hej jag har en kille på 3 år han är så tråttsig. Han har tagit över och bestämmer. hjälp jag hatar det här. han hån ler åt än när man säger ifrån eller annat han reagerar inte änns om man tar han i armen. vad ska jag göra. just nu är jag ensam med mina barn eftersom min man har åkt till sitt hemland.Vad kan jag göra kan ni komma med tips eller era erfarenheter.
Kan inte komma med ngr tips eller ideér, har det precis likadant som dig. Min dotter är också 3 år och trotsig som bara den. Vill också gärna ha tips!
Det enda är väl att få honom att förstå att det blir konsekvenser av det han gör. Vi har börjat lägga undan leksaker här hemma som konsekvens. vår son är också tre.
Det enda tips jag har ar att du tar hand om dig sjalv. Dvs nar du ber honom/henne att gora nagot, sa talar du istallet om vad du kommer att gora.
Tex: Jag laser garna saga sa fort du far pa dig pyjamas och har borstat tanderna. Om du vill sa kan jag hjalpa dig...
Jag severar mat nu, fram till klockan_________, at sa att du inte blir hungrig fore nasta maltid.
Jag gar ivag till bussen/bilen klockan__________, det finns tva satt att folja med mig. Med klader pa eller klader i en pase. Jag ar jattenyfiken pa att fa se vad du valjer.
Jag stanger av tv/dator/spel om tio minuter.
Jag gar garna ner pa garden/till lekparken om du plockar upp dina leksaker/lagger smutstvatten i korgen/etc.
Om du talar om vad du vill/kommer att gora sa kan h*n inte grala om det. Du har bara sagt vad som kommer att handa, for du kommer att gora det.
Om det handlar om val som h*n ska gora, ge tva valmojligheter som ar acceptabla for dig.
Tex: vill du ha din roda troja eller den gula?
Vill du ha morot eller broccoli?
Vill du sova med kudde eller utan?
Vill du att mamma laser saga eller sjunger vaggsang?
Barnet kanner att han har makt over valet, men vad h*n an valjer sa ar du nojd...
Jag hoppas det hjalper lite. Trotsaldern kan vara valdigt jobbig att ta sig igenom! Lycka till!
Jag har samma problem hemma, och har haft det sedan trer års åldern. Jag önskar att jag hade varit mycket mer konsekvent med honom då!
Nu är han fyra och vill inte "ta order" över huvud taget- det är ganska tröttande!
Men som konsekvens av "dåligt" beteende tar jag bort en leksak för en dag, låter han inte tex spela data spel den dagen.. uppmuntrar bra saker som han gör, det är viktigt att komma ihåg! Även om det inte är så lätt alltid!
saagr, där var några bra tipps som jag ska använda mig av... just det där med att ge alternativ så att barnet käner att det kan vara med och bestämma lite!
Jag tänkte bara berätta vad jag sa till min dotter en gång när hon badade. Hon hade badleksaker som jag köpt som man kunde fästa på badkarskanten och bygga figurer osv. Denna gång satt hon och bet på dem så de blev förstörda så jag sa till henne flera gånger att inte göra så. Men ack nej, så till sist sa jag (utan att tänka mig för) ser jag dig tugga igen så tar jag och kastar dom!!!!! Och givetvis efter en stund satt hon där med en ny och tuggade.
Så nu fick jag ju snällt hålla mig till vad jag sagt och sa att jaha nu får vi slänga leksakerna. Förberedde mig på gråt och bråk. Ja mamma, sa hon och hjälpte mig plocka ihop. -Nu tar jag dem och du får inte leka med de mer, sa jag.
Nej, ok mamma. !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Det var mer jag som blev ledsen för att jag fick slänga dem!!
Man kan ju bli galen ibland :)
haha.. ;)
Ja, konsekvens tror jag ocksa ar viktigt. Visa att handlingar har konsekvenser, och stall inga ultimatum som du inte kan halla. Ge inte barnet mojligheten att forhandla med dig utan visa att om mamma har bestamt nagot sa blir det sa.
Samtidigt maste han fa bestamma over det han kan bestamma over, saargr har bra exemel pa hur man kan gora. Forsok om mojligt att inte visaa att du blir arg, utan var bara valdigt bestamd utan att vara hotfull eller aggressiv (du kan ju alltid ga och skrika i en kudde efterat om du ar frustrerad).
