• Anonym (Undrar)

    Är det verkligen så fantastiskt att träffa någon som redan har barn?

    Startar en ny diskussionstråd angående detta med att träffa någon som redan har barn.

    Handen på hjärtat, hur många är det som kan säga att det är helt fantastiskt att dela sin man/kvinna med ett eller flera barn och även en biomamma/pappa? Finns inte en önskan där om att bygga upp en egen familj tillsammans med partnern man älskar, och inte ta över någon annans familj?

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2007-01-28 13:49:27:
    Många svar och mycket respons. Bra att tråden lever vidare, då jag tror att detta är ett känsligt ämne som bör ventileras av likasinnade.

  • Svar på tråden Är det verkligen så fantastiskt att träffa någon som redan har barn?
  • wajl

    ja skulle aldrig välja en kille som redan har barn, har gjort det en gång o aldrig mer säger ja bara, visst kan man få jättefin kontakt med killens barn och föredetta tjej men det är väldigt sällsynt! har en kompis vars kille har 2 barn sen innan och hon har ett rent helvete med hans ex..

  • Anonym

    jag är väldigt glad att min sambo inte hade barn innan och även att jag inte hade det.. vi har en alldeles egen familj
    Ser på en kompis där båda har varsitt barn senn innan och det är alltid tjat om vem som ska ha på  julen, på barnens födelsedagar.. ingen vill ha barnen på nyår eller midsommar... låter jobbigt!!
    MEN hade man haft barn senn innan så hade man ju.. inte såå mycket att göra nått åt

  • Linizen

    jag har haft ett förhållande med en kille som hade barn.
    skulle aldrik rekommendera det till någon, det passade i alla fall inte oss!!

  • skorpionen80

    Skulle heller aldrig välja en man med barn. Inte ens om jag ville ha barn. I så fall skulle jag vilja ha egna barn som jag varit med och uppfostrat sedan födslen. Och jag skulle absolut inte vilja dela mitt barn med en annan kvinna!

  • Asplund

    Det där är ju väldigt dubbelt.
    Jag skulle ju aldrig råda en vännina att satsa på en relation men en man som har barn sedan tidigare (såsom jag har gjort) eftersom det är mycket jobbigare att få barn på köpet, som dessutom har med en mammaskugga.
    Det svåraste när jag träffade min man var att aldrig få komma först (låter ju som en tonåring) att inte kunna gå upp i mannen man blir kär i som man kan göra på ett annat sätt med någom som inte har den typen av ansvar.
    Men det kommer ju belöningar också, som att man kan se hur man funkar som föräldrar innan man skaffar barn ihop (funkar nog bara om bonusbarnet är litet när man träffas, i mitt fall var han 2,5 år när vi träffades, nu 8 år) man vet hur man reagerar när det händer saker med barnen och det är verkligen en fördel.
    Så jag skulle aldrig vilja byta ut min bonusson mot något annat men det är klart att man ibland önskat bort både ex. och förflutet.

  • Anonym (Undrar)

    Har gjort det, men aldrig mer!

  • Anonym

    Det är väldigt två delat, man går in i relationen med öppna ögon och finns det barn med så får man ta hela paketet. MEN och då MENAR jag ett stort MEN det är väldigt svårt om ena parten har barn sen tidigare. Man ska inte tro att det går smärtfritt överhuvudtaget för det är alltid nånting som krånglar eftersom det finns alltid en part till som gärna vill lägga sig i och det är juh barnets andra förälder. Och oftast så blåses problemen upp och det görs en höna av en fjäder. Men sen så är det nog så att man är rätt naiv och blåögd när man går in i en relation med någon som redan har barn eftersom man tror att allting skall ordna sig och man tror inte det finns en möjlighet att barnens andre förälder skall sätta käppar i hjulet. Det hela slutar oftast med att barnen blir nån slags slagpåse.

    Så NEJ jag skulle inte rekommendera att träffa någon som redan har barn.

  • Anonym (Undrar)

    Mitt meddelande blev för kort där. Vad jag menade var att jag har träffat en man med barn, och med facit i hand så tänker jag akta mig noga för att träffa någon med barn igen.

  • Anonym

    Håller med dig trådstartaren, det är för jäkla svårt att få det att funka :(

  • sami

    ja svart och vitt kan man ju skriva men känslor är inte alltid så lätta att styra...

    Min man var 24 när vi träffades och hade nog inte tänkt sig att han skulle bli kär i en som var 6 år äldre och hade 3 barn!!!
    Men för honom var det så att ville han ha mig så var jag ett paketpris hehe! och att jag hade barn var ju en del av mig och jag var ju den han ville leva med...
    jag var väl lite tveksam i början eftersom han var så ung (hihi) men men det gick inte att leva utan varandra för det ville vi inte.
    det är inte lätt att leva med andras barn men jag tror att han har en poäng i att han säger att han inte ska, vill eller försöker vara någon pappa figur i deras liv utan hans ambition har varit att vara ytterligare en vuxen i deras liv som de kan vända sig till och ha förtroende för. Nu har vi en bra relation även till de andra barnens pappa så vi har kunnat ha ungefär samma regler osv... Det har ju underlättat en del.

    det blev som vi trodde de har bråkat och haft konflikter men de har fåt reda ut det om det varit mellan dem och det har jag itne lagt mig i och enligt dem själva så är min man idag en som de litar på och som de vet finns där för dem...

    och visst... jag har önskat någon gång att mina större barns far skulle strunta i sina barn så jag fick ha dem ifred...
    men så är inte verkligheten så det är inget att fundera på...

    man gör ju ett val!
    Så ska man stunta i sitt livs kärlek för att denne har barn sedan tidigare... det låter lite trist...???
    Vad vet jag... inte mer än det jag vet...
    visst är det enklare att träffa ngåon utan barn... men ibland blir det värt det att det är svårare... det kan vara mr/mrs right ändå...

Svar på tråden Är det verkligen så fantastiskt att träffa någon som redan har barn?