Första kärleken!

Min första kärlek hette Daniel. Jag gick i lekis och var kär i honom från dag 1 till vi slutade sexan. Vi var "ihop" till och från under mellanstadiet och jag trodde att jag aaaaldrig skulle känna så för ngn annan.
Hahahaha!

min första riktiga kärlek var Henrik, i högstadiet. Ångrar lite än idag att jag inte gick på den där klassfesten där en tjej i klassen hade lovat att tussa ihop oss :( (han var nog faktiskt intresserad också, men det kunde jag ju ABSOLUT inte tänka mig då)

Min son går igenom sin nu.
Han är 6 år och går i förskoleklass.
Det började såhär...

Han var bjuden på kalas till Ellen i klassen. Dagen innan så såg jag på inbjudan att man skulle ha ring och berättat om man kom eller inte, vilket jag inte hade gjort, så då gjorde jag det. -Å Gud så glad jag blir, sa Ellens mamma. Ellen har frågat mig så många gånger om Ludvig har ringt ännu. Hon pratar inte om annat. Hon är sååå kär i ludvig. Hans namn står överallt på hennes rum och den första meningen hon någonsin skrev var "jag är kär i Ludvig".

Oj oj, så gladstolt mamma jag blev då. Och rörd.
När Ludvig kom hem från sin kompis så berättade jag detta och han blev ganska rosig om kinderna och jätteglad.

Efter detta så har dessa två hängt ihop non stop! De leker hela tiden. Alla killkompisar är lagda på hyllan för nu och det är Ellen Ellen Ellen. De sitter och pysslar tillsammans i skolan och de leker på gården hela tiden.

Igår när jag nattade Ludvig så berättade han hur han var lite sur på en kille i klassen som inte ville gå undan när Ellen och han hade ställt sig bakom akvariet för att få vara ifred för att pussas. Ludvig tyckte det var lite fånigt av den här killen att hålla på att störa sig.

Nu kommer Ellen vara i Egypten i två veckor och det tycker Ludvig känns lite jobbigt, men igår pratade vi om att tiden ändå går ganska fort och sådär. Han berättade också hur varm och go Ellen är, och snäll och fin.

Alltihop är ju bara såååå gullgt!

Problem:
Ludvig har ju alltid haft kompisar sovande hos sig. Det har ju inte varit något konstigt med det. Vad gör man nu? Han vill att Ellen ska sova över... Kanske låter som en enkel fråga, men jag vet faktist inte hur man ska ställa sig....

Tristan: Jätte gulligt. Låt henne sova över. De är bara sex år så jag tror inte att det spelar så stor roll.

Jag hade min första riktiga kärlek när jag hade gått ut högstadiet... Innan hade jag bara gillat några killar lite mer än andra, men aldrig varit så wow intresserad. I alla fall, den här gossen hette Jan. Jag var 16 och han fyllde 19. Vi träffades genom min brorsa, de var bästa polare på den tiden. Jag och Jan var tilsammans i 2,5 år och sedan blev det slut mellan oss. Det var slut mellan oss i ca. 1 år och sedan blev vi tillsammans igen.... Jag var hemma från mina studier på annan ort över sommaren. När jag åkte tillbaka till studiestaden hade så mycket hänt mellan oss och han svek mig när jag som mest behövde honom. Hade inte trott det om honom och kan fortfarande inte fatta att han var så taskig. Nåja, det är nu tre år sedan och jag har en ny kärlek, men det känns inte på samma sätt.

Venla:
Men jag tänker såhär... Tänk om de fortsätter hänga ihop ett bra tag framöver. När ska man sen säga att det inte är ok att ha sin flickvän/pojkvän sovandes över? För visst är det väl vid en speciell ålder som man sen tillåter sina barn att sova över hos sin pojk/flickvän?

Ludvig har en jämnårig syster (styvsyster) som han är uppvuxen de senaste 3 1/2 åren med och de har ju hållit på och exprimenterat med varandras kroppar från tid till annan. Vi har hittat dem i lite olika "situationer" som vi fått tala med dem om. Jag tror att de gör mer med varandra i den här åldern än att bara pussas lite.....
Minns själv hur vi höll på på dagis, och när jag har frågat andra så säger de också att de exprimernterade....

Känns ju lite fel att han ska ligga inne på sitt rum med en flicka som han är kär i och "ha det mysigt" när de är så små, eller?
Är det jag som är känslig/tänker konstigt?

Vad tycker ni andra?

