PSD - vad göra om det händer.
Hej
När man läser om PSD på forumet så är det ofta frågor om när det händer och hur man kan "förhindra" det. Så därför lägger jag in en text om PSD här och vad man kan göra om man upptäcker att barnet ha ett andningsuppehåll. Kan vara bra att veta om man skulle råka ut för det.
------------------------------------------------
Information om PSD - Plötslig spädbarnsdöd
Den officiella information om plötslig spädbarnsdöd som är gällande i Sverige idag är Socialstyrelsens skrift "Minska risken för plötslig spädbarnsdöd".
Nedan har Techno Medica sammanfattat den information om plötslig spädbarnsdöd som vi erhållit under de år som vi har arbetat inom detta område. Källor till nedanstående information är samtal med olika barnläkare och forskare, information hämtad från olika skrifter och broschyrer samt forskningsresultat som presenterats i tidningsartiklar, radio och TV.
Rubriker:
- Definition av plötslig spädbarnsdöd.
- Vilka faktorer kan inverka?
- Märks det att barnet slutar andas?
- Hur ska man agera om barnet slutar andas?
- När behöver man kontakta läkare?
- Hur många barn drabbas?
- När är största risken?
- Hur minskar man risken för plötslig spädbarnsdöd?
Definition av plötslig spädbarnsdöd
När ett spädbarn dör plötsligt utan att man finner någon orsak, kallas detta plötslig spädbarnsdöd. Diagnosen plötslig spädbarnsdöd ställer man alltså när man saknar en förklaring till varför ett till synes helt friskt barn dör.
Anledningen till att barn dör i plötslig spädbarnsdöd har länge betraktats som okänd. Genom intensiva forskningsinsatser under de senaste åren har emellertid kunskapen ökat beträffande själva förloppet, och man har även funnit ett flertal faktorer som kan inverka på plötslig spädbarndöd.
Vad är det som händer?
Alla spädbarn har en mer eller mindre oregelbunden andning, och kan ibland ha korta andningsuppehåll. Vissa barn får en dramatisk sänkning av syresättningen under andningsuppehållen, varvid en reflex kan utlösas som leder till pulsfall och i värsta fall även hjärtstillestånd.
Man anser att en del barn kan ha överaktiva reflexer som bromsar hjärtat, och att syrebrist då kan förstärka dessa reflexer. Även sura uppstötningar kan inverka i vissa fall. Detta sker genom att de känselkroppar som finns vid struplocket retas av uppstötningarna. När känselkropparna aktiveras har de en hämmande inverkan på de områden i hjärnan som styr andningen, och kan därigenom starta ett andningsuppehåll.
Vilka faktorer kan inverka?
Man kan definiera vissa grupper med något förhöjda risker att drabbas av PSD, till exempel:
- Barn till mödrar som röker under graviditeten
- Barn till mödrar som röker under den första spädbarnstiden
- Mycket för tidigt födda barn
- Tvillingar (flerbörd)
- Syskon till drabbade barn (ärftliga faktorer)
Några faktorer som allmänt anses bidra till ökad risk för plötslig spädbarnsdöd är följande:
Sovläge
Om barnet sover på rygg hålls luftvägarna friare. Tvärt emot vad man skulle kunna tro, blir utrymmet där tungan möter svalgväggen mindre när spädbarn sover på mage. Vidare påverkas barnets temperatur på ett ofördelaktigt sätt då barnet ligger på mage (se nedan).
Temperatur
Man har på senare år funnit att sovläget är betydelsefullt för hur barnet klarar av att reglera temperaturen. När barnen blir för varma avges värme från de ytliga blodkärlen i huvudet och ansiktet, (små barn svettas f f a via ansiktet) och blir de kalla sluts blodkärlen för att behålla värme. När barnet sover på mage täcks en stor del av ansiktet vilket medför att det blir svårare för barnet att reglera temperaturen. Är barnet dessutom lite förkylt riskerar kroppstemperaturen att stiga snabbt. Det kan i sin tur påverka andningen. Vidare kan nämnas att fler barn drabbas på vintern än på sommaren. Detta tror man beror på att barnen utsätts för stora temperaturvariationer under den kalla årstiden och att barnen ofta är för varmt klädda när de sover utomhus på vintern.
