Bruten nacke !
Hejsan, ville bara dela med mig av vår lilla solskenshistoria.
Den 19 sept var jag ute vid stallet och tog en promenad med hundarna lösa så att dom fick busa av sig, som vanligt varje dag. Dom drar ut på åkern och lajar livet ur sig, den stora Fighter hoppar över diket och lilla Devil trillar ner i det och gallskriker.
Kommer upp omgående och tokspringer till mig med svansen mellan benen. Jag klämmer och känner men visar ingen markant smärta på ngt speciellt ställe men står och smågnyr. Travar själv utan problem men är ju inte glad, Devil kastar sig in i bilen men den stora fick jag bokstavligen talat tvinga in i baksätet då han vägrade sitta bak med Devil (den första riktiga varningssignalen).
Kommer hem, lillen kastar sig in, vill bara hem. Lät han ligga i soffan, gav han en godis som han då tog. Gnydde inte mer men var definitivt inte lycklig. Ringde strömsholm som trodde han mest var chockad men visst fick jag komma in så att dom kunde titta på honom. Vi bestämde oss tillsammans med vet att avvakta. Ca 30 minuter senare erbjuder jag honom en godis till, som han inte ens luktar på, dessutom börjar han få små skak-attacker.
Vi lastar in honom i bilen och åker i ilfart.
Kommer dit och anmäler oss och får sitta ner i väntrummet, han blir sämre och sämre, vill inte vrida på huvudet, vågar knappt röra en fena och skakar.
Efter två timmar ringde jag på akutklockan och sa att jag säkert överreagerade men jag tyckte ju att ngt var allvarligt fel på honom. Självfallet fick vi komma in omgående, vet behövde bara titta på honom så sa hon morfin IV omgående. Vi diskuterade olika alternativ och jag gissade på nacken. Fick lämna kvar honom pga hans grava smärta plus att utföra alla undersökningar dagen efter (det var nu sen kväll).
Jag var övertygad om att jag såg min hund för sista gången, min älskade Devil på 9 månader.
Dagen efter är man på helspänn och väntar på samtalet, halv sex på kvällen står det Strömsholm på mobilen, veterinären presenterar sig och säger
"Du, din lilla hund har brutit nacken".
Tårarna började spruta, hörde väl knappt vad veterinären sa efter det. Fick upprepa flera gånger innan jag fattade, han levde iaf otroligt nog. Hade haft en enorm tur som klarat ryggmärgen och mådde med hög smärtlindring ok. Krossat en och fått frakturer i två kotor i nackkotpelaren.
De gav honom en god prognos men vi fick självklart ta det dag för dag, sakta men säkert blev han bättre och efter ca 2 veckor på sjukan fick han komma hem.
Med glasfiberskena från ögonbrynen till halva ryggen. Så skulle han få gå i 4 månader, bandagebyte varannan vecka och ct-röntgen 1 gång i månaden.
Men glad var han !
Efter 2 månader i gips var han så bra i nacken att vi kom ur kragen. Svårt var det att hålla honom stilla och efter ytterligare ett par veckor började vi på rehab.
Devil simmar nu ett par gånger i månaden men är helt fri från smärtlindring och är världens mest levnadsglada hund !
Tacka vet jag bra försäkringar (Folksam är värda GULD) och en stor eloge till Strömsholm som lagat honom åt mig !
Kram från Ylva & Devil
