Orkar inte med 2 barn och en hund.

Ärligt talat så tycker jag det mer verkar mer vara mannen än hunden, som är det största problemet. Varför gör han inte mera ?
Visserligen jobbar han ju på dagarna, men det gör ju du också med barnen.

jag skaffade en schäfervalp när jag var i 5 månaden för jag tyckte det skulle bli perfekt tajming.... nu visade det sig att mannen fick jobb i stockholm så han sover borta hela veckorna så jag kände att det helt enkelt blev för mycket med valp,en bebis,en 6 åring,9 åring,3000kvm tomt o ett stort jävla hus med innehåll som ska tas hand om.... vi sålde hunden o det var det jobbigaste jag gjort o jag saknar henne varje dag men tänker att det var det bästa för henne..(hon är utbildad bevakningshund nu) om du inte orkar gör som jag för nu njuter jag...ha ha ja nästan i alla fall.

Jag känner igen mig i dig lite grann... jag har två barn, men den ena är lite äldra, 5 år... o den andra är nyfödd. Våran hund är en omplaceringshund, misshandlad, så hon är stirrig o allmänt jobbig, men världens goaste... jag känner oxå att jag inte hinner/orkar med henne... ville bara säga att du inte är själv.
Hoppas det löser sig för dig!!!!

Kram

Jag tycker synd om dig. Själv sitter jag med bara ETT barn och är helt slut när min man kommer hem efter jobbet. Och då lagar han ändå maten och tar hand om bebisen.
Jag tycker att ni ska lämna bort hunden. Du kan inte fortsätta vara helt slut. Strunta i alla som säger något annat. Jag har själv lämnat vår katt till min mamma nu när vi har en liten bebis. Och försök komma iväg på kvällen när din man kommit hem. Gå ensam på bio, gå och träna m.m. Man behöver det där lungnet man bara kan få om man kommer bort en stund från kaoset hemma. Hoppas att det blir bättre!

HAr du möjlighet att åka bort en helg eller en dag eller 2 och lämna över allt på mannen? Då kanske han förstår vad det är du faktiskt gör hemma på dagarna?! Prata med honom om att kanske omfördela arbetsbördan hemma på eftermiddagarna när han kommer hem, kanske kan du få lite egen tid med hunden när han kommit från jobbet, typ vila en timma och sen ut med hunden en timma?

Men sen är inte småbarnstiden så där jättelång heller.. Stäng in hunden o klä på barnen o hämta henne sen. Att gå ut i regn o dyl kommer man inte ifrån när man har hund.

Usch, det låter jobbigt. Vi har också två småttingar och en hund, men hunden är liten och vi har inhägnad trädgård som hon rastar sig i när det behövs. Nu på hösten och vintern tar vi ut henne på promenad 1 gång per dag, är det fint väder blir det givetvis mer. Men det är skönt att bara kunna släppa ut henne för att kissa, hon gillar själv inte att vara ute i regn och rusk. Man behöver inte släpa ut barn och vagn bara för att hunden är kissig utan man tar promenaden när mannen är hemma. För det mesta går han ut med hunden dessutom...

Fast jag undrar om inte vår hund är lite udda, hon kan klara sig i 15 timmar utan att ens pipa om att hon vill ut. Helt sjukt. Kan inte vara hälsosamt. Är det dåligt väder får man tvinga ut henne på morgonkiss.

Hur jobbar din man? Kan han inte ta en hundrunda innan han går till jobbet och sen efter? Eller är han borta för många timmar?
Kan inte han ta barnen när han kommer hem så du kan vila lite? Det går inte att ha allt ansvar själv, man bränner ju ut sig! Fast jag vet ju hur det är, har jag inte hand om barnen så står jag och tvättar eller städar istället, det finns inte tid att vila när man har tvätt, städ, hund, etc etc.

Lycka till!

