Bitter och svart som sot
Är det nån mer än jag som känner sig bitter, ibland mer ibland mindre, över att "alla" andra i ens närhet blir gravida helt utan problem och själv har man försökt i år utan att lyckas? Nu har faktiskt alla i min bekantskapskrets kids, utom två singelkompompisar.
Och både min lillasyster och min mans lillebror har hunnit bli föräldrar. vet att man inte ska jämföra sig med andra, men det är så svårt att låta bli! Har för länge sen lagt ner att det skulle finnas ngn slags rättvisa i världen - allt slår blint - men ändå så kan jag inte låta bli att känna att det är så jädrans orättvist - och så är bitterheten där som ett sotsvart förmultnat brev på posten.
Orkar knappt träffa folk med småbarn längre, är bara så jobbigt. Och det gör ju tyvärr att man tappar den nära kontakt man hade tidigare med vissa... "Glada" släktträffar fullastade med småbarn ratar jag helt och hållet numera. Usch - det är inte kul att känna sig sån här!