Samojed och andra raser!

Min svärmor har en samojed, och åtminstone just den hunden är helt galet aktiv, eller snarare hyperaktiv, eftersom han inte får någon som helst motion. Så ska du köpa en samojed, så måste du vara inställd på låååånga promenader och mycket hjärngympa. Min svärmors hund har blivit helt galen i huvudet av att inte få någon aktivering, vi vägrar låta den komma i närheten av vår son för jag är allvarligt rädd för vad det kan få för sig att göra.
Däremot så hade min sambos familj en annan samojed innan, och det var världens lugnaste och snällaste hund, så naturligtvis varierar det.

Däremot så tycker jag att samojeder verkar vara MYCKET intelligenta hundar, det är väl just därför han kräver så mycket.

Okej, ja det kanske inte är riktigt rätt med en samojed...Har hört att en del är konstiga... Kanske lite för krävande för mig, även om jag kan tänka mig att ge mycket aktivering och hjärngympa. Tack för inlägget!

Samojeder är inte lättdresserade! Och de hårar något otroligt, och skäller och hoppar osv. Ingen "Nybörjarhund" direkt.

Mm, det där med skäller har jag med hört. Nä, jag är nog mer inne på någon annan faktiskt. Är kanske inte riktigt nybörjare eftersom vi har haft hund i familjen länge, en flat, men det är klart det blir ju min första egna hund.

Varför inte någon annan retriver ras om du haft flat förut?
De är ju lagom allround, gillar långpromenader, behöver mental aktivering, hänger med på det mesta, liksom att slappa på soffan en söndag
Nä, men ärligt, de kan man ju trots allt göra det mesta med, från agility till lydnad till bruks och spår
Så en ny flat, labbe eller golden kanske vore nåt?
jag tycker tollare är otroligt fina, men de är mer krävande än de andra retriver raserna, mer som en border collie faktiskt.
Collie är ju också fina allround hundar, som dock brukar kräva lite mer pälsvård.

Håller med princess, retriver är en mkt bra nybörjarhund, väldigt lättlärd o otroligt barnvänlig. Samojed är en underbar hund men otroligt krävande.

Hej, här har du en som har haft collie, samojed, new foundland och LABBE! Collien hade vi i min fam. som barn. Han var skotträdd och opålitlig med män - VEK!
Samojeden var fruktansvärd. Han krävde enormt mycket. Han motionerades massor varje dag. Mamma gick på kurser för att aktivera honom men han gick aldrig att ha lös. Han rymmde och var borta flera timmar i skogen. Han var skällig och ylade av olika sorters ljud. - HÅRDNACKAD, DOMINANT.
New Foundlandshunden var bara min då jag flyttat hemifrån. Han var ett "kärleksbarn". Gick på kurs med honom för att få honom hyfsat lydig...tog hjälp av experter, bl.a. Anders Hallgren. Gode gud vad jobbig han var. HAN höll fullständigt på att knäcka mig och min dåvarande. Han gick inte att ha lös. - HÅRD, DOMINANT, STOOOOR, STARK, ENVIS. Aldrig mer, men jag älskar rasen mest av alla. En dag kanske jag skriver en bok om honom i framtiden, om allt han hittade på.
Dessutom hade han många kroppsliga fel. Han fick avlivas bara 4år gammal. Sörjde honom hårt i flera år.
Bestämde mig för att låta förnuftet segra och välja en lättdresserad men inte vek ras. Hellst ganska frisk också. Labbe, vad tråkigt tyckte jag. Men det verkade vara den mest lämpade verkade det som. Jag har aldrig ångrat mig!!! Jag kommer alltid att ha labbe. Han är lätt att dressera ,SNÄLL, lyhörd, är med på allt. Aldrig ivägen. Han har vi ALLTID lös utom där det är förbjudet. Lyssnar till oss till 100%. Är områdets mest omtyckta hund av alla. - Hundrädda, barnfamiljer, hundägare och andra. Är fullständigt oaggressiv.
OBS! Jag har ju bara hanhundar. Tikar kan vara något lättare men det vet du säkert redan.

Hej och hå från Chappas

Samojeden är i mina ögon en mycket bra hund även till nybörjare.
Hár själv en liten uppfödning och har sålt till nybörjare vilket har blivit väldigt lyckat.
En samojed vill ha promenader och hjärn gympa, men den går ej under om den får ligga på soffan en eller två dagar.
Det där mad skällighet är individurlt, JAg har två hemma just nu enda gången de skäller är när någon kommer hem till oss.

