Hur ska man ändra sitt tänkande när det kommer till svartsjuka? Visst var jag töntig igår?
Jag vet med mej att jag är lite mer svartsjuk än vad som är nyttigt för mej och min relation, och jag vill ändra på det BUMS! Hur i helvete ska man tänka för att sluta känna dom där ilskna tankarna? Inte bara "han är ju med dej.." Det räcker inte, jag vill ha ett klokt "citat" inprintat i huvet som jag kan plocka fram varje gång jag känner hur det bubblar till i huvudet av svartsjuka.
Kan dra ett exempel som hände i går kväll. Min pojkvän mår inge vidare bra för tillfället, han har en utmattningsdepression och har precis varit på sitt första samtal med en kurator. Igår fick han ett låångt sms av hans tjejkompis Helens kompis. Alltså, han har en kompis som heter Helen och Helen har en vän som heter Lena som även hon har varit deprimerad till och från en längre tid. Den här Lena smsa min pojkvän igår och skrev att om han vill prata så finns hon där, hon vet vad det handlar om och bla bla. Det bästa hon tyckte han kunde göra var att tas kontakt med en psykolog osv. Sen många kramar Lena.
Jag blev sur, skittöntigt eller hur? Hon ville ju bara stötta, men jag blev svartsjuk. Som fan Trots att han var den som visade mej smset och sa "titta vad jag fick" Det är från Helens kompis Lena.
Så hjälp mej att ändra tänkande, för visst var det töntigt av mej att ens sura över det där? Jag vill skärpa mej så han inte försvinner ur mitt liv.