Vi fick vår el avstängd och livet blev ett he*vete....

ALLA kan nån gång i livet råka ut för att man plötsligt råkar riktigt illa ut ekonomiskt. För oss var det att vår el blev avstängd. Jag skall nu berätta vad som hände. Det var en tisdag. Jag skulle till MVC klocka elva och träffa läkaren där. När vi kommer hem klockan tolv så hade elbolaget varit hemma hos oss och stängt av elen! Vi hyr ett hus på landet. Vi hade en skuld till dom på 3.900kr som vi hade blivit lovade att få betala den veckan eftersom våran försenade ersättning från förs.kassan skulle komma då. Men vi hann inte betala den förrän dom hade stängt av den! Vi ringde från mobilen och prtatade med elbol. och dom sa att nu var vi helt plötsligt tvugna att betala..23.000kr!!! Bara för att vi inte var hemma. Hade vi varit hemma så hade dom inte stängt av eftersom vi hade fått pengar på tisdagen, då hade det räckt att betala dom 3.900kr vi var skyldiga...Men nu la dom på straffavgifter,säkerhetsavgift,avgift för att dom varit där och stängt av det, m.m. Summan blev sammanlagt då på 23.000kr drygt. Dom skulle inte sätta på elen förrän dom hade fått dom pengarna från oss. Helt förtvivlade så åkte vi till socialen, som jag aldrig behövt kontakta innan och frågade om dom iaf kunde hjälpa oss med ngt boende. Men NEJ! Där fick vi kalla handen, dom tyckte vi fick skylla oss själva sa dom. Så nu stod vi där med tre barn och jag gravid och vi hade ingen aning om vad vi skulle ta vägen. Första natten fick vi bo hemma, då var det 10grader inomhus. Dagen därpå var det olidligt kallt och vi kunde inte bo kvar hemma-vi hade ju heller inget vatten som fungerade. Nu började jakten på vad vi skulle ta vägen. Svärmor bor rätt så trångt och hon ville inte ha oss hos sig helst. Fastän det var kris! Då fick vi genom min makes brors sambo veta att hennes pappa hade ett stort hus ca 3,5mil från vårat hus där vi kunde få bo. Han levde själv och hade inget emot sällskap! Underbara människa säger jag! Så dit åkte vi och fick bo i en veckas tid. Eftersom vi har anmärkningar så kan vi inte ta lån på banken. Min makes mormor ställde upp och tog ett lån, hon skulle visserligen ändå göra det, men hon fixade iaf att vi kunde betala dom 23.000kr elbolaget kunde ha. Mina släktingar bor ca:10-15mil ifrån mig och dom visste nu om hur det låg till. Min mamma ringde mig på mobilen och sa till mig att hon undrade hur vi skulle fixa detta och hon lät väldigt ledsen och kort i tonen. Jag förklarade att vi skulle få hjälp av min makes snälla mormor. Sen hörde jag inget mer av henne. Hon kunde inte ens ringa och fråga hur vi mådde, hur vi hade det... Sen dagen innan vi skulle flytta hem igen så fick jag samtal av min bror och hans fru. Där förklarar dom att dom tycker att min 10-åriga dotter bör flytta till sin pappa för att vi har detta problem med ekonomin. Min dotter har alltså bott hos mig hela tiden och hon har varit hos son pappa varannan helg sen hon var 2,5år. Dom tyckte alltså att hon skulle sluta skolan hon gick i och börja skolan hos honom. Han bor 10 mil från mig, i samma stora stad som mina bröder. Min svägerska sa att det var nog bättre att hon bodde där tills vår ekonomi hade blivit bättre. Då är det meningen att hon skall flytta efter jullovet. Jag och min man har varit tillsammans i 8år och vi har aldrig nånsin fått elen avstängd. Jag har alltid gjort mitt yttersta för mina barn,gett dom mängder av kärlek och alltid sett till att dom har rena kläder och att dom är mätta och belåtna. Mina två yngsta barn är 3år och 1,5år. Min dotter på 10år sa att hon tycker det verkar roligt att få flytta till sin pappa. Att få nya kompisar, börja i ny skola m.m. Grejen är den att hon inte är glad att få ett syskon till, så visst,kanske är det bra att hon får flytta ner dit till honom. Jag är bara så rädd att det inte skall gå bra... Hon har oxå träffat en kurator på skolan i ett års tid nu som hon gått och pratat med varje måndag. Hon ringde mig för några dagar sen och sa att hon ville ha ett möte med mig, pappan till min dotter och sen skall en tant från sociala myndigheterna vara med!! Då blev jag djupt oroad och fick knappt luft och frågade...Skall hon ta barnen ifrån mig? nej, svarade kuratorn, jag tycker inte alls att du är en olämplig mamma det är bara standard om man har fått elen avstängd. Dom kanske kan hjälpa till att lösa detta på ett bra sätt. Så efter det samtalet från kratorn och från min svägerska och min bror så har jag blivit fruktansvärt orolig och depprimerad. Jag kan inte sova på nätterna, jag äter knappt, jag mår riktigt riktig uselt. Enda anledningen att jag inte tar mitt liv är tack vare mina barn, dom betyder ALLT för mig! Men jag känner mig verkligen fullständigt misslyckad och inte gör det saken bättre med att jag är gravid och har alla hormoner som surrar hela tiden. Nåt som sårade mig mkt är att min svägerka och min bror ringde mitt barns pappa utom min vetskap och frågade om min dotter kunde flytta till honom. Jag fick inte ens chansen att göra det själv. Nu känns det som att hela min släkt har vänt sig mot mig. Min mamma eller mina tre bröder har inte ringt och frågat hur vi mår eller om dom kan ställa upp på något sett.Trots allt detta så har jag och min make blivit allt mer sammansvetsade och vårt äktenskap känns som inget kan rubba! Men jag mår verkligen uselt och jag vet inte vad jag skall vända mig, det känns som jag behöver prata med någon, typ psykolog. Hon som är psykolog på MVC är sjukskriven nu så där kan jag inte få hjälp. Känner mig så förvivlad! Jag kommer troligtvis aldrig träffa min mamma eller mina syskon mera, det känns i hjärtat kan jag säga... Jag tror nämligen inte att dom vill veta av mig längre...