Jovisst skulle han hjälpa till mer, tyvärr är han helt enkelt för lat. När han var arbetslös så var vi ju bägge hemma, tror ni han hjälpte till då? Jag har inte haft det så välstädat och i ordning om man nu kan säga det Sedan han börja jobbet för några månader sedan.
När han var hemma så försökte jag skita i allt för han skulle inse att man måste göra något för att inte disken ska bli en stor j*vla hög. Då sa han varför ska alltid jag diska när det är som värst? Ja det blir ju så när man drar ut på det.
Vet inte hur många bråk vi har haft om just städning och om hemmet. Men att lämna bort hunden käns som ett bekymmer mindre för min del. Det kommer göra så j*vla ont i hjärtat men vad ska jag göra?

När han kommer hem från jobbet så väljer jag själv att gå ut med hunden för att jag ska få lite egen tid, jag går och handlar själv för att få egen tid.
Han vet hur det är att vara själv med bägge, han har varit det ett dygn, men då gjorde han inget hemma mer än att passa barnen.

Ibland känns det som om man lika gärna kunde varit ensamstående för man får mer tid konstigt nog? än när han är hemma.
Jag vet att han inte alls vill göra sig av med henne så det kommer ävl bli bråk ikväll igen
Men jag tycker han gott kan göra det för mig.
Han får allt serverat, mat på bordet när han kommer hem.
Länktar tills jag börjar jobba, då kanske kan man börja pusta ut?

hur gammla är dina barn?
har själv två barn och en hund och det är samma här min ena är tre och är på dagis i tre timmar varje dag så då hinner jag med allt det andra min yngsta är tre månader men jag hinner med allt
har allt i tipptopp och jag tycker att du ska ta ett snack med mannen i huset dela upp sysslor om ni e tvugna
och varje helg får han sova ut på lördagen då jag tar barnen
och jag får sova ut på söndagen då han tar barnen och hunden naturligtvis allt handlar om att hjälpa varandra man är två om barnen hoppas det löser sig

Barnen är 21 mån och 5 mån, jag har bägge barnen hemma, väntar på dagisplats.
Jo vi har också så på helgen att vi har sovmorgon en dag var.
Igentligen s skulle vi inte ha så tätt men minstingen ville något annat, fast skydd
Så det var inget planerat och jag ville ju ge det ett försök med hund och barn.

Fast vad kan din man göra mer än att jobba hela dagarna och dra in pengar och sen ta hand om barnen när han kommer hem så att du kan gå ut med hunden? Jag tycker att ni ska göra er av med hunden så att du kan göra kul grejer själv på kvällen istället för att gå ut med hunden.

Hej skulle jag vara du så skulle jag tänka om.
Nu vet jag inte hur länge du har haft hunden men jag skulle inte villja sälja den själv har jag två valpar en på sex månader och en på 8 veckor och där gäller det passning jag vet att man inte kan gemföra barn med en hund men jag kan säga att det är jobbigt den ska passas hela tiden el båda dom är inte från samma kulle.
Hursom helst jag jobbar deltid har med mig hundarna på jobbet och det är jag som handlar städar lagar mat och mitt i just nu så håller vi på att flytta från hus till hus samtidigt som vi renoverar packar och flyttar och inte minst så passar JAG min mans dotter på 9år varannan vecka.
Och jag vet att det är svårt att få tiden att räcka och att ha en stund för sig själv nästan omöjligt men tro mig du kommer att sakna hunden bit ihop och forsätt barnen växer ju och ett tips hunden kan du kastrera jag lovar den blir mycket lugnare

Så simma lugnt tjejen ta hand om dig och dina nära och kära.
Gör inget förhastat.
Kram

försök att bita ihop med det där med hunden min hund är 8 månader och barnen växer ju ganska fort så vill du gärna ha kvar hunden så fixar du det, mycket handlar nog om att du kanske skulle komma ifrån allt ett tag kanske några timmar ellelr en dag för dig själv och nån kompis kanske då får mannen ta dom för du kan behöva längta lite efter dom det är jätte nyttigt och då får man mer krafter jag lovar!prova

Jag har en pojk som är två, två stora hundar, tre katter och tolv höns. Vi bor på en gård med ett boningshus som har 7 rum och kök. Min sambo jobbar heltid + ett extrajobb som kräver mycket tid. Vi bor 2 km från närmsta granne och kan därför inte bara pipa över till någon för att få hjälp. Vi måste ploga vår väg själv på vintern. Jag är gravid och väntar på foglossningen.

