Är det någon med erfarenhet av att jobba inom psykiatrin?

TS: jag har inte jobbat inom psykiatrin, men har ju gjort sjuksköterskepraktik dels på en allmänpsykiatrisk avdelning och dels på en öppenpsykiatrisk mottagning. Tyckte det var jätteintressant och trivdes mycket bra. Det var lite ovant med låsta dörrar på avdelningen, mitt tips där är att inte släppa ut eller in någon själv utan låta ordinarie personal göra det. Var även med på ECT-behandling, kanske att du kan vara med och se det?

Det låter bra, jag hoppas att jag kommer trivas och att det kommer vara lärorikt. Jag har hört att det är/kommer vara brist på ssk inom psykiatrin och då om man trivs kanske man kan få ett jobb där sen.

Jag kommer ju vara på en psykosenhet och där har ju patienterna ofta psykoser, vanföreställningar, hallucinationer och sjukdomar som schizofreni m.m Jag är ganska övertygad att de inte kommer vara farliga utan det är helt överdrivet av media. De flesta är inte det tror jag. Men jag har lite funderingar hur man ska närma sig dem.
Men jag tänker att det viktigaste är att behandla dem med respekt och bemöta dem på ett bra och värdigt sätt. Jag känner väldigt mkt för patienter som mår dåligt psykiskt och vill verkligen hjälpa dem på ett bra sätt.
Är det någon som har något tips att ge om det?
Jag hoppas att jag får en bra handledare, det betyder så otroligt mkt!

ingen?
puffar upp

TS: hoppa in i sjukskötersketråden och prova att ställa dina frågor där, tror det är några som arbetar inom psykiatrin där.

Jag jobbar inom psykiatrin, har varit på rättspsyk i dryga fem år, fråga på!

Förresten, jag jobbar som huvudhandledare åt studenter också, och kom på en sak direkt. Låt intrycken komma, döm inte direkt, ge inte kritik till verksamheten med en gång och försök inte vara en som vet allt. Sådana studenter retar gallfeber på personal som jobbat i trettio år, ofta finns det en mening med regler och rutiner som initialt kan kännas omoderna och ineffektiva.

Vad bra!!

Jag vill veta det mesta, hur är det att jobba inom psykiatrin? Hur är patienterna? Hur är relationen vårdare-patient (kanske lustig fråga, hoppas du fattar vad jag menar), är det något särskilt jag ska tänka på?

Jag ska ju som sagt vara på en psykosenhet, är lite nyfiken hur det är på en sån och hur man närmar sig de patienter som finns där, förstår att det är individuellt men jag har inte så mkt erfarenhet av det.

Jenny

Ska tänka på dessa saker. Jag är ingen som tar sån plats och "vet bäst", förstår om såna saker är irriterande.
Jag är mera lite åt det osäkra hållet (iaf första tiden på ny praktik) och känner att man lär sig av de som jobbat länge.

Var öppen och lyhörd när du kommer ut på kliniken. Fokusera på att tala med patienterna. Känner du att din placering är jobbig, måååånga har jättejobbigt på sin psykiatriplacering, så ta upp det DIREKT med den du går med. Det är så himla trist med studenter som i samband med slutbedömningen berättar att de hatat sin placering. Vi vill ju ha positiva studenter!

Det jag kan säga ren generellt, vet ju inte var du ska praktisera, är att du försöker att sitta så mkt ute på avdelningen med patienterna som du kan. Tala om väder och vind, försök få en bild över både vad de har i bagaget och hur de lever idag. Genom att ge en patient tid får man höra en hel livshistoria. Många psykiskt sjuka lever ett otroligt isolerat liv och berättar gärna om hur de levt och lever i dagsläget.

Hoppas du kommer att uppskatta din placering, psykiatrin är enormt spännande!!!

Hör av dig om du har fler funderingar!!!

Jag har arbetat inom psykiatrin. Det kanske allra viktigaste i mötet med patienter är att vara öppen och "känna av" situationer, vårdens stora utmaning.. .. Då kommer du att känna gränser och hur "nära" du kan gå. Många upplever fruktansvärda saker och är inte där av fri vilja. Att bygga upp en relation med en psykospatient kan ta lååång tid. Men jag håller med pokergirl: Tala om väder och vind, försök få en bild över både vad de har i bagaget och hur de lever idag. Lär av de som arbetar där, fråga på och känn av stämningen även bland personalen! Det är ett fantastiskt arbete! Försök få vara med på så mycket som möjligt! Det kommer att gå bra! Jag tror det är så med psykiatrin att antingen trivs man, eller är det något man aldrig går tillbaka till!