• vadskajaghetadå

    kyrklig begravning, fast ute ur kyrkan, rätt?

    Jag tycker inte riktigt det, kanske en dum fundering.?..
    min farfar fick betala 2000 kronor tror jag för att få en kyrklig begravning.
    Min kille är inte med i kyrkan, pappan tog ut dom tror jag...
    kan man inte betala den summan, där man ska hamna sen?

    jag tycker det är att både ha kakan & äta den utan att göra riktigt rätt för sig. Nu betyder ju inte detta att jag är en kristen människa som ofta är i kyrkan, men jag vet inte var denna fundering kom från..tyckte bara att det var lite fel.

  • Svar på tråden kyrklig begravning, fast ute ur kyrkan, rätt?
  • Jenniefager

    Du får ju inte heller gifta dig i kyrkan om du inte är medlem (om inte din partner är det)
    Men man kan väl gå ur kyrkan men ändå betala en begravningsskatt för att få just en begravning när du dör?
    När man går ur så gör man ju ett val att inte ta del av det kyrkliga....
    Oftast begravs man ju inte i kyrkan heller...

  • vadskajaghetadå

    jaså?

    jag trodde folket skulle bgravas där allafall & ligga på kyrkogården..
    kanske kremeras dom då?
    jag tyckte bara att om de tog avstånd från de kyrkliga borde dom inte vilja ligga på kyrkogården heller, men de kanske inte har så mkt val

  • Anova

    Man kan visst både gifta sig och döpa sina barn, begrava sig osv om man har gått ut kyrkan, men då gäller en avgift.
    Men jag ser inget skäl varför man ska ha en kristen begravningscermoni om man inte trodde på Gud när man levde.

  • Jenniefager

    Här i Trollhättan så är begravningarna i ett kapell på kyrkogården och då begravs man på kyrkogården. Eller ås kan man ha begravingen där och kremeras. Det finns de som har begravningen i kyrkan, men då är det nästan, nästan alltid kremering.
    Fast vi har ingen kyrkogård vid kyrkan, så det blir ju annorlunda där man har det...

    Iaf, jag tror att de flesta går ur kyrkan för att de inte är kristna och inte vill betala de pengarna. De tänker kanske inte på begravningen sen...

  • Jenniefager

    Någon som fattar något av mina inlägg?
    Nä, inte jag heller...är alldels för trött

    Anova
    När jag skrev att man inte "får" så menade jag självklart så som du skrev... (Måste lägga mig snart ;) )

  • vadskajaghetadå

    jodå

    ja..om folk är så snåla..

    haha jag låpter som världens kristnaste människa som slåss för kyrkan!!!
    *snart kommer jag med en sån liten sparbössa*

  • Tant Green

    Vill man ha en kyrklig begravning ska man självklart vara med i kyrkan! Och är man inte med i kyrkan ska man slippa ha en kyrklig begravning tycker jag. Man har ju inte så mycket att säga till om då, men jag tycker att de anhöriga borde förstå att man inte vill.

    Jag är inte med, och vill inte ha en präst vid begravningen. Man begravs på kyrkogården (någonstans måste man ju vara!), men ceremonin är inte i kyrkan och det är inte en präst som leder den.

  • Jossebell

    Det finns förslag om profana begravningsplatser. Man kan ansöka om att få sprida aska/begrava urna på annan plats än kyrkogård.

    Jag kan hålla med lite om att är man inte medlem i svenska kyrkan så kan det ses lite märkligt att utföra sermonin i kyrkan men man kan även ta frågan ett steg högre. För vem är begravningen? är det för den döde eller för de efterlevande? Om man inte har någon tro vad har det då för betydelse vad som händer efter din död? Vill man absolut inte ha en kristen begravning rekommenderar jag att man kollar upp de olika alternativen som finns och ordnar så det finns klart, för att göra det så enkelt som möjligt för de efterlevande. Jag har kommit till den slutsatsen att min begravning är en angelägenhet för mina barn. De vet att jag är kristen och de vet att jag älskar lila. OM det känns rätt för dem så hoppas jag på en kristen begravning med massor av lila blommor, men eftersom jag inte kommer att bry mig när jag är död så ska de skapa något som känns bra för dem! Jag skulle gärna vilja ha en gravsten men jag vill inte att det ska bli en börda för dem att känna att de måste sköta den så om det känns bäst för dem att krimera mig så ska de göra det.
    Jag har märkt en klar förändring i mitt tänkande sedan mina föräldrar dog och med min egen ålder. Jag inte längre så fokuserad på vad JAG vill. Jag kunde planera mitt brölop men min begravning kan jag inte styra allt för mycket över.

