Drömtydning? Snälla hjälp?
Jag befann mig i ett hus en stad många mil från där jag bor, vet inte vilken stad men jag vet att det var långt hemifrån. Huset var min systers och hennes sambos hus som varit i sambons släkts ägo i många generationer. Det var ett stort, kyligt hus,
lite åt "kråkslotthållet", med många våningar och otaliga dörrar och vrår. Det fanns "hemliga" rum i huset, och gångar överallt. Otaliga badrum. Ingenting i huset var överdådigt eller flådigt på något sätt, det såg bara ut som en förvuxen stuga.
Det fanns många barn med i drömmen som sprang och lekte, min syster och jag roade oss med att springa upp och ner i trapporna och försöka ta oss igenom de trånga prångar mellan olika våningsplan, och njöt av känslan att där har ingen gått på många år, om ens någonsin, sedan huset byggdes.
Plötsligt befinner vi oss ute. Jag skall ta min bil från parkeringen men någonting känns inte rätt. Det står människor och tittar på mig och ropar åt mig som om jag gjort någonting.
Går fram och tittar på bilen framifrån och ser att den är alldeles bucklig över motorhuven och sidodörren. Plötsligt är jag om given av poliser och försäkringsmän, många har fått
sina bilar sönderslagna. Plötsligt är Martin, en av mina närmaste vänner, där. Hans bil har blivit stulen, och han gråter. Inga vanliga tårar, han gråter glitter.
Eftersom försäkringsmännen och polismännen skall göra sina utredningar kommer vi inte ifrån den staden, min bil skall ju också utredas (de hittade ett fingeravtryck i mitt handskfack) och Martins bil är ju borta.
Vi går hem till min systers sambos hus och stämningen är plötsligt underlig, förvänd. Barnen leker fortfarande men på ett annorlunda sätt. En kille från jobbet är där också,
minns jag. Jag måste gå och kissa känner jag, men först går jag utanför huset. Då kör det förbi två stycken män i en bil och ropar någonting åt mig, minns inte vad, men det kändes väldigt hotfullt så jag sprang in igen. Kände att jag inte vågade använda toaletten på det våningsplanet då männen kört förbi så nära huset, så jag sprang uppför alla trapporna till översta våningsplanet och ska precis kissa när dörren öppnas och två töser i sex-sjuårsåldern kommer in. Jag blir först irriterad och tänker att jag kan väl få kissa ifred i alla fall. Men den ena flickan håller någontingi sin hand, ett blodigt papper. Jag blir jätterädd och skriker "men vad har du gjort?" Och flickan pekar på en handdukshängare. "min sån" säger hon. På hängaren står det "pappa". "Min pappa. Han är inte snäll, han är våldtäktsman". I det ögonblicket får jag helt plötsligt insikten att flickans pappa är död, att det är någonting
ondskefullt i huset. Och så börjar blodet strömma nerför flickans ben, jag känner ilska och hat och frustration på en och samma gång och försöker stoppa blödningen med papper samtidigt som jag skriker i panik på min sons dagisfröken. Precis när jag hör henne svara vaknar jag av att telefonen ringer.
Nu sitter jag bara här och skakar i hela kroppen. OTÄCK dröm.
Några tankar om vad det här kan ha handlat om?