JAg tycker du skall funder ut vad du vill ha ut av hunden innan du bestämmer ras, utifrån vad du är bered på att lägga ner på hunden välljer du vad du vill ha, åk även ut och träffa olika uppfödare och olika hundar.

Det är väl som med de flesta hundar ovavsätt ras/blandisar de är vad man gör dem till.....jag tycker du ska etablera en bra kontakt med en bra uppfödare (när du har någon ras du är intresserad av) för att få en hund som passar era behov och intresse och sedan arbeta med hunden, och fortsätta ha bra kontakt med uppfödaren det tycker jag är deras skyldighet. Har snart varit hundägare i tio år och hennes uppfödare pratar jag med ca 1gång i månaden...Lycka till.....

Tack alla för svar!! Jaa, retriver finns ju i mitt huvud med, bara känns lite tråkigt att fortsätta med det men det är klart, de är ju toppen hundar. Flattar, golden och labbar är ju jätte trevliga. En tollare passar nog inte mig men någon av de andra tre skulle jag ju klart kunna tänka mig. Annars kände jag svenska lapphund, roligt med en svensk ras och de verkar vara trevlig och hyfsat friska. Oroar mig lite för golden som är en så vanlig hund, att de är lite FÖR avlade? Såklart ska jag ta reda på massa om raserna, är ju bara i planerarstadiet än!

Du måste kolla in finsk lapphund oxå

Mina svärföräldrars samojed är snäll , men som många andra skriver här inne , du måste ha väldigt mycket tålamod med hunden.
Det behöver inte vara låååånga promenader egentligen bara du delar upp det under dagen...många korta eller mindre långa
Men avsluta gärna dagen med en längre promenad så att hunden blir trött.

Många gör felet idag att de köper en hund som inte alla andra har för att de vill ha nåt nytt o spännande.
MEN inte många av dem är några vidare bra hundägare .
Det var svårare än vad de trodde att ta hand om hunden ..
Jag ser detta problemet varje dag hemma hos mina svärföräldrar.

Det var tre av barnen som köpte samojeden , den ena gav sin del till en av de som var med o köpte o vips så var det bara två ägare..
Nu är det deras pappa och vi som tar ut deras hund på promenader ..
För ingen vill ta ansvar över hunden och ingen vill sälja hunden till någon som kan ta hand om den.

Har hört komentarer som , min dotter vill så gärna ha hund .. Så länge barnet bor hemma .. vem får ta hand om hunden oftast jo du !
När barnet kommer upp i tonåren .. ja då är det du som får ta hand om den.

Tänk gärna på att den som är mest hemma är den som oftast får ta huvudansvar över hunden , så om det är du så var beredd att du kanske blir den som blir kopplad som ut o kissa .. *ler*

Jag har haft en samojed Snällare, gosigare, rarare hund får man leta efter. Men OJ vad hon hårade och OJ vad jag kämpade med lydnaden

Min första vän var en samojed!
Vi växte upp tillsammans och jag lärde mig gå genom att hålla i hennes päls. Jag minns hur vi forsade runt och lekte både inomhus och ute, ofta så kunde vi mitt i leken bara ramla ihop i en hög och sova bort en stund.
Som jag minns det var hon otroligt snäll, go, varm, barnvänlig, förtjust i katter... och älskade att rymma!
En av våra katter lärde sig att öppna dörrar, både inåt och utåt klarade han av... Gissa om mamma var upprörd över försvunnen hund och trätte på oss barn... och hur snopen hon blev när det upptäcktes vem syndaren var...*S*
Hår finner vi fortfarande i skrymslen och kartonger....*ler*

OBS *Långt*

Jag har levt i 12 år med min hund, en samojedkille. Det man kan sammanfatta om honom är att han är - envis, personlig, förarvek, trygg, trevlig och språksäker mot andra människor och hundar, moderat aktiveringsbehov nu på gamla dar, men fram till för ett år sedan var det 2.5 - 3 tim raska promenader varje dag på väg, skog och mark, mkt hjärngympa inne och trickträning. "Street-smart". Lättsam och enkel att umgås med (fastän tonårstiden var omåttligt pestig!). Vaken och pigg, Alltid redo!

Faktiskt får min jycke MÅNGA komplimanger av förbipasserande och hundbekanta. Oftast är det honom, pälsen eller rasen de berömmer! Det är väldigt roligt. Många, många trevliga samtal kommer utifrån detta, lovar! Jag har hört andra samojedägare nämna just detta.
Många äldre har haft en samojed under sin uppväxt. Så sent som under en promenad förra veckan kom det en äldre kvinna med tårarna rinnade, för att hon hade haft en "precis sån hund" då hon växte upp. Jag blir riktigt rörd som hundägare.
Barn vill oftast klappa "björnen" och blir förtjusta över den särskilt mjuka pälsen bakom öronen, och hans vita ögonfransar.

