Min man har sökt en FN-tjänst, vi har 2 barn på snart 5 och 7 år gamla, är det någon annan som har barnens pappa i utlandstjänst? hur går det ihop sig, funkar måste det ju göra men hur har ni gjort det. Om han blir antagen så åker han i November..
Inte FN, men min man har sökt till Nordic Battle Group och kommit in. Så blir det tjänstgöring för honom har han 30 dagars inställelsetid. Vi har en dotter på drygt 2 år, och nästa barn beräknas komma i mars/april-07.
vad tycker du om det? För mig känns det som om jag inte vill stoppa honom, det är ju det här han brinner för, har velat gjort det länge.
När börjar det för honom? pågår det också i 6 månader. Min man kommer att vara borta över jul nästa år om kan kommer in.
jag vill heller inte heller stoppa min man. Ev så ska de få en månads utbildning i april (precis när bebisen kommer) och det är jag väl inte så glad över. 
Men jag är glad över att han har drömmar och att han får utvecklas. 
fy vad tråkigt, kommer han att vara i närheten där ni bor under utbildningen?
Har du någon annan som kan ställa upp att vara med om barnet kommer när han är borta?
Min man kommer nog att börja utbildningen i september, tror den är i 2 månader, så jag måste börja ta körkortet nu..
Det blir några mil bort, så han kommer väl hem under helgerna bara. Har hjälp av mina föräldrar (om de hinner komma hem från sin semester på Kanarieöarna ). Annars finns det ju hans föräldrar också. Det lär nog bli en tuff period, men klarar man det, så klarar man allt 
Hej .. min man söker till och från .. har varit ute på 2 utlandstjänster redan men då hade vi inga barn ... hittills har han inte kommit med igen... han vill verkligen åka igen .. jag vill inte men jag tänker inte stoppa honom eftersom jag vet att han vill igen ... men jag har sagt att han får tänka till ordentligt innan eftersom han missar ju ca 6 månader av våran dotters liv .... får se om han kommer med nån gång igen eller om han är för "gammal"
Hur gammal är er dotter?
Jisses så storsinta ni är :) Min sambo var nere i Kosovo precis i början på vårt förhållande, inte en chans att jag hade släppt iväg honom nu! ... kan bero lite på att han inte har det intresset längre. Men jag undrar vad jag verkligen skulle säga om frågan på allvar ställdes på sin spets..? *hua*
Jag hade inte varít så tolerant som ni, har också drömmar, men tycker att man måste anpassa dem till barnens ålder och till familjen. Hade inte accepterat att min sambo åkte iväg någon längre period under småbarnsåren, då tcyker jag att man ska prioritera familjen! Hade inte velat bli lämnad i detta och att han ska missa så myclet tid med sina barn...jag vill själv arbeta utomlands, har gjort det innan, men tänker att det får bli när tillfälle kommer som passar bättre in i livet...
HEJ!!!
Min make rycker in den 29:de januari för utbildning och sen åker han till Afghanistan i april/maj-skiftet och kommer hem i slutet på november förutom sammanlagt 3 veckors leave fördelat på 3 gånger varav den ena vi ska mötas nånstans typ kanarieöarna för lite semester tillsammans.
Våran dotter är 20 månader och jag ser inget problem med att han åker iväg, det är ju inte så att hon kommer glömma honom på den korta tiden, vi har bl.a. gjort blädder-album med bilder på henne och pappa, pappa och mamma och bara pappa, som hon kan titta i.
Instämmer med solyluna!
Självklart ska man få ha drömmar men det gäller båda i förhållandet. Jag tycker att den ena inte ska få bära allt ansvar, inte under den tid när barnen är små. Det kommer en tid senare i livet när man kan tänka mer egoistiskt. Min man skulle aldrig få för sig att lämna oss nu, han vill behålla sin nära relation till barnen, och mig.
Jag undrar om papporna verkligen förstår vad de missar under denna tiden för att uppfylla sina drömmar. Min man har varit i väg på flera missioner innan vi fick barn, både oroliga och lugnare. Han säger att nu är han har barn är ju drömmen att få se deras utveckling! Och fast än min man sista gången var i ett lugnt område hände det flera allvarliga incidenter, det kan hända papporna något. Så de kanske ska ställa sig den frågan också.
Cissilla
Vår dotter är 14 månader
hej måste bara få skriva lite. min sambo är fd officer, och när han jobbade var det på gång med obligatorisk utlandstjänst. jag var tveksam redan då men nu skulle jag aldrig släppt iväg honom. måste ta sitt ansvar som pappa tycker jag, det är ju inte riskfritt och att medvetet riskera att göra sitt barn faderlös... nej! som tur är inser han det själv ocks¨å!
aggebaggae:
hur går det , har ni hört något?
Jag tror det kommer att bli en muntlig intervjuv först och främst, men vi har inte hört något än så länge. Borde ju bli snart om han kommer in.
Klistrar in min tråd här ;) Tack sunflower!
Hej tjejer!
Min sambo är "FN-soldat" på balkan osv. han har aldrig varit borta nu när lillkillen är här, han har inte vart borta sedan vi blev seriösa.
Men nu funderar han på att gå med i Nordic Battle Group ev. Liberia, hur är det att gå hemma ensamma med barnen, missar papporna mycket?
Känner barnen igen sina pappor?
Hur blir det för relationen?
Kramar Isabelle
Hade nog inte släppt iväg min man utan en "fight" kan jag tala om. Beundrar er som säger att det är hans drömmar, men när barn och familj är inblandat så är det ju inte längre bara hans drömmar (enligt mig)
puffar på