Min syster har konverterat och bär nu slöja

Hoppas det blir bättre mellan er, klart att det känns konstigt att se sin syster i slöja om hon inte varit muslim innan. Men det behöver inte betyda att hennes pojkvän har tvingat henne utan att hon verkligen har funnit sig själv och är lycklig.

Men varför har inte hans familj accepterat henne? Och varför vill hon inte berätta för er mamma att hon blivit muslim?

Nej, relationen mellan oss har bara blivit bättre, men jag vet att hon inte vågar berätta om att hon bär slöja, eller att hon konverterat, för att hon antagligen inte är helt trygg i det. Så tolkar jag det iaf.

Jag säger inte att hennes pojkvän tvingat henne, men han är ju helt klart orsaken till att hon tagit beslutet. Han har en stark inverkan på henne, och han är den som påverkar många av hennes beslut.
Hon var en reslysten tjej, med stark vilja och enorm potential. Men hon lever ett liv som han vill leva. Nöjd med att bara jobba och köpa nyaste TV:n och hon jobbar och är bara hemma på kvällarna. Resplanerna verkar vara bortblåsta, för han vill ju inte.

Hans familj har aldrig accepterat henne eftersom hon är svensk. I hans familj finnns det ett öppet förakt gentemot svenska tjejer/kvinnor, och de har varit väldigt upprörda över att deras son är tillsammans med en svenska.
Jag tror dom är jätte kära i varandra, men jag känner som om detta är inte bra. Hon försöker nästan göra allt för att bli accepterad av dem och då underlätta för sin kille.

Vad ska jag göra? Hon vill inte att jag berättar för mamma...men jag är så orolig, och känner mig totalt maktlös. Tillochmed hennes klädstil är helt annorlunda nu.

Jag förstår att det är jobbigt. Att hans föräldrar föraktar svenskar gör ju inte saken bättre, då känns det som att hon blivit muslim för att "behaga" dem och har glömt bort sig själv. Hoppas bara att det är för hennes egen skulle som hon blivit muslim, var hon troende innan? Det är jättebra att ni har nära kontakt, då är det lättare för dig att märka om något är fel. Tror du att hon skulle berätta för dig om inte allt stod rätt till?

Nej, hon berättar inget, men jag läser henne så lätt och har redan själv listat ut en hel del, däribland våld han brukat mot henne. Det har varit massor med saker, men hon är kär. Jag tror faktiskt han är kär i henne med, och att de behöver varandra på något underligt vis. Men det har tagit en obehaglig vändning och jag tror hon gör detta för att kunna identifiera sig med någon/något och samtidigt kunna behaga hans familj lite. Kanske blida dem.

Hon har alltid varit sökande, men inte direkt troende. Men så märkte jag för ett tag sedan att hon studerade om islam hemma....då började jag ana något och sa det till mamma. Men att hon skulle bära slöja...ååå, jag sa detta för ett år sedan, att jag var rädd för detta.

Hur ska jag göra? Ska jag berätta för mamma trots allt, eller ska jag bara vänta här bredvid? Jag är verkligen orolig!

Du behöver inte berätta för din mamma,det e ju din systers sak o inte din!!!om jag var du så skulle jag inte blanda mig i det!det e hennes liv o hon har bestämmt sig redan,så va hjälper det om du berättar till mamman??!!!

lillajag2020: Anledningen till att jag vill berätta för mamma, är för att mamma betyder så otroligt mycket för min syster och hon just nu befinner sig på andra sidan jordklotet, utan en aning om detta.
Jag har försökt förmå min syster att själv säga det, men hon vill inte. Hon vill inte oroa mamma och hon vågar absolut inte säga något till pappa, eftersom min pappa är totalt anti muslimer (kan inte låta bli att flina åt att hans förakt och att han nu har en dotter som är muslim, ställer allt på sin spets liksom).
Ibland berättar min syster saker som hon innerst inne vill ska komma fram, men hon själv saknar förmågan att dra fram det i ljuset. Det känns som om detta är en sådan sak....jag vet inte, men det känns som om hon vill slippa själv berätta det för mamma.
Jag lovade min mamma att ta hand om min syster och se efter henne...men hur fan ska man göra det?? Känns ju som om hon sluter in sig i något som inte är hon.

Jag känner att jag måste ventilera detta, eftersom det är en stor grej och jag vet inte hur jag ska hantera det.

Men hur är hans föräldrar mot henne nu? Har de plötsligt accepterat henne? Eller föraktar de henne? Usch, roliga familjemiddagar.. Har själv haft vänner vars föräldrar till pojkvännen hatar svenskar, och det är en svår situation för båda två.

Miss Helena: Det är hemskt att dom är sådana efter alla dessa år. Men de har försökt tvinga honom att gifta sig med sin kusin, hotat att döda honom och henne. Hotat vår familj osv. Hans pappa brukade kalla henne för hora och allt, men nu verkar de ha lugnat sig lite. För ca 6-7 månader sedan så bröt dom kontakten helt med sin son när han vägrade gifta sig med kusinen. Nu har de dock börjat prata med honom, men inte med henne.

Jag har inte fattat riktigt vad du är orolig över?
Att hon inte går ut på kvällerna längre eller att hon klär sig annorlunda? Bara för att hon har blivit muslim betyder det inte att hon är en annan person..Hon är fortfarande din syster! Stötta hon istället :)

Mama84: Jag är orolig att hon inte är sann mot sig själv längre. Att hon har/blir/blivit misshandlad. Jag är orolig att hon tappat bort sig själv för att behaga andra. Det är väl inte konstigt att jag är orolig för det. Jag är orolig för att när hon inte är sann mot sig själv så dör hon inombords.

Jag är inte emot att hon är religös om det kommer från henne, men att bära slöja är inte hon. Det har aldrig varit hon...och nu är hon där.