Min samojed "tar sig för" och tar egna initiativ om han har trist.
I unga år så provade jag spår, sök, lydnad med honom, men startade aldrig på prov. Samojed är nog inte rätt ras om du vill tävla på hög nivå. Motivationen är svårast, samma övning är ointressant andra gången man upprepar. Fast det beror på mig som förare med! Och hundindividen. Jag är nog helt enkelt inte så intresserad själv.

Nackdelar med Min hund: hanhundsaggressiv (men hanterbar och trygg/undviker konflikter/konfliktsituationer med alla hanar han känner och umgås med.) fäller mer eller mindre nästan jämt, petig med maten. Stark jaktinstinkt efter vilt och använder ljud, syn och lukt i jakt. Men pålitlig med sällskapsdjur, omän de givetvis inte ska lämnas ensamma.
Han har ingen vaktinstinkt i bil eller lgh, men på tomten på landet vaktar han med skall. Är nog individuellt.

Jag skulle gärna ha en sammis till, men då en tik, och jag skulle INTE bo i lägenhet. Även om jag har balkong, är det INTE samma sak som att ha en (inhängnad) tomt att ströva på.
Du bör _älska_ att vara utomhus - det gör sammisen.
Patrullera reviret är ändlöst skoj, och spets som den är, är den alltid redo på vad du än ska hitta på. Självständigheten finns där, så utan en inhängnad tomt lär den knappast stanna.
På vintern dricker min hund knappt vatten alls, han bara äter snö. Han kan stå ute i 10 min och bara äta, krafsa och tugga snö, innan vi går in efter promenaden.
Pälsen gör att sammisen kan vara med i bilen på vintern, och det tar lång tid innan den blir blöt i regn. På sommaren är det nog värre att vara en svart labbe i solen än vit samojed, men såklart måste man tänka på värmen.
Sammisen vill vara mkt utomhus och bara "vara" (tex kolla på fåglar, grannens katt, notera någon lukt, i snö rullar de ihop sig och blir översnöade etc) , men den har också ett jättebehov av att bara "vara" med matte/husse med. Den vill helst att Du ska vara ute m e d den.
Min samojed är inte skällig, men har en massa andra ljud för sig. Börjar han väl skälla, så eldar han upp sig och har svårt att avbryta, för det är så kul! Typiskt spets i det fallet,antar jag.

Såååå. Samojed om du älskar uteliv, vill aktivera din hund, kan sätta tydliga gränser ( jobba tidigt med kontakten med en sådan självständig ras), bor lämpligt till och inte har några problem med vitt hår övverallt i hus och bil så är det en jättefin ras. Sen vill de inte, lika lite som någon annan hund, lämnas ensamma i nån större utsträckning.

Lycka till med hundplanerna, vilken ras de än må bliva!

Chow-chow kanske?

"Är intresserad av en medelstor till stor hund, stabil, robust, vänlig, ganska lätt att dressera, som kräver aktivitet men inte allt för mycket, tänkte prova på tex lite lydnad, agility"

Chowen ställer in såtillvida att den är medelstor, stabil, robust, vänlig, kräver aktivitet men inte allt för mkt. SJälvfallet dresserbar, men är inte förarvek (dvs omdelebart lyder minsta vink, utan den har också egen vilja och mkt integretet - vilket gär dem till stora personligheter och som färstärker deras charm och särart) Den kräver en vänlig men fast hand. Kan utan problem träna lydnad, men är inte den mest idealiska hundras om du vill TÄVLA mkt och nå långt inom lydnad.

Den är inte alls skällig av sig, men vaktar och skäller när det är befogat. Den knyter väl an till hela sin familj men ignorerar främlingar. Fungerar mkt bra ihop med barn!

Läs gärna mer om dessa nallebjörnar på min hemsida:
www.minitorpets.just.nu

Lycka Till!

Samojeder är ju underbara familjehundar..
har själv två styckna. Dom fäller bara päls två ggr om året, o då kan man borsta bort det mesta på en gång, brukar bli sådär fyra påsar med päls
Ingen av dom skäller mer än andra hundar.

Dom kan nog vara ganska svåra att lära, men våra var inte överdrivet svåra, vi var bara lika envisa som dom

* Love sammis - forever *

Feeorin

Vilken underbar beskrivning av denna underbara ras samojeden.