Oregelbundna vanor och störd nattsömn
Om barnet utsätts för stora omställningar kan detta bidraga till en ökad risk. Barnet behöver en jämn dygnsrytm och en jämn temperaturrytm.
RS-virus och kikhosta
Barn som får RS-virus eller kikhosta löper en ökad risk för att drabbas av apnéattacker, vilka kan leda till plötslig spädbarnsdöd.
Märks det att barnet slutar andas?
Det kan vara svårt att upptäcka att barnet har ett ovanligt långt andningsuppehåll, eftersom det vanligtvis inte hörs. En del föräldrar har berättat att de har upptäckt att barnet har haft ett andningsuppehåll genom att barnets ansiktsfärg har skiftat till en ganska kraftig blå (-grå) ton, och föräldrarna har då haft möjlighet att ingripa. Föräldrar har även berättat att deras barn varit mycket blekt vid ett andningsuppehåll och att läkaren bedömt att barnet då hade haft ett längre uppehåll. I vissa fall kan ansiktsfärgen troligen vara blek eller grå även vid kortare uppehåll.
Techno Medicas anm:
För att få möjlighet att på ett tidigt stadium upptäcka ett ovanligt långt andningsuppehåll kan man använda andningslarm.
Hur ska man agera om barnet slutar andas?
Följande rekommendationer gäller om barnet "glömmer bort" att andas. Obs! Ej vid igensättning av luftvägarna.
Om barnet inte andas, lägg barnet över axeln och ge en ordentlig dask i baken. Om detta inte räcker fortsätt med att skaka barnet. De flesta barn börjar då andas igen.
Om barnet fortfarande inte andas ska Du ge konstgjord andning. Lägg barnet på golvet. Luta barnets huvud lite bakåt, täck barnets näsa och mun med Din egen mun. Blås försiktigt, se att bröstkorgen lyfts, vänta, blås igen o.s.v.
Om barnet har ett andningslarm och larmet går tänk då på, för barnets skull, att inte rycka upp barnet ur sängen utan kontrollera först om barnet andas. Många barn kommer själva igång att andas när larmsignalen ljuder.
När behöver man kontakta läkare?
Följande rekommendationer gäller om barnet "glömmer bort" att andas. Obs! Ej vid igensättning av luftvägarna.
Om barnet slutar andas, börja med att få igång andningen enligt anvisningarna i avsnittet ovan "Hur ska man agera om barnet slutar andas?". Därefter gäller följande för att ta ställning till om barnet behöver akut läkarvård.
Uppsök inte läkare akut:
Om barnet efter ett troligt eller säkert andningsuppehåll snabbt börjar andas igen, till exempel av larmsignalen om barnet har ett andningslarm, eller vid en lättare beröring, och barnet verkar normalt. Om detta inträffar flera gånger bör Du kontakta Din barnläkare.
Uppsök alltid läkare akut:
Om det tar lång tid att få barnet att börja andas igen, om det krävs konstgjord andning för att få barnet att andas, eller om barnet verkar onormalt slött eller slappt efter andningsuppehållet.
Tveksamma fall:
Många fall är givetvis tveksamma. Det kan då vara lämpligt att observera barnet under ett par timmar efter andningsuppehållet för att försöka bedöma om barnet verkar normalt och piggt, eller slött och slappt. Hänsyn måste också tas till barnets allmänna hälsotillstånd, eventuella tidigare apnéer, andra instruktioner från läkare etc.
Hur många barn drabbas?
Under början av 90-talet föddes ca 110 000 barn per år i Sverige, och av dem drabbades ca 100 barn av plötslig spädbarnsdöd. Det var alltså ca 1 barn per 1000 födda. I genomsnitt blir det nästan två barn per vecka.
Under 1999 hade antalet fall av PSD minskat till 0,29 barn per 1000 födda. Det föddes 88 172 barn. Det blir 26 barn, dvs 1 barn var annan vecka. År 2000 föddes 90 779 barn. Antalet fall av PSD var 21, dvs 0,23 barn per 1000 födda. Här finns dock ett mörkertal, och man säger officiellt att ca 40 barn om året avlider i PSD.
