Någon med erfarenhet av hjärntumör?

Jag har ingen erfarenhet av detta men vill skicka en stor värmande kram till dig och din mamma.

Tack Joeman

En kompis råkade ut för samma sak och hon har blivit helt återställd, men hon märkte på att hennes syn försvann och hon blev vinglig. Jag hoppas att det går bra och skickar stora styrkekramar till både dig och din mamma!

Oj, vilken pärs för er alla!
Jag har inte själv personlig erfarenhet, men eftersom jag jobbar i vården tänker jag automatiskt; vilken tur i oturen att den sitter i hjärnhinnorna!! Vissa av dessa tumörer går enkelt att ta bort, andra sitter mer olämpligt till och det kan finnas risk att man skadar andra nervändar i hjärnan (om tumören t.ex. skulle sitta under själva hjärnan, i "golvet" av kraniet, så att säga). Jag har träffat en sådan patient en gång, som hade just meningiom i skallbasen. När de opererade bort den, så skadades hans hypofys. Han var frisk motoriskt och hade alla kroppsfunktioner, men var tvungen att för alltid äta många piller/dag för att ersätta hypofyshormonerna. Den mannen hade haft otur med hur hans tumör satt.

Vad jag vill säga med detta är att rehabiliteringen kan vara väldigt olika beroende på vart i skallen tumören sitter. Det kan likagärna vara så att man inte får några men av operationen. Självklart mår man säkert dåligt efteråt pga själva operationen, och måste observeras på neuro-IVA ett tag, så att trycket hålls på bra nivå i skallen. Sådan vård brukar vara förstklassig, neurokirurgin i Sverige är en av världens absolut bästa.

Jag hoppas att din mammas tumör sitter "bra" till, så att det går snabbt att få bort den och snabbt för henne att må bra igen - och att hon inte ska behöva några piller för livet.

Kramar/M.

Hoppas det går bra med din mor!!!! Kram Etta

Min pappa opererades för något liknande och då fick jag veta att när det sitter just där så blir man ofta helt återställd. Det ska också räknas som en "lätt" operation i de här sammanhangen. Jag tror att din mamma kommer att bli fullt frisk och bli sitt gamla vanliga jag igen.

Kram

Tack igen för alla kramar! Värmande

Min mammas tumör sitter utanpå pannloben. Den enda risken med operationen enligt kirurgen var att hon kan förlora luktsinnet.

vad skönt att den sitter på ett sånt "bra" ställe!! Hoppes att allt går bra och att du får tillbaka din vanliga mamma igen!

En i vår familj har den på ett ställe i hjärnan som inte går att operera...
Det är tufft.

En av min sambos kollegor, en yngre kille, fick en hjärntumör. Vet inte var den satt och vad det var för typ av tumör, men han opererades iaf så fort den var diagnosticerad och ett halvår senare jobbade han åter heltid och var fullt återställd.

Jag har en kompis som har råkat ut för godartad tumör i hjärnan.... Hon drabbades av mystiska anfall och till slut kunde det konstateras att det var en tumör. Tumören opererades bort och i förra veckan blev hon friskförklarad (efter fem år)!

Hejsan!!
det är alltid tråkigt när någon blir sjuk. Men om man har tur och operationen går bra så är det många som blir sitt vanliga jag igen. Jag jobbar på en avdelning dit man kommer efter op av hjärntumörer så jag har väl en del erfarenhet. Det kan ta tid att komma tillbaka men det går. Och eftersom det är en godartat och att läkaren säger att den går att ta bort så går det nog bra för din mamma. Kram

Hej.

Jag har erfarenhet av hjärntumörer. Min pappa hade en. Tyvärr ingen positiv utgång, men om du vill så finns jag här för dig. Titta in hos mig om det är tankar eller funderingar du vill dela med dig av.

Kram // Veronica

Operationen gick i stort sett bra. De fick inte bort allt så det kan innebära strålbehandling i framtiden.

Värre är det med synen... Innan operationen såg hon svarta prickar framför det ena ögat, nu har hon det på båda! Dessutom vet vi fortfarande inte hur det är med luktsinnet.

Jag känner en blandning av uppgivenhet och dåligt samvete. Tänk om hon innerst inne tycker att jag gjort henne en björntjänst. Har jag det? Läkarna säger förvisso att hon inte hade kunnat leva med den här tumören. Hon hade på sikt mist synen ändå, drabbats av kramper och allehanda andra hemskheter.

Nu är jag livrädd för att hon inte ska orka hålla uppe lågan.

Skickar kramar till dig och din mamma. Hoppas att allt blir bra! *kramkram*

tänker på er och hoppas allt går bra.

Nej en björntjänst har du absolut inte gjort henne!! Och hon måste väl ändå själv ha samtyckt till operationen, eller hur?
Även om operationen gett men, så har den köpt henne många extra år med dig och din familj och det är väl värt mer än nåt annat för en mor??
Och efter en operation av det här slaget så kan man förvänta sig lite svullnad som kan trycka på olika nerver och hjärnstrukturer inne i kraniet, så i bästa fall är de här prickarna hon ser, bara tillfälliga. Om hon har lite svullnad, så kommer den att lägga sig och symtomen försvinner. Strålningen kan ju också hjälpa till framöver.
Meningiom är oftast en hjärntumörform som man kan leva vidare med, endast i undantagsfall som den sitter så illa till att man dör av det.
Det är klart att din mamma kan känna sig nere så här efter operationen, det hela har trots allt varit en stor kris och pärs för både dig och henne. Jag hoppas att hon kan få hjälp av en kurator på avdelningen om hon behöver ventilera sina tankar, men att också ni två kan prata med varann och kunna stötta varann. Din mamma behöver säkert höra hur mycket du älskar henne och hur mycket det betyder för dig att den här operationen gjorts så att du kan få ha henne kvar i ditt liv i många år till, för att du behöver henne än. Kanske kan det ge henne extra styrka.

Kramar/M.

Tack igen allihop!

Och jättetack Mmmajsan!

Jag kunde inte följa med min mamma eftersom det var för lång resa för babyn. Därför har jag inte kunnat få så mycket information heller. Har sökt runt på nätet om vad som kan hända EFTER en sån här operation men inte hittat något. Tusen tack Mmmajsan för att du tog dig tid! Känner mig lite lättare om hjärtat nu.