över min sons matvägran, fick jag tips om att anteckna varenda tesked under en period av TVÅ VECKOR i sträck. Då hinns det "lekas in" en och annan burk med mat, någon tugga frukt här och där och mer välling/gröt än man kanske trodde innan. Kan det vara något att försöka med?

Min äter inte heller när han borde vara hungrig (han är 3 år nu!!) och väger några kilo mindre än vad längd-kurvan föreslår. Men han är pigg & glad och växer och utvecklas i övrigt som han ska, så det känns inte så oroligt ändå. Fast visst håller vi fortfarande på och trugar och mutar och beter oss för att få mat i honom emellanåt .

Det är jättestressande när ens barn inte äter som man vill, tydligen var jag själv likadan enligt mamma... dum gen att ge i arv!!

Men hur får man bort den där ångesten de har för mat? Vår tjej ruskar ett nej å säger "nej" då hon skall äta, men får vi henne att smaka den släta pruen så kan hon äta flera skedar, men det att få henne att ens smaka pyttelite... Yoghurt skulle hon kunna äta hur myckte som helst av, likaså glass. Å lördagskorv. Å nu har karelska piroger blivit en favorit. Hon har varit 2 dagar på dagis nu, jag har en liten förhoppning om att hon kanske skulle kunna börja äta där... Men de här två dagarna har det nog inte gått så bra med maten..

Jamen det är ju KANON att det finns en massa hon kan äta "hur mycket som helst av", GRATTIS!! Vad är problemet? Att hon inte slukar broccoli lika glatt som glass ? Äsch, det där kommer gå hur bra som helst! Och två dagar på dagis är ju ingenting, det är mycket annat som snurrar i hennes huvud just nu skulle jag gissa !

Aha, en tvilling till min tjej! Det ser ut precis som hennes matdag idag.

Vad säger de på dagis? Personalen där vår tjej går är jättebra och väldigt förstående. Vi har tagit med välling som de ska ge henne innan middagsvilan om hon inte äter lunchen. Det var deras förslag och jag är SÅÅ glad för det!
Min tjej vägrar ju t.o.m. att sitta med vid matbordet, så det är det första målet de har satt upp på dagis...

Jag kan lägga till att det enda min tjej skulle kunna äta hur mycket som helst av är välling och bröstmjölk... Inte ens glass eller yoghurt slinker ner här annat än enstaka skedar.

Hej
Kika in på den här tråden...Du är inte ensam...

www.familjeliv.se/Forum-3-168/m12160722.html

Har det blivit en maktkamp mellan er? Är hon nöjd och glad, pigg, alert, väger någorlunda bra så kanske du ska slappna av och avvakta ett tag till. Prova nya maträtter, mos coh korv och sådana "lätta" maträtter. Om det inte hjälper borde väl BVC ha mycket kunskap och kunna hjälpa er! Lycka till!

Skönt att höra att vi inte är ensamma...

sweet: numera kämpar vi inte med maten, säger hon "nej" så får det va, men vi bjuder inte heller ut någon annan mat.

Till saken hör att hon har epilepsi. Äter medicin 2ggr/dag, så från 7 månader till 9 månaders ålder tvingade vi i henne medicin, innan hon accpeterade att hon skall ha medicin. men matproblemen började nog innan det, hon blev aldrig ens intresserad av smakisar, bara grät, grät och grät... Det var så skönt när vi var till en läkare för en annan sak för någon månad sen och den läkaren sa att hon överlever på vällingen, sedan den dagen har jag slutat bry mig!!! Men det är nu när hon börjat på dagis som jag fått dåligt samvete igen...

Kan du inte ge henne fler vällingmål. Det avdramatiserade en ganska "upprörd" stämning kring mat här hemma hos oss... Ville han inte ha maten - erbjöd vi välling isrället.... Det kändes nästan som vi kunde börja på noll sedan igen.

Då har vi haft det tufft först med amning och flaska, sedan bara flaska och sedan då med mat - men tack och lov så började han älska vällingen - vilket blev vår räddning. Jag blev lugnad av att det funkade med välliungen och tack och lov hade jag folk runt mig som stöttade i att låta honom "leva" på välling... I dag är han nästan 2 år och äter t o m bra! Framför allt han gillar att äta och min "ångest" är borta. Äter han dåligt ngn gg då och då - ja då erbjuder jag honom fortf välling! Eller så litar jag på att han äter förr eller senare.