Minskningen anses i första hand bero på den nya rekommendationen att barnen bör sova på rygg (eller möjligen på sidan). I samband med informationen av denna nya rekommendation har många föräldrar blivit mer medvetna om risken för plötslig spädbarnsdöd, vilket kan ha inneburit en ökad tillsyn av barnen som till viss del även kan ha bidragit till minskningen av antalet fall.
Betydligt fler är de barn som drabbas av så kallade apnéattacker, men som räddas till livet. En apnéattack är ett ovanligt långt andningsuppehåll med pulsfall, och betraktas som ett förstadium till plötslig spädbarnsdöd.
När är största risken?
Största risken för plötslig spädbarnsdöd ligger i intervallet
mellan 2 - 4 månader, med allra största risken vid 3 månader. Intervallet kan förlängas till ca 1-6 månader, med något mindre risk i början och slutet.
Före 1 månad och efter 6 månader är det väldigt liten risk, men plötslig spädbarnsdöd förekommer upp till ett års ålder. Enstaka fall har till och med förekommit vid 1 1/2 års ålder.
En vanlig fråga är varför risken är större vid exempelvis tre månaders ålder än när barnet är nyfött. Forskarna anser att detta beror på att de delar av hjärnstammen som styr andning och hjärtverksamhet passerar en utvecklingsfas med minskad stabilitet vid 2-3 månaders ålder, varvid risken för plötslig spädbarnsdöd ökar.
Hur minskar man risken för plötslig spädbarnsdöd?
Den i Sverige gällande officiella informationen om hur risken för plötslig spädbarnsdöd kan minskas återges i Socialstyrelsens broschyr "Minska risken för plötslig spädbarnsdöd".
Nedan sammanfattas de erfarenheter och kunskaper som vi på Techno Medica har erhållit genom samtal med läkare och forskare, genom att studera informationsbroschyrer och genom att ta del av radio- och TV- program samt tidningsartiklar där kända forskare har presenterat råd för hur risken för plötslig spädbarnsdöd kan minskas.
Läs gärna avsnittet ovan "Vilka faktorer kan inverka?"
och tänk sedan på följande:
Sovläge
Sovläget är viktigt. Barnet bör helst sova på rygg eller möjligtvis på sidan. Det finns emellertid barn som inte kan sova på rygg, utan vaknar gång på gång och får hela tiden nattsömnen störd när man försöker att få dem att sova på rygg, men som sover lugnt och gott hela natten om de får sova på mage. I dessa få fall kan man eventuellt behöva göra ett undantag från rekommendationen, men det bör då diskuteras med en barnläkare. Många föräldrar kan känna en stark oro om barnet sover på mage och man kan i så fall använda andningslarm.
Rökning
Undvik att röka under graviditeten och under den första spädbarnstiden.
Temperatur
Var uppmärksam på barnets temperatur. Klä inte på barnet för mycket kläder med exempelvis dubbla mössor, tjocka overaller i åkpåsar etc. Tag för vana att alltid känna på barnets hud under kläderna efter en vistelse utomhus för att försöka avgöra om klädseln varit lagom varm. Känn på barnets mage, ben och huvud. Knäpp upp barnets kläder och tag gärna av mössan när du går in med barnet i en affär. Ta alltid av barnet ytterkläderna så fort Du kommer hem efter en promenad speciellt om barnet sover.
Många läkare rekommenderar att barnet inte sover utomhus obevakat längre perioder under de månader då risken för PSD är som störst.
Uppfattningen om fårskinnsfäll är delad, men det finns forskare som anser att barnet får svårare att reglera temperaturen när de ligger på en fäll, vilket alltså skulle innebära en negativ effekt.
Undvik att sova i samma säng hela natten. Det finns risk att det blir för varmt för barnet.
Ammning
En allmän rekommendation är att amma barnet om det är möjligt. Anledningen till denna rekommendation är att barnet genom ammningen får ett ökat skydd mot infektioner varvid även risken för plötslig spädbarnsdöd minskar.
