Tvångstankar och ångest

Japp, jag har OCD och skadetankar. Så mig kan du prata med

Jag har inte suttit i din sits exakt, men har haft ångest. Det enda som egentligen hjälper är att prata men någon, en psykolog eller kurator. Dom är ju utbildade för att hjälpa och har varit med om många 'fall' som du. Att umgås med nära och kära är också jätte bra. Att någon du litar på får redan på hur du mår och känner. På så vis har du någon som stöttar dig hela vägen! Lycka till nu! Kram

vad är ocd?

www.ananke.org

titta in här.

Det du beskriver går att avhjälpa genom terapi, och det är betydligt vanligare än de flesta tror att lida av tvångstankar, vanföreställningar eller fobier som allihopa leder till ångest i olika grader. Det betyder inte att man är konstig eller galen eller psykiskt sjuk. Däremot kan det utan stöd och hjälp i förlängningen ta över hela ens liv och bli ett fängelse för en själv.

Den stora förloraren på att "inte vilja" prata om det eller söka professionell hjälp är du själv. Hjälpen finns där för den som vill ha den. Att söka den kräver insikt och mod. Du måste våga erkänna att du behöver den, innan något kan bli bättre.

Saknar du däremot VILJA att bli fri dina problem kan ingen hjälpa dig... Men då skulle du knappast ens ha skrivit om dem här, eller hur? Jag tror det enbart handlar om att våga erkänna fullt ut att du faktiskt inte klarar detta på egen hand. Det är inget att skämmas för! Du är värd ett bättre liv än så här!

Lycka till!/Niccan

Ja det är vanligare än man tror,fast folk vågar inte erkänna oftast. Man kan ha riktigt hemska tankar,som man får ångest av. Det är när detta blir ett problem som man måste söka hjälp,annars har alla människor sådana tankar då och då.

Du håller inte på att bli tokig p.g.a. alla tankar heller,och våga prata om det med en kurator eller vad som...jag lovar att de inte tycker du är konstig eller knäpp.

en till ångestdrabbad här, har adhd och min hjärna vill sällan vila även om jag själv är trött..

Jag har också tvångstankar men aldrig gått till handling. Tänker mycket på livet, att man lever, att jag tänker, att jag är jag mm .tillslut fungerar jag inte som människa för att jag går och tänker på allt detta hela tiden. Jag vill bara komma tillbaka och bara vara i mitt liv igen.

Ett exempel på saker jag skulle kunna tänka är om jag läser något i tidningen låt oss säga om en pedofil. Då kan jag börja tänka tankar som att jag nog också skulle kunna göra de han/ hon gjort fast jag äcklas vid bara tanken och trots att jag VET att jag Aldrig skulle göra något sånt!! Det har hänt att jag kräkts pga av min ångest och funderat på självmord eftersom jag äcklas så av mig själv och mina tankar som oftast handlar om förbjudna saker jag själv föraktar. Jag har haft de här problemet sen jag var 14 år och aldrig sökt hjälp för jag tycker de känns så sjukt att ens prata med någon om detta. Vad ska man säga liksom? Hur ska man börja?

Skönt att se att några av er också känner som jag. Knske är jag inte helt ensam om det ändå...

Du är inte ensam. Jag får behandling nu. Det tog lite tid. Men tack och lov så hjälper det mig! Sök hjälp, säger som dom andra. Det är inget att skämmas för!

Jag kan säga rätt ut att jag blev inlagd pga att jag läste om en pedofil sen tänkte jag så mycket på att tänk om jag är en sån, så tillslut låg jag på psyk akut och skrek sparkades och slogs om va nära att komma i psykos pga att jag levde mig in i det. Sen har jag tänk om jag skulle göra barnen illa och sett bilder framför mig. Varit inlagd tre gånger pga sådana tvångstankar men nu börjar jag förstå att det är sjukdomen som gör detta mot mig inte jag själv. Jag vet ju innerst inne att jag aldrig skulle gjort nåt.

Du är absolut inte ensam,tita gärna in på anankes forum,där finns många i din situation.