  • Serina

    Med tanke på hur många icke-religiösa som gifter sig i kyrkan så vågar jag inte dra slutsatsen att de inte vill begravas av en präst också. Fast det finns ju relativt enkla sätt att låta efterlevande veta vad man vill. Man kan skriva det i ett testamente, eller fylla i Vita Arkivet på Fonus, andra begravningsbyråer har nog också något motsvarande. Om det är rätt eller fel att vilja ha kyrklig begravning utan att vara kyrklig själv är, tycker jag, först och främst en fråga för kyrkan. De är väl de enda som kan ha något emot det?

    Kyrkogården är för mig bara en begravningsplats. Ofta ligger de inte längre vid en kyrka och många gånger finns det speciella platser för t ex muslimer på dem idag. Om muslimer kan ligga innanför murarna på en kristen kyrkogård (nåja, sin egen lilla avdelning och så men men) så kanske en ateist också kan det? Annars så finns ju alternativ.

  • Lepra

    Tjenna!

    Tänkte göra ett inlägg....Jag är själv inte med i svenska kyrkan, men....Man kan inte gå ur helt.
    Du betalar alltid en avgift till svenska kyrkan för begravningen. Denna går ej att ta bort. Alltså tycker jag det e rätt att om man vill, ska man få begravas där.
    Själv vill jag ej det, och tänker därför ej utnyttja "erbjudandet"

    Hälsningar Lepra.

  • Serina

    Begravningsavgiften är inte en avbetalning på kyrklig begravning, utan täcker kyrkogårdsarbete och omkostnader för att omhändertas när man dött. Det är alltså inte pengar som Svenska Kyrkan använder för sin verksamhet, utan de går till Kyrkogårdsförvaltningen, som driver kyrkogårdar, krematorier och sånt.

  • Bisquit

    Jag kommer ihåg när mina släktingar begravdes. Vi tror inte på gud eller så och fick jättefina begravningar där man pratade om hur personern var när hon / han levde osv. Fokuserade på den som var död så att säga....
    Vi hade begravningen i hoppets kapell ( eftersom tro eller vad det andra nu heter inte passade oss.. ) Och släktingarna ligger spridda på minnselunden.

    Men när min sambos mormor begravdes ( väldigt troende på gud ) så sa typ prästen max 10 ord om henne. Sen var det bara gud, gud, gud ,gud, jesus, jesus, jesus, stacakrs gud, och lilla jesus, bla bla bla...

    Det tycker faktiskt jag är respektlöst. Det är ju Ellen ( som hon nu hette ) som hade dött. Då kan man väl hedra henne med ett par fina utvlada ord och inte bara mala på om gud och jesus hela tiden....
    Tom de troende släktingarna reagerade... Riktigt tråkigt. Och trots att hon var md i kyrkas så fick hon ändå betala en avgift...

    Nä, jag ska nog gå ur kyrkan, sista deklarationen betalade jag nästan 4000kr dit. För vadå?
    Då kanjag ju lika gärna betala den där lilla avgiften om jag nu så promt ska gifta mig i kyrkan....

    För övrigt kan jag tala om att "min" kyrka som jag växte upp i i vårbygård ser ut som en panncentral... Bläää.

    Mvh G

  • Tant Green

    Jag har ändrat åsikt, tror jag. Jag tycker nog att de anhöriga ska få bestämma. De bör ju förstås ta hänsyn till den dödes åsikter (och helst inte ha en kyrklig begravning om personen inte var med i kyrkan), men om de absolut vill ha det kyrkligt så tycker jag att de ska få det. Men då är det förstås de anhöriga som ska betala för ceremonin.

  • Poppie

    Når man går ur svenska kyrkan tar man ett beslut att inte ha med den att göra.Att sedan din kropp måste tillvaratas efter döden gör att man trots allt måste betala en liten summa per år.
    De flesta som går ur svenska kyrkan ser det nog som ett smart sätt att spara en slant men att det kommer att få konsekvenser när man dör tänker man inte på,
    Begravningsakten hålles i en lokal rensad på religiösa symboler, ej kyrkan,ofta församlingshemmet, och ej av en präst kan vara en god vän eller dyl.