Jag är gift med min barndomskärlek!!! Träffade honom när jag var elva år o han 12, på ett disco i matsalen på skolan....hade ju koll på vem han var o blev superkär den kvällen. Tjugo år o två barn senare är vi fortfarande lyckliga o mår bra tillsammans!

Oj...min första, riktigt stora kärlek heter Sami. Tror jag var 13-14 år. Oj, vad jag älskade den pojken Tyvärr, tog det slut efter lite mer än ett år...Vi har inte jätte mycket kontakt idag..Men ha n kommer alltid ha en speciell plats i mitt hjärta...

Min första kärlek heter Thomas. Jag var nyss fyllda 24 och han var 38. Vi träffades via kontaktannons på internet. Första gången jag fick vara kär och vi väntar nu barn tillsammans
Om man ska räkna med barndomsgrejer så hette han Micke och det var i ettan eller tvåan men jag minns det inte som att jag var kär...

Min första kärlek hette Tobias och vi var runt 7 år gamla.Vi lekte jämt bodde nästan grannar med varann. Vi var så kära men sen när han var runt 9 år så flyttade han och det krossade mitt hjärta. Kommer än idag ihåg hur det såg ut hemma hos honom. Skulle vara kul att se honom igen men har ingen aning vart i Sverige han bor nu.

Tristan:

Det var en knepig situation du hamnat i. Jag tycker att hon ska få sova över men försök att hålla ett öga på vad de håller på med när hon är där.

Å andra sidan behöver hon inte väl sova över ofta?
Jag tycker iaf att du ska ge det en chans för att se hur de beter sig osv. och sedan ta ställning utifrån det.
6 år är ju väldigt lite men jag har inga egna barn och vet inte riktigt hur långt de kan tänka sig att gå eller om de ens tänker på snusk?!

Hoppas det löser sig för er i alla fall. Kram!

Tristan: hoppsan... jag har inte några minnen av att man skulle ha funderat i de banorna när man var liten. Du har rätt, om de fortsätter att vara med varandra när de blir äldre så är det nog svårt att veta var gränsen ska dras. Har du pratat me det med hennes föräldrar???
När de blir äldre så kan de ju expermitera på annat håll än hemma hos varandra, om du förstår vad jag menar...

Diskutera med hennes föräldrar och kom gemensamt fram till något som kanske kommer att passa alla. Berätta hur det går. Man vill ju lite veta hur andra gör för kanske man en dag sitter och skall fatta samma beslut.

Vad kul

Min första "kärlek" hette Dejan. Han var även min första kyss Då gick jag nog i 4:an. Har haft en och annan innan honom men han var nog störst för mig..

Sen har jag en annan första kärlek, en annan sort.. Var lite strörre då, gick i 8:an. HERREGUD vad jag var förälskad i honom!! Vi var tillsammans tre gånger, han tog min oksuld.. Alex hette han. Har träffat honom ute ett par gånger nyligen, jag smälter fortfarande när jag tittar in i dom ögonen..

En kul grej faktiskt, jag och min bästa kompis var ute och på samma kväll träffade jag både Dejan och Alex Och det finns något visst med båda..

Hej!!

Min första kärlek hette Andreas vi var tillsammans i 7år. Blev tillsammans när vi var 14år. Jag var verkligen super kär i honom.

Å nu får han inte ens säga hej till mig för sin nya tjej.
Ha en bra dag

Jag var inte så intresserad av kärlek och sånt när jag var yngre.. tänkte mest på mina böcker.. så min första kärlek var mina barns pappa...träffade honom när jag var 18 år. ( är numera separerad från honom )

Min son var tidigare.. Leonard blev kär i Kristina när de var 3 år gamla. De sa att det var tillsammans.. På dagis satt de ofta i dockvrån och pussade på varandra. Harmlöst tycker jag. När de var hemma hos Kristina brukade deras mamma låta dem bada i badkaret tillsammans. Helt ok. De lekte med gummi ankor och sånt. De höll i hop i två år.. numera vill Leonard tyvärr inte kännas vid henne.. kärlek kommer och går.. Numera skyr min son tjejer som pest.

Växte upp med en kille som bode på gården bredvid, vi gjorde allt tillsammans. Det finns kort på oss när vi står och pussas i tvåårsåldern. Gick hos samma dagmamma, sov över och sånt men inget snusk inte Skrev kärleksbrev så fort vi lärde oss skriva. De flyttade ut på landet innan vi började skolan men vi fortsatte att umgås ett tag till, sen rann det liksom ut i sanden. Det var min första riktiga kärlek men kommer tyvärr inte ihåg så mycket av "känslan". Min enda sanna, stora kärlek hittills är min sambo. *Älskar*