Vissa tror ju att välling kan förvärra och göra att de äter än mindre... Men inte för oss - det avdramatiserade det hela! Dessutom är ju välling väldigt nyttigt :)

Solrosen83: Ni är absolut inte ensamma!! Jag förstår precis hur nu har det, vi är i ungefär samma situation. Men min kille åt inte heller så nu sondmatas han. Det gick inte att vänta ut han, för då fick han inte i sig något, inte ens vätska. Vi har har hjälp av en dietist på vår barnklinik. Har din dotter epilepsi så är nu ju redan "inne i systemet" på sjukhuset. Om du är orolig så tycker jag absolur att du ska kontakta en dietist. Vi har fått jättemycket värdefulla råd och tips och framförallt stöttning och peppning när det varit som tyngst.
Appropå dagis så är det nog mest positivt. Det är jättenyttigt att sitta o äta med andra barn, grupptryck påverkar de flesta. o ha vällingen i reserv hos dagisfröknarna.
Kram

Säger som feather:
Kika in på den här tråden...Du är inte ensam...

www.familjeliv.se/Forum-3-168/m12160722.html

Lina äter inte heller. Leker och geggar med maten, lägger upp den i olika mönster på bordet, stoppar lite i munnen men klöks och så åker det ut igen. Sån tur är gillar även hon välling. Vi häller vispgrädde i vällingen ibland när hon börjar gå ner för mycket i vikt. Vi är några som snackar om matvägrare på tråden ovan, eller i t.ex. i min dagbok. Lycka till!
Linas mamma

Har en son på drygt 13 månader som heller inte har ätit mat. Smakisar kom vi aldrig någon vart med så det la vi ner efter 5 månader. Gick över till att ge honom bitar av samma mat vi åt och då gick det väl något bättre. Han kunde tänka sig att stoppa in det i munnen i alla fall men det kom ut lika fort igen. När vi körde puréer så var det bara gråt gråt gråt.
Den senaste veckan har han dock ätit mat flera gånger. Jag har slutat lägga hans mat på bäbistallrik. Han får på samma porslin och samma bestick som övriga familjen. Konstigt nog verkar det funka. Han äter inte mycket men han äter i alla fall. Hoppas att det är en trend som håller i sig!
Jag tror inte på att vänta ut barnet tills det är hungrigt. Är sonen allt för hungrig så äter han inget. Då "rinner" han bara nerför matstolen. Ge av det hon äter och fyll på med välling. Kanske inte i samband med måltiden utan ha speciella vällingtider. Här äter vi ungefär så här:
7.30 Frukostvälling 200 ml och en näve havrekuddar
10 Frukt oftast en stor banan
12 Lunch
13 Välling 175 ml
17 Middag typ 2 köttbullar och 10 pastaskruvar
19 Välling 175 ml
Lunch funkar inte alls just nu eftersom han oftast sover förbi den. Blir för tidigt att ge honom innan han somnar och när han vaknar är han vrålhungrig så då är det bara välling som fungerar.
Middag verkar ju funka nu i alla fall och det är ju ett stort steg på vägen.
Jag tror att barnet börjar äta när det är moget för det. Tills dess så får man ge dem det lilla som de ändå äter. Jag har inte hört talas om någon 15-åring som fortfarande lever på välling

Hej, Sitter på jobbet så måste först säga att jag inte läst hela tråden. Såg bara när jag kastade ett get öga att någon skrev att ditt barn inte svälter ihjäl..

Är inte riktigt hela sanningen. En lång historia kort. Efter att våran son hade varit förkyld en längre tid och med mat trassel. La han av helt och äta. Varje måltid va en kamp.

Vi kunde inte locka med något och dessutom att få en 1 åring 1½ liter vatten per dygn( som är rek) som inte ens vill äta va ett helvete. Blev tvång till sist.

Vi kämpade med läkare hur mycket som helst. Till sist åkte jag till akuten med honom och sa hjälper ni inte oss nu åker jag till mitt jobb och sätter dropp på honom själv.

Fick prata med en läkare som lyssna som kolla hans blåsa och tog prover som visa att han faktiskt hålle på att äta upp sig själv.. han SVALT.

Visade sig att våran kille behöver mycket vatten(han dricker som en tok nu) + lactulos så att han bajsar varje dag. För så fort det blir lite i tarmen slutar han äta.

Har även till sist efter mycket bråk bytt läkare och fick en riktig barnläkare, ingen husläkare som inte kan barn.

Som hjälpt oss med att se om han har allerger(inte bara något pricktest som enligt mig är blaha blaha) + röntgat tarmarna för att se om det finns förträngningar.

Måste jobba lite men ville bara säga det om det finns någon likhet med ditt barn. Ska läsa hela tråden när jag får tid.

Har en dotter på snart 3 år som också alltid varit liten i maten. det fick inte vara klumpar i ngt för då klökade hon hela tiden o fick upp det. Det vände lite grann när hon började på dagis. Men nu har vi fått en liten till o då slarvar hon igen. Hon säger att hon är hungrig men hon äter knappt ngt. På bvc säger dom att om hon har ngn favoriträtt så ge henne det 3 ggr i veckan, dom får ändå i sig det dom behöver, det finns inget barn som svälter ihjäl. Men jag vet hur du känner dig!

Har inte läst hela tråden nu men min dotter är 1,5 och äter också bara någon tesked av maten (hon verkar klara sig på det ?). Jag tror att hon bara är liten i maten.

Har märkt att "problemet" blir större när hon håller på att få tänder, vilket är nästan hela tiden just nu. Då vill hon nästan inte äta något förutom en flaska välling på kvällen.