    När någon dör så har vi en tendens att söka sig till traditioner som tröst men utan medlemskap så får man vackert lösa problemet på annat sätt. Det skall inte gå att köpa in sig i efterhand säger min man som är kyrkvaktmästare.

    Tänk efter har man tagit avstånd från kyrkan så är det lika barockt att sedan ha sin begravningsakt i kyrkan som att ha det för någon son tillhör Jehovas vittnen

    Något att fundera en extra gång på

    Kram Poppie

  • Martina 3

    En fråga till Er som tycker att man inte ska begravas på kyrkogården om man inte är medlem i kyrkan.
    Min son föddes död och man kan inte döpa döda barn och de får inga personnummer, alltså är de inte med i kyrkan. Ändå är han begravd och har en grav. Och då kan man vidareutveckla det hela, om man inte är döpt kommer man inte till himlen, var tar man vägen då? Jag är inte troende och vill inte provocera, men hur tänker ni troende om det här? Jag tycker det känns som om han inte hade en grav så fanns han inte...? Förstår ni mitt svamlande?

  • Björkeli

    Hej.

    Min pappa gick ur Svenska kyrkan för många år sedan. Men han fortsatte o betala en viss summa varje år ändå. När han dog fick vi veta att den summan betalade själva gravplatsen. Han hade alltså genom sin urgång, avsagt sig en kyrklig begravningcermoni, men en gravplats fick han.

    Då vi visste att pappa inte ville begravas kyrkligt utgick vi från detta. Vi hade en cermoni i församlingshemmet, fylld med röda rosor o på hans kista låg hans barnmanshjälm. Ledde cermonin gjorde begravning-firman-gubben, med rent personliga val. Pappas favorit sånger, dikter, tankar osv...

    Har gått på både kristliga o borgerliga, o jag måste säga att de borgerliga har varit de finaste o de som gett mest tröst. Jag finner ingen tröst i Gud, o det är inte alla som gör det. Så att säga till någon att den kommer ångra sig efteråt, eller att man inte kan finna tröst i annat än gammla traditioner är kanske inte fel, men i mitt tycke lite väl djärvt uttryckt.

    Min personliga åsikt är att man inte skall untnyttja kyrkan om man inte är troende. Tror man inte på kraften att vigas inför Gud, att döpas inför Gud, att konfimeras inför Gud eller att ta ett sista farväl inför Gud, Ja då skall man inte använda sig av kyrkan. För mig är det detsamma som att inte respektera de som tror. Hade jag haft en tro, skulle jag inte vilja att någon utnyttjade den för att "det är roligt o fint" o döpa sitt barn i den tron.

    Man skall vara nog med vad det är man tackar ja, o tackar nej till när det gäller den kristna tron.

    Att begravas på en kyrkogård borde ses som en självklarhet trots medlemskap eller inte. Framför allt för det som martina 3 nämner.

  • Gloomy

    Björkeli:"Att begravas på en kyrkogård borde ses som en självklarhet trots medlemskap eller inte. Framför allt för det som martina 3 nämner."

    Jag antar att du menar om man VILL begravas på en kyrkogård. För alla vill inte bli begravda på en kyrkogård.

  • Madicken och Lisabeth

    Hejsan.

    Om en person har gått ur Svenska kyrkan så betraktar Svenska kyrkan det som om den personen har tagit avstånd från kyrkan och således uppmanar kyrkan de anhöriga att ordna med en borgerlig begravning.

    I särskilda fall kan det dock förekomma att kyrkan ändå håller en begravning för en ickemedlem efter samtal med anhöriga. Finns det särskilda skäl kan en kyrklig begravning komma på tal. Skillnaden blir då att eftersom den avlidne inte är medlem så är kostnaderna för präst, kantor, vaktmästare, kyrka, etc. inte längre gratis som för de personer som är medlemmar och har betalat medlemsavgift hela sitt liv till Svenska kyrkan.

    Svenska kyrkan har fastställt vad präst, kantor, vaktmästare, bärarlag, kyrkhyra, etc. kostar och rekommenderar att man tar den kostnaden gånger tre till ickemedlemmar som önskar en kyrklig begravning.

