En dikt till min dotter
Skrev en liten dikt till min lilla prinsessa häromdagen och ni får jättegärna läsa den och säga vad ni tycker!
Till min dotter:
Trippande små steg i mörkret
en tunn röst som viskar -Är du vaken, mamma?
Du kryper ner brevid mig och jag omsluter din varma lilla kropp
Ett litet leende leker i mungipan då mina läppar nuddar din kind
och du suckar belåtet i sömnen när jag viskar att jag älskar dig
Din lilla hand i min när vi går på promenad
du tycker om att hålla mig i handen brukar du säga
En gång sa du att du önskade att jag var lika liten som du
-Varför då? undrade jag
-Därför att det skulle vara mycket lättare att kramas då, man skulle slippa sträcka på sig så mycket, svarade du
Du har alltid roliga funderingar och svar på tal
När du sitter i soffan med din lillebror som är lite ledsen för att pappa än en gång måste jobba över, och jag ser hur du lägger armen om hans axlar, tar hans hand i din och viskar uppmuntrande att pappa kommer hem snart
då tror jag att mitt hjärta ska svämma över av all kärlek,
stolthet och ömhet
Du är en envis liten tjej och gudarna ska veta att du har ett hiskeligt humör ibland
Det har du fått från mig
Jag ser så mycket av mig själv i dig
kanske är det därför vi smågnabbas så mycket
och därför vi alltid blir sams så fort igen?
Du är en fantastisk flicka, en helt underbar liten varelse
Jag har fått privilegiet att få vara din mamma och jag lovar att göra så gott jag kan för att uppfostra dig till att bli en lika fantastisk ung kvinna
Jag älskar dig, min lilla tjej!
TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2006-12-05 13:30:18:
Jag vill bara göra en rättelse: Det här ingen dikt, det är mer ett brev till min dotter.
! Det enda som räknas är att min dotter förmodligen kommer att tycka om den när hon blir äldre. Jag vet att det inte är så mycket en dikt som ett brev, så jag får väl kalla det för "ett brev till min dotter" istället.