• Anonym (suck)

    Respektive som slutat snusa...

    Det känns som att sen de två-tre dagar tillbaka då min respektive slutade snusa så har vi bråkat JÄMT. Han blir så arg för allt och slänger saker i golvet, kastar saker runt sig och får såna hemska utbrott. Jag bara undrar om det måste vara så? Ska man stå ut med sånt och köpa att man måste göra så när man slutar snusa? Jag får väl erkänna att jag tycker att man faktiskt borde kunna lägga lite band på sig, jag menar sparka till en barnstol så brickan på den flyger tvärs över rummet (vår son sov då så det var inget barn i rummet men ändå) - är det inte lite överreaktion? Ni får gärna rätta mig om jag har fel, jag förstår såklart att det är fruktansvärt jobbigt att sluta snusa/röka men jag är bara orolig för att han ska förstöra vår inredning innan suget är borta.....

  • Svar på tråden Respektive som slutat snusa...
  • Anonym

    va där själv för nån vecka sedan.. det funkade inte.. han tyckte inte det var värt det och började igen medans jag tycker dte är värt det.. men..det blev för mycket

  • Lequisha

    Han kommer vara på dåligt humör ca 1-2 veckor till, sen borde det gå över. Försök stå ut. Hur jobbigt du än tycker det är så är det 10 ggr jobbigare för honom

  • Tiger76

    Min sambo har precis slutat och har varit sur, grinig och deppad, men man kan ju tycka att man får jobba på att behärska sig så att det inte går ut över dig.

    Behöver har råd så kan han ringa den där sluta röka linjen, de kan kanske ge lite tips. Har tyvärr inget nummer.

  • OZgirl

    Snus verkar vara helt för jäkligt att försöka sluta med. En kollegas barn började gråta för att pappa var så elak när han slutade snusa, min mor sa åt farsan på skarpen att han fick fan börja igen, för det gick inte att leva med honom som han var.

    Kan han inte börja med att skära ner? Använder han nikotinplåster eller -tuggummi?


    För mycket av det goda är bara bra!
  • Anonym (suck)

    Men jag skojar inte att jag tror att vi kommer att gå skilda vägar pga detta, vet ju innerst inne att det är pga abstinensen, men jag känner inte igen honom längre och han är bara så sur och otrevlig hela tiden.... och obrydd i allt känns det som... det är kanske egoistiskt av mig, men jag mår ju dåligt också och det känns som att jag inte har något utrymme alls att göra det just nu för att jag måste stötta honom.

  • Nallatalla

    Ooh vad jag känner igen detta! Min man har slutat i omgångar och tyvärr trillat dit igen.
    Han blev helt överjävlig varje gång han slutade,det tog flera veckor tills han blev trevligare.
    Det slutade alltid med att han började snusa i smyg.
    Han trodde inte att jag skulle märka det men ack så fel han hade!
    Vi får se hur det blir nästa gång han ska sluta.
    Han har lovar att försöka sluta snart.

    / Nalla

  • Anonym (suck)

    Om min respektive hade smygsnusat hade jag märkt det.... för det här humöret går inte att missa.

  • Anonym (suck)

    Kan det gå så långt som att man separerar tror ni? Jag tror nämligen inte att han skulle bry sig om sånt, det känns som att han skiter i allt förutom abstinensen.

  • semlan10

    Blir lite full i skratt när jag läser ditt inlägg men det är inget illa menat. Jag vet hur jobbigt du har det men jag tror inte ni kommer att gå skilda vägar. Det kommer avta efter ca 2-3 veckor. Min sambo slutade snusa några måndader efter att vi träffats för att jag tyckte att det var så äckligt. Han hade då snusat i 18 år och aldrig någonsin provat slutat tidigare, inte velat heller för den delen trots att flera tjejer bett om det tidigare så jag får väl ta det som en komplimang.
    Nu hade jag förvisso tur då jag befann mig utomlands första veckan, men hade tände lätt till de följande veckorna också och han kan än idag känna att han vill stoppa in en snus och nu har det gått 1,5 år.
    Kan din sambo inte prova tugga nikotintuggummi till en början då?
    Det underlättade lite för min i alla fall.

  • Anonym (suck)

    Alltså det som jag tycker är viktigast i vårt fall när det gäller att lägga lite band på sig är ju att vi har ett litet barn på 9 månader. Han måste ju känna sig otrygg när pappa blir arg och får utbrott. Häromdagen slog min man handen jättehårt i en byrå precis i närheten av sonen så han började gråta och blev rädd. Sen när sonen hade bajsat och inte ville ligga stilla på skötbordet så tappade maken tålamodet och blev jätteirriterad och började tala i arg ton mot sonen. Ska man inte kunna begära att maken iaf skärper sig mot ett barn? Eller är det verkligen så med att sluta snusa att man inte ens kan använda sunt förnuft? Han får gärna gorma på mig och ha sig, men när han är irriterad mot vår son så tycker jag att gränsen är nådd! Han har ju inte tappat sin hjärna bara för att han tar ut snusen. Men ni som snusar/slutat snusa själva får gärna förklara för mig hur det är. Kanske är det så att man inte kan behärska sig ens mot ett litet barn och då får jag ju försöka lösa det så att alla kan må bra nu när han slutar.

  • Anonym

    Började snusa vid elva års ålder, började röka vid arton (I med att man började röka vid alkohol användningen är mellan 20-30år nu)

    Slutade röka och snusa i sommras. Anledning? Farsgubben "Ska vi inte ta och sluta röka?"

    Tror mycke att jag slutade röka och snusa var på grund av att vissa farsgubben hur lätt det är att sluta använda tobak "Om man vill!"

    Snusningen var absolut det lättaste att lägga av med, känner alldrig nå sug efter det inte ens när jag dricker kaffe (Dricker fruktansvärt mycke kaffe efter jag slutade med bådadera)

    Blev varken sur eller irriterad när jag inte fick i mig nikotinet, var väl på grund av farsgubben lyckades hålla sig 18 timmar.

    Så jag fick det som kick iställe bräddade gubben.

  • Anonym (suck)

    Anonym:
    Grattis, det var verkligen strongt gjort att sluta efter så lång tid.

    EGO:
    Vi hade en rejäl urladdning igår och jag sa då att det inte är rätt att vår son ska lida pga detta så tror jag att han fick sig en tankeställare, för sen hela kvällen var han hur normal som helst (kanske kunde han behärska sig om han ansträngde sig lite). Jag frågade hur det kändes med sug osv och han sa att det var inte lika mkt nu som det var för 5 dagar sen när han slutade, men att det känns hela tiden. Så det känns iaf lite mer hoppfullt nu, man börjar skymta den "gamla" personen igen bakom nikotinmonstret, men jag måste verkligen understryka att igår när vi hade vår konflikt så tänkte jag bara "jaha är det så här vi ska skiljas åt?".

Svar på tråden Respektive som slutat snusa...