Ni som gjort vändningsförsök...

hej! HAr själv inte gjort någon vändning, men varit med vid många. Man ska vara fastande när man kommer dit.
ca 50% av alla vändningar brukar lyckas. Om barnet är väldigt lätt att vända finns det ju en liten chans att det vänder tillbaka, men annars brukar de flesta ligga kvar med huvudet nedåt. Lycka till!!

Tack! Man har ju hört att det kan vara lite obehagligt att göra vändningen. Men vi får hoppas det går bra.

Någon annan som gjort vändning?

...jag har varit inne på vändningsförsök som misslyckades. Han ville inte låta sig vändas så det blev planerat snitt några dagar efter.

Jag tycker det inte var obehagligt, man fick livmoderavslappnade och sen hände dom på magen och försökte få barnet att lägga sig med hivudet nedåt, hela tiden kollade dom med CTG och UL.

Jag sa från början : OM jag tycker detta är obehagligt och säger till vill jag att ni slutar omelebart.

Min kille låg i tvärläge, inte ens i säte alltså, han satte sig på tvären redan i magen brukar vi säga

Snitt är oxå ett bra sätt att föda tycker jag, åtminstone slipper man gå över....hahaha...sitter själv här gravid med nr. 2 BF + 8...suck.

Hur som helst, LYCKA TILL!

Förstår att du är lite nervös, det var jag med! Jag var fastande. Det är ungefär 50% chans att det lyckas, sa de till mig, och om det finns gott om plats går det nog bra. Det är väldigt sällan som de vänder tillbaka när de väl hamnat "rätt" tydligen. Om läkaren känner att det är det minsta svårt att vända så gör de det inte utan planerar för snitt istället. Lycka till!! Lite obehagligt är det, men det går fort!

Måste man gå med på vändningsförsöket eller kan man säga att man hellre vill att dom snittar?

Jag var inne på vändningsförsök för 2,5 vecka sedan och det lyckades så nu ligger vår bebis åt rätt håll. Han/hon låg i tvärläge innan vändningen.

Själva vändningsförsöket gick till såhär:
Vi fick en tid på sjukhuset på morgonen och de började med att göra ett ultraljud som visade vad pyret vägde, att den fortfarande var rörlig och att den låg på tvären med huvudet uppåt och ryggen & rumpan nedåt. Därefter kontrollerade de barnets hjärtslag med en ctg-apparat under 20 minuter och gjorde ett extra ultraljud för att verifiera barnets läge precis innan vändningsförsöket. Sen så gav sig läkaren på min mage. Det var inte ett dugg behagligt. Hade förväntat mig att det skulle göra lite småont kanske och inte vara helt behagligt, men det där.... nej det skulle jag inte vilja göra om. Otroligt otäck känsla och tyvärr väldigt ont. Som tur är hade jag min man med mig så jag kramade nästan ihjäl hans hand.

Första försöket funkade inte och läkaren var mycket skeptisk till om det skulle gå att vända barnet, tydligen låg moderkakan i vägen precis där han skulle trycka och sen hade jag lite för lite fostervatten för att bebisen skulle kunna snurra runt smidigt. Men sen gjorde han ändå ett andra försök och då, med ännu mer våld, så snurrade bebisen runt i magen och lade sig rätt!

Efter vändingen gjorde de ytterligare ett ultraljud för att kolla resultatet och sen kopplade de in ctg-apparaten igen i drygt en halvtimme för att kolla så att barnet inte blev alltför stressat eller mådde dåligt, men både ultraljudet och ctg-kurvan såg jättebra ut så vid lunchtid fick vi åka hem med en rättvänd bebis i magen. Och nu efter 2,5 vecka ligger bebisen fortfarande rätt. Den har dock vänt sig fel en gång till men då vände den tillbaka sig själv under natten.

Jag har läst en hel del om vändningsförsök eftersom jag var så himla nervös inför vändningen och det verkar variera väldigt hur man upplever det hela. En del verkar inte alls tycka att det är obehagligt och den del tycker, precis som jag, att det var hemskt. Det kanske beror på om man har gott om plats i magen och mycket fostervatten, har man det så går ju vändningen lättare och då upplever man nog inte att det är lika obehagligt.

Jag skulle helst inte vilja göra ett till vändningsförsök, men det gick ju rätt snabbt och nu när det väl är över så känns det jättebra. Jag ville ju hellre föda som vanligt än få ett snitt.

Just det, en sak till: läkaren som gjorde vändningen sa att allting var helt upp till mig, ville jag avbryta så var det bara att säga till så skulle vi planera in ett snitt istället. Så jag kände hela tiden att det var jag som bestämde, det var skönt.

I Borås fick man inte bestämma själv om man ville ha snitt istället för vändningsförsök, men det är olika, tror jag. Hör efter!

SJÄLVKLART får man välja själv! Ingen kan tvinga en till något man inte vill.

Jag har en lyckad vändning bakom mig. Hade inget obehag, det gick helt smärtfritt och över på någon minut..

Tack Elin80 för din utförliga beskrivning.
Är lite tveksam till vändningen...