Hur ofta är det normalt att gå ut ...............

Ja, det är en ganska så bra fråga faktiskt. Själv så är det grönt för mig att gå ut med dem när som förutom om det är något speciellt som vi ska göra eller om barnen är sjuka.

jag menar..hon får gå ut när hon vill...fast o andra sidan så är inte vi några gå ut människor...*skrattar*...

börjar man spendera mer tid med polarna än med familjen så kan det ju iofs bli ett problem men det är väl inte ofta det händer va...*Ler*

Har inte mer än sju månaders erfarenhet av att vara pappa, men under den tiden har antalet "utgångar" med kompisarna varit rätt begränsade. Det har förvisso inte något med min flickvän att göra, utan när jag väl är hemma från jobbet så vill jag gärna få tid att vara med min son också, speciellet nu under det första året när utvecklingen går så snabbt. Dock ska det väl tilläggas att det inte är helt oproblematiskt de gånger utgång kommer på tal. Då kommer klagosången om att det borde vara hon som skulle gå ut och inte jag och bla, bla, bla....

Tror att det är värst när tjejen är mammaledig. Då vill hon väl, men viss rätt, få ledig tid när mannen är hemma. Jag hoppas, och tror, att det kommer att förändras när hon börjar jobba igen och själv får lite mer input i sitt liv än att bara vara mamma.

Visst är familjen prioritet nummer ett, men om man inte regelbundet får den stimuli som ens vänner kan ge en, så tror jag i längden att man blir såväl en sämre pojkvän/man som pappa.

Knepigt.
För mycket och för lite är båda lika illa.
Som alltid.
Prata?
Hitta en lösning som funkar för båda?

Vi väntade med att skaffa barn tills behovet av att gå ut på krogen hade sinat.
Nu är det mest frugan som tjatar på mig att jag ska gå ut med polarna någon gång per år, men jag trivs faktiskt bra hemma.

Visst är det familjen som kommer i första hand det kan jag hålla med om, även om jag gjorde fel när jag åkte till hemort i 4 dagar en gång och 3 dagar den andra gången, vilket jag har fått mycket skit för.

Som jag ser det är inte antalet gånger viktiga, utan att man får ungefär lika många utekvällar var. Jag skulle gissa på att vi är ute med våra respektive kompisar 2-3 gånger per månad.

Vi har märkt att det är jäkligt viktigt för oss att få komma ut och vara "ifrån familjen" i några timmar då och då.

Det är dt jag också velat men om man ser under tre år så har hon och jag varit ute ca 3-4 ggr tillsammans, inget mer!

Viktigt att umgås med kompisar.
Vill inte säga att man kan ha kul utan sprit
Men jag har själv haft alkohol problem de två senaste åren.
Tävlar under sommarsäsongen och kan inte dricka.
Det har även påverkat vintersäsongen.
Träffar nu mina kompisar genom mer fysiska grejer.
Klättring, löpning, cykel, styrk.
Funkar för mig.
Men kanske inte lösningen för alla.

Håller helt med Xerxez. Det viktiga är att hon får gå ut lika ofta som du. Dvs, du tar hela ansvaret för barnen så hon får gå ut med kompisarna, på samma sätt som hon tar hela ansvaret för barnen när du går ut med kompisarna.

Sen vet jag inte om jag och min fru är så representativa, totalt under vårt förhållande och äktenskap har vi väl varit ute tillsammans kanske 4 ggr, då räknar jag bröllopsfesten som en gång ;) Ingen av oss har behov av att springa på krogen, och personligen har jag väldigt svårt att stå ut med fulla människor, så krogen går bort. Vi umgås hellre hemma med våra vänner.

Men hallå, man behöve inte gå på krogen. "Egna" kvällar kan betyda bio, teater, konserter, fika med kompisar, träning, hockeymatcher, symöten...

Det viktiga är att man får egentid.

Egentid har vi haft bägge två men sedan var det diskussionen med utgång som vi inte var överrens om men nu vet jag att det är en annan sak att jag har tyckt olika henne.
Viktigast är dock familjen sedan tror jag att våran egentid tillsammans har varit för liten.
Jag har mitt sportintresse på sommaren som tar mycket tid, där har jag fått min egentid.