Tro mig! Jag vet allt om att ha det jobbigt hemma! Jag sköter hela huset, alla djuren, barnet och matlagningen när sambon är borta på kvällarna (flera kvällar i veckan). Kan inte begripa hur jag ska klara av ett barn till i den här cirkusen! Men det fungerar faktiskt så att man klarar av mer än man tror. Och till ditt bekymmer med hunden... Våra två stora hundar drar LÄTT omkull mig och de måste vara kopplade båda två. Men jag skulle aldrig kunna göra mig av med dem (sälja eller lämna bort till släktingar) ändå, även om jag är så trött och slut att kroppen värker och tårarna rinner. De är ju familjemedlemmar! Men jag förstår absolut att du känner så!!!

Min sambo är inte på något sätt lat när han är hemma. Han rustar och tar hand om pojken och lagar mat så fort han är hemma. Och han tar alltid hundarna på morgnarna. Jag tar dem när jag kommer hem från jobbet (jobbar 80%) och på kvällen (om han är hemma) tar den ena nattningen med pojken och den andre tar kvällspromenaden med hundarna. Men hönsen är det bara jag som sköter. Katterna är ju inte till så mycket besvär (3 utekatter) utan den som hinner fyller på deras mat och samma sak med småfåglarna ute.

Det jag lider mest av är när det är 1) snöstorm och oplogat. Om jag då måste ha med mig både hundar och unge går det inte med vagn om det är oplogat och han är ju så liten än att han inte kan pulsa så långt. 2) halt och oplogat. Då går det inte heller med vagn och han kan inte gå själv. För övrigt tycker jag att jag klarar mig ganska bra.

Det är förresten jakthundar som kräver mycket motion. DET kan jag inte ge dem dock, utan det är sambon som jagar med dem och han får se till att de mår bra.

Detta är inget förhastat, jag har känt såhär i 6 mån om inte mer.
1 barn och 1 hund det funkar jätte bra har tid till bägge. Men 2 barn och 1 hund jag får dte inte att gå hop. Den stora vill ha sin lek tid, den lille vill ha sin tid, hunden vill komma ut. Vist jag tar henne bara en gång men det räcker med barnen.

Vi har även katter som de är ju inte lika krävande men de vill också ha sin lilla tid.

Men det är ju så bara att vissa klarar det och andra inte.

Jag har redan haft magkatarr för allt stress det var bara 2 månader sedan.

Och för att jag ska kunna ta hand om min nära och kära så måste jag må bra lite och orka.

Jag skulle rekommendera familjerådgivning för att få din man att förstå att ni måste dela på ansvaret hemma.

Vi har ett barn och två hundar och har haft det väldigt tufft under åren (även innan vi fick barn). Vi har gått i familjerådgivning och fått bra hjälp att förstå varandra. Vi tänker fortfarande olika (vi är ju två olika individer...) och vi fungerar också väldigt olika. Men vi har fått större förståelse för varandra och hjälps nu åt mer än förut.

Visst, jag tycker fortfarande att jag är den som håller i alla trådar hemma och har största ansvaret. Men jag kan numera be om hjälp och min sambo ställer upp och engagerar sig mycket mer nu.

Sök hjälp om du vill att ditt liv skall fungera - det är du värd! Att söka hjälp utifrån är svårt, känns lite pinsamt och allt det där, jag vet!!! Men det är värt det, alla gånger!!

Lycka till, jag hoppas att det löser sig på ett bra sätt för dig!

Öh?? Du menar att han bara ska jobba och leka med barnen? Om båda arbetar, ska båda då bara arbeta, gå ut med hunden samt leka med barnen? Vem ska då städa, diska, laga mat, bädda rent, slänga soporna, etc etc?

Tror du hon är ute med hunden hela kvällen?? När mannen tar hand om barnen så går hon förmodligen ut med hunden, lagar mat, diskar, städar och allt annat. Hon kommer ju knappast att ha mer tid till roliga saker bara för att hundrundan försvinner. Dessutom tycker jag att gå ut med hunden är en skön avkoppling, motion och egentid. Hellre hundpromenader än disk!