    Där jag kommer ifrån rör det sig om totalt ca 7000 kr extra för en ickemedlem. Det är då uppdelat ungefär så här:

    Präst ca 2500 kr
    Organist ca 1800 kr
    Kyrkhyra ca 2000 kr
    Vaktmästare ca 900 kr

    En begravningsgudstjänst i Svenska kyrkans ordning består, som jag ser det till större delen av ritual, d.v.s. psalmsång, böner, rituella handlingar.

    Den del som skall handla om den avlidne, d.v.s. griftetalet kan delas upp i två delar:
    * det ena delen syftar till att lyfta fram minnet av den avlidne och vad han eller hon betytt för sina anhöriga.
    * den andra delen syftar till att föra ut evangeliet, d.v.s. att Jesus levde som människa på jorden, dog för våra synders skull och uppstod för att vi skall ha evigt liv.

    En, i mina ögon, riktig bra präst kan väva ihop dessa två delar på ett fint sätt men vanligare är tyvärr att även griftetalet blir väldigt opersonligt och väldigt mycket evangelium. Min uppfattning är att många människor vill att griftetalet skall handla mer om personen än vad det egentligen gör.

    Om man inte vill ha en begravning i Svenska kyrkans ordning så kan man ha en borgerlig begravning. Då blir motsvarande kostnader de här:

    Borgerlig begravningsförrättare och personal från begravningsbyrå som ordnar med det praktiska ca 2500 kr
    Musiker ca 1500 kr men många väljer CD musik
    Att vara i ett kapell kostar inget

    Man bestämmer själv hela begravningsupplägget. Vanligt är mycket musik, diktläsning, ett tal, ett avsked...

    Alla människor, oavsett om man är medlem i ett trossamfund eller inte, betalar en begravningsavgift och vad den skall täcka är sådana saker som gravplats, krematorium, kyrkogårdspersonal, etc., etc. Så oavsett om man är medlem i Svenska kyrkan eller inte så finns det inget som hindrar att man blir begravd på en kyrkogård.

    Följande finns att läsa på www. svenskakyrkan.se

    "Begravningsavgiften

    Oavsett om man tillhör Svenska kyrkan eller ej så betalar alla som är folkbokförda i Sverige en begravningsavgift. Orsaken till det är att Svenska kyrkan har ansvaret för i stort sett all begravningsverksamheten i landet. (Undantagen är Stockholm och Tranås där kommunerna har ansvaret.) Ansvaret innebär att Svenska kyrkan ska ordna så att alla människor som dör i Sverige får tillgång till begravningsplats oavsett om de är medlemmar i Svenska kyrkan eller ej. Svenska kyrkan ska också ha lämpliga lokaler och begravningsplatser för människor av annan religionstillhörighet.

    Hur bestäms avgiftens storlek?
    Begravningsavgiften varierar ofta med antalet personer som bor i församlingen samt hur högt skatteunderlag (den sammanlagda inkomsten för församlingens medlemmar) som ligger till grund för avgiften. Stor inverkan har också antalet begravningsplatser som i sin tur påverkar kostnaderna för anläggningar, maskiner och personal.

    Vad går den till?
    En vanlig missuppfattning är att avgiften skulle vara direkt kopplad till en enskild persons begravning. Så är inte fallet. Avgifterna ska täcka de kostnaderna som begravningsverksamheten för med sig, t ex se till att det finns begravningsplatser och att de sköts och att det finns lokaler för begravningsceremonier. "

    Information finns också på www.fonus.se

    Personligen anser jag att resonemanget att man bör gå ur Svenska kyrkan av ekonomiska skäl är helt förkastligt. Tänkt då på allting man har gratis genom kyrkan, barngrupper, ungdomsverksamhet och äldregrupper t.ex.
    Skall man gå ur bör det handla om en trosfråga och man bör i sådana fall först be att få vägledning genom samtal med präst.

    M v h Lilla Kanin

  • Björkeli

    Gloomy: Självklart menar jag de som vill. Inte är den en självklarhet o tvinga någon.

  • JPL

    Kyrkan har tagit på sig ansvaret att ordna med begravning även för de som gått ur kyrkan och skall även erbjuda lokaler utan religiös anknytning. Sådana lokaler saknas i de flesta kommuner liksom begravningsplats som inte är kyrkogård. Man har alltså som ickekyrklig i de flesta fall inte några bra alternativ. Det är inte alltid den som begravs som ska beskyllas...

Svar på tråden kyrklig begravning, fast ute ur kyrkan, rätt?