Någon mer som inte gillar att stå och prata framför stora grupper?

Jag hatar också det...ska börja på komvux nu i vår...men ska försöka göra allt för att undvika det...kan en lärare tvinga en redovisa för klassen??...får man lägre betyg då?....kan man inte be att få redovisa själv för läraren??

Jag kan hålla med dig, jag tycker inte alls om att prata inför en hel drös med människor! Men det var värre förr, det är jobbigt och man tillochmed skämms för att man blir generad=/

Sen så tror jag att det blir bättre med åren, alla gillar ju bara inte att få alla uppmärksamhet riktad till en!!

Så jag kan ju säga att du inte är ensam där ute:)

*skickar mod till dig*

Hej
Jag har varit precis som du. När jag pluggade och vi skulle ha muntliga presentationer, så sov jag inget natten innan och när jag väl skulle säga något så blev det katastrof.
Men jag bestämde mig faktiskt för att göra ngt åt det - det kändes som jag hade ganska mycket viktigt att säga - men att jag aldrig vågade säga det.
Först läste jag en kurs i informationsteknik - finns på högskolenivå och som kvällskurs på studieförbund. Jag tror att alla som går på kvällskursen har samma egentliga rädsla att tala inför grupp.
Det hjälpte kanske inte mot min rädsla, men man får en del handfasta tips på vad man skall göra för att minska sin egen rädsla.
När jag sedan började jobba så var det från början inget jobb där jag behövde tala inför grupp - men jag erbjöd mig själv att hålla en utbildning för 10 personer. Nätterna innan sov jag inte och jag hatade mig själv för att jag utsatte mig själv för det. Ubildningen gick så där. Men ju fler utbildningar jag håller, desto bättre blir jag. Nu har jag ca en utbildning i månaden och nu tycker jag nästan det är lite roligt.
Konkreta tips är :
Var väl förberedd.
Ha nödlösningar - märker du att ingen lyssnar - be att få uppmärksamhet
Ställ frågor till publiken-
Välj någon i publiken och låtsas att det är den du pratar med - oftst så börjar den personen man titta på att nicka - eller le och då känns det som om man pratar med någon. Byt person ibland.
Lycka till

Jag känner också så, avskyr att prata inför stora grupper. Läser på universitetet nu och det är ju ett ofta förekommande moment att göra det så det är bara att träna sig på det och stå ut helt enkelt. Jag har dock kommit fram till att om man "tvingar"sig själv till det och gör det ofta så försvinner den största "skräcken", iaf har det varit så för mig.
lycka till!!

åh guu det är ett problem för mig, om det så bara handlar om att presentera sig själv i liten grupp. man ser hur det närmar sig o hjärtat slår fortare o fortare!! Men det borde ju vara en baggis för man kan ju en del om sig själv men jag får stora skälvan.
Till saken hör att jag är inte blyg för 5 öre annars, träffar gladeligen främlingar o bjuder på mig själv. men det får inte bli för seriöst, hehe

Jag har samma problem.. genom åren i skolan hade jag ångest bara det handlade om muntlig redovisning. Oftast kom jag undan med att prata med min lärare och förklara att jag bara inte klarade det.. så fick jag oftast redovisa min uppgift skriftligen.. Sedan har åren passerat.. och jag är mamma till två söner.. jag har blivit starkare.. Nu vågar jag prata på möten på jobbet och berätta vad jag tycker.. men men.. om det är för många runt bordet låser det sig.. Tycker ingen ska bli tvingad att prata inför grupp.. bra om man får ta det i sin egen takt.. tvång gör allt värre.

jag hatar det. blir alltid så nervös....och röd!!!!
händer också när jag pratar med chefen
blir alltid nervös och darrig
jag hatar det!!!!

Det är ett problem för många. Jag var nervös i början men numera är jag bra på det. OM jag vet vad jag talar om villsäga..

Pysse gav lite bra tips, här är några till:

Det är bara du som märker att du är nervös, det syns inte utåt.

Tappar du bort dig så håll tyst och låt blicken röra sig över publiken lugnt medan du funderar ut vad du skall säga. Fortsätt sedan bara som om det var en konstpaus. Du kanske tycker att det känns som en evighet men för publiken är du cool som låter det du säger sjunka in och känner av reaktionen, det verkar som om du är i kontroll!

