Nu är lillen här!!!!
Åkte in till förlossningen kl 00.30 den 8/9 och före 7 var han ute. Värkarna var aldrig så jätte jobbiga hemma. Var sammandragningar som man ganska lätt kunde luta sig mot en vägg och andas igenom 
Men när de började vara 3st på 10 min tyckte vi att det var dax att åka in och kolla lite, tur var det! (Jag var fortfarande inte säker på att det verkligen var värkar eftersom jag trodde det skulle kännas värre)När vi kom in var jag öppen 7 cm och vi fick ett rum. Där vankade jag runt med varma påsar på magen och en gåstol ett par timmar tills jag var öppen typ 9cm. Då började jag bli lite trött och det kändes mer. Testade lustgas och olika ställningar i sängen ett tag för att vila lite. Lustgasen gjorde att udden av värkarna försvann och man fick ett lite domnande men snabbt övergående rus (var klar i knoppen hela tiden).
Det som tog tid under min förlossning var krystningen, tog ca 2 timmar och krafterna var på upphällningen innan det var klart. Lillen låg i vidöppen bjudning såg vi när han till slut kom ut och det var orsaken att det tog lite tid. Han mådde dock bra hela tiden och hade fin puls så det var aldrig något problem. Mot slutet fick jag värkstimulerande dropp och bedövning i bäckenbotten.
All smärta försvann direkt när lillen kom ut (var alltså mest töjningen som smärtade antar jag).
Tyckte att jag kom ganska lätt undan trots krystningstimmarna, hade trott att det skulle vara värre. Nu när man gjort det en gång känns det lättare inför en kommande graviditet tycker jag! Och troligen kommer ju krystningstiden då att vara mer normal och då känns det som att det skulle kunna gå "jätte lätt" (alltså jämfört med vad jag trodde inför denna förlossning).
Lillkillen är det sötaste som någonsinn funnits!!! Han äter bra och allt fungerar fint. Att amma är dock ganska smärtsamt. Toppen med alla tips man kan få på BB. Mitt tips är att fråga 10 ggr för mkt, så att man vet att man gör rätt från början! Gör grymt ont när man får lite sår (värre än värkar om ni frågar mig, men som sagt det är bara att andas lungt och fila på tekniken)
Lycka till alla andra!!! Det är helt overkligt när det lilla livet kommer ut och är en verklig person som man kan ta på! Konstig men underbar känsla när man får lära känna varann... Nu är det vi många år framöver!