Sedan tror jag att det ar viktigt att du far lite avlastning ibland ocksa, jag forstar att det inte ar latt att vara ensam med en trearing. Har du nagon som kan hjalpa dig och ta hand om sonen ibland sa att du far tid att pust aut emellan varven?
Lycka till!
Och : var inte rädd för att ditt barn ska bli arg!
Låt ditt barn få vara arg alltså..
Ett annat tips om ungen gillar att tjata till sig saker, trots att du har sagt nej..
H*n sager: Jag vill ha....
Du sager nej, for att...
H*n sager: Jo, jag vill ha...!
Du sager Jag vet. Med empati i rosten.(Du vet verkligen att han vill ha saken, och du later honom veta att du fattar det, med rosten)
Du kan svara "jag vet" ganska lange, pa manga tjatupprepningar. Och vad ska barnet gora med din kommentar om att du vet att han vill ha saken? Det ar ju sa..
Saken ar den att du maste se till att det inte blir brak. Att barnet far tanka. Det kan man gora med sina ord, att lata svaret eller uppmaningen komma i sadan form att det inte blir en dragkamp om viljor.
Tala om for barnet att du alskar honom/henne for mycket for att braka om det.. och lat konsekvensen vara en naturlig foljd av det som gjordes, och konsekvensen kan da vara den basta lararen for barnet.
Lycka till an en gang.
Kika in till mig...kanske kan du hitta något du kan använda i min blogg om hur man kan tänka sig se på trotsåldern och hur man kan bemöta "Jag vill inte"
www.familjeliv.se/Bloggar-3-50/b28462.html
Nu har ju jag inte en treåring, men jag såg ett program med Dr.Phil som jag faktiskt tyckte var bra och det handlade om hur man skulle förhålla sig till trots. Om vi tar ett exempel: Ett barn som vill spela dataspel fast det ska ätas middag. Så blir barnet argt, då ska föräldern säga 3 gånger det barnet vill,och efter det berätta vad föräldern själv vill, alltså : Du vill spela dataspel, du vill spela dataspel, du vill spela dataspel Men vi ska äta middag först. Om ni fattar? Det ska vara för att slippa vredesutbrott som oftast blir för att barnet känner sig oförstått och för att det känner att mamma eller pappa inte tar hänsyn till det. sedan kan man ju tillägga att barnet får spela efter middagen eller nåt. Jag tycker i alla fall att det verkar vara ett bra sätt för att förhindra såkallade "tantrums" vredesutbrott. Ett alternativ till att bara t ex stänga av spelet och dra bort barnet till matbordet :)
Sedan tyckte jag saargr hade jättebra tips! Jag är väldigt mycket för att barnet ska känna sig respekterat och att mamma eller pappa visar att de förstår barnet, det är ju inte alltid så lätt att vara liten ibland!
Lycka till :)
Svana - vet inte om jag kanske förstod dr Phils tips rätt...men i mina öron låter det jätteknäppt. Inte själva biten att visa förståelse och hänsyn och bekräfta barnens känslor, utan snarare själva metoden.
Jag skulle säga:
- Jag vet att du vill spela dataspel (bekräftelse), men...vi ska äta middag först. (klargörande).
Vaddå tre gånger...tänk om man skulle förhålla sig likadant till vuxna. "Jag vill att du ska skura badrumsgolvet. Skura badrumsgolvet vill jag att du ska göra. Det jag vill är att du ska skura badrumsgolvet...sedan kan vi köpa pizza"
Jag tror på att försöka finna kompromisser, tonlägen och konfliktlösningsmetoder som fungerar för barnet även när det blir äldre och själv ska ha strategier för livet.
Beatriz74: Bra skrivet,håller verkligen med dig om allt.
Men tyvärr är det inte alltid så lätt, när man är trött och man har en liten hängandes på armen och gallskriker.
Hade önskat att jag alltid hade samma tålamod, får jämt dåligt samvete för att det går överstyr med trotsen.
Samma här! Min son fyllde 3 år för två veckor sedan. Han har inte lyckats ta över här hemma, men han försöker allt. Han är riktigt jobbig just nu. Trotsåldern plus att jag börjat jobba som dagmamma oxå. Vissa dagar sover han inte middag heller, då blir han riktigt överjävlig på eftermiddan sen. BVC sa på treårskontrollen att det är extra viktigt i den här åldern att föräldrar sätter tydliga gränser för barnet. Och det gör vi, vi har alltid gjort det.