Hej igen,
jag vet som sagt var inte vad jag ska göra. I februari kommer vårt gemensamma barn... Han påstår att han alltid använt kondom, men visst ska jag testa mig, men iom en blödning i början av graviditeten gjorde jag i alla fall ett klamydiatest i somras som var negativt, så det är nog inte det jag oroar mig mest för. DET ÄR JU HELA LIVET JAG OROAR MIG FÖR!! Jag har ju byggt upp livet kring den här mannen. Han som är och alltid kommer att vara pappan till mitt barn... Jag måste ju alltid hålla kontakten!
Just nu är han inte hemma, han sa att han skämdes och gick hem till sin bror. Jag tror på honom för han påstod att han bara varit på bordeller i Tyskland, dit han jobb ofta tar honom. Men det har pågått i flera års tid, ibland bara veckor emellan, ibland månader. Fy faaan, hela mitt liv rämnar ju för det här...
OCh kanske har ni rätt att jag ska packa en väska, men i så fall blir det min, jag vill inte stanna i detta hem då det påminner för mycket om mitt liv och min kärlek. Men att börja om på nytt när man har ett växande liv i magen... Hur orkar man???