Lek inte med något i fickorna... eller i händerna. Håll händerna stilla eller gestikulera medan du pratar.

Inga småljud som mmmmm, hmmmm, öööööh, etc.!

Prata lite långsammare och tydligare än vanligt.

Prata inte medan publiken stökar, avvakta lugnt. Fråga möjligen om det finns en fråga där?

Upprepa det viktigaste i mitten som ett avstamp för att gå vidare och på slutklämmen. Tacka för uppmärksamheten, be om frågor!

Jag står inför stora grupper (ca 500 pers ibland) ofta. I början var det läskigt men det som fått det hela att först bli uthärdligt och sen faktiskt riktigt kul är att:
1. Läs på så att du verkligen vet vad du pratar om. Du får självförtroende pga detta
2. Ta dig inte på för stort allvar.
3. Ha någon typ av "energi-release" innan. Skrik eller skratta - gör något som släpper på spänningen.
4. ÖVA ÖVA ÖVA inför publik. Ju mer ni står inför folk desto lättare blir det, det är oundvikligt.

Till slut kanske ni tycker det är lika skoj som jag!!

Jag tycker också sånt är läskigt men det är en jättevanlig rädsla. Man är långtifrån ensam!
Jag gick nyss en kurs i att tala inför grupp och det var jättenyttigt. Att gå på en sån är verkligen nåt jag rekommenderar! Kanske din skola arrangerar nån sån kurs, för jag gick denna kursen i universitetets regi.

Man kan öva själv hemma framför spegeln, lr sitt husdjur *skratt*(men dom dömer ju inte) Sedan kan man ta det till nästa nivå och öva inför en kompis/syskon/förälder/pojk/flickvän.... kanske flera på samma gång. Då kan man oxå be om deras synpunkter...fråga vad dom tyckte och så.. man får ju utgå ifrån attt dom är ärliga

En annan sak som jag tänkt på och som jag önskar att jag hade tänkt på den plågsamma skoltiden är att man själv är den som stressar upp sig, nojjar över vad andra ska tycka och tänka etc. MEN tänker man själv något särskilt om den som står och redovisar?

Lyssnar jag på en redovisning och märker att personen som redovisar tycker det är jobbigt att stå där framme, hon/han kanske blir röd i ansiktet, darrar osv men det tycker inte jag det är ngt konstigt med. Tvärtom, så tänker jag guuuud vad modig han/hon är som gör detta... ok... han/hon är generad men står ju iaf kvar och FÖRSÖKER.

Alla tycker nog att det är mer lr mindre jobbigt att stå framför en grupp människor och redovisa. En del lider förstås mer än andra.
Men en annan sak... (så gjorde jag ibland i skolan) jag sa rätt ut till klassen att jag tyckte det här var skitjobbigt... Ibland kunde jag säga det precis innan redovisningen att jag var nervös... då ökade deras förståelse och jag behövde inte skämmas så mkt om jag råkade staka mig lr blev röd.

Ngn skrev att man inte skulle ta sig själv på för stort allvar. Ett bra råd tycker jag. Använd humorn. Känner du att blir röd om kinderna...gör ett litet avbrott...vifta med handen och säg: Är det inte lite varmt här inne? och le .... Du vet ju att "publiken" förmodligen vet att du är röd i ansiktet för att du tycker det är jobbigt att stå där....Men so? Skämta bort det lite.... Säg att dom ska vara snälla mot dig innan du börjar redovisningen... det gjorde jag ibland. Å snälla var dom!

Hello!
Jag har också tyckt att det var asläskigt att prata inför folk, eller tex ringa och fråga saker per telefon. Men krasst sagt, övning ger färdighet!
Börja med mindre saker/grupper och gå till större. Se till så att du är förberedd. Och glöm inte att det är helt ok att bli supernervös, stamma, glömma bort sig osv. Alla råkar ut för det någon gång. Man är bra ändå, för att man vågar!
Man får helt enkel börja med att träna framför spegeln/mamma och sedan jobba sig uppåt.
Lycka till!!

har oxå JÄTTE-fobi för det!
myglade mig från exakt ALLA muntliga moment på gymnasiet, vilket ledde till en massa IG i betyget, men jag klarade det verkligen inte.