Hjälpa till med sysslor hemma.

Mitt tips är att sätta dig ned med barnen och höra vad de har för idéer själva. De har ofta bra funderingar, och det är bättre att de är delaktiga i sysslouppdelningen än att du gör ett schema över deras huvuden. De har ofta mer koll än man tror på vad som behövs göras i ett hem.

Uteslut inte 1- och 3-åringen, de behöver också få känna sig delaktiga, och de kan göra mer än man tror. Mina barn 1½ och 2½ år dukar bordet, hämtar posten, hjälper till med disken, dammar, sopar golvet, sorterar tvätt, lägger i tvättmaskinerna osv osv. Det är inte bara karaktärsdanande utan det ger oss också MER tid tillsammans som familj.

Gör en lista på vilka sysslor som utförs i ert hem och ha den i beredskap när du pratar med barnen. De kanske inte har full koll på vad som görs, och då är det bra om du har det. Du kan ju lägga fram det ungefär: "Jag har funderat en del på hur mycket som måste göras här i hemmet, och vi skulle behöva hjälpas åt för att hinna med allt".

Okej, det är kanske så man ska gå till väga. Får ta familjeråd nån dag där vi samlas runt bordet och diskuterar.
Du har nog rätt om de små barnen, de borde också hjälpa till.
Kanske får de rentav en snällare och gladare mamma.
Tack snälla för rådet.

Varsågod! Min äldste son är 16 år och sköter sedan två år helt sin egen tvätt och städar sitt rum två gånger i veckan. Han lagar också mat och passar sina småsyskon samt jobbar extra.

När det gäller småbarnen så går det givetvis inte alltid fortare med dem som hjälpredor, men de brukar bli vansinnigt nöjda av att få känna sig delaktiga. På det viset får man oftare en smidigar och nöjdare vardag, även om det kanske tar lite längre tid (vi gör ibland om deras jobb när de somnat, eftersom det inte var så effektivt men vi inte vill såra deras känslor). En annan aspekt på det hela är att det i ert fall kanske kan kännas orättvist för de äldre barnen om det bara är de som skall hjälpa till?

Håller med Pallas att det blir mer tid tillsammans när vi hjälps åt. I veckorna när jag är själv med mina pojkar som är tre och fem år har vi vaken tid tillsammans efter jobb och dagmamma från 16:30 till 19:00. Den tiden går åt till att laga mat, äta och titta på Bolibompa. Går inte snabbast när pojkarna är med men tiden är ovärderlig. Dom äter bättre när dom varit med och lagat mat också.

Har själv en 9 årig kille som bor växelboende, 2 veckor hos oss och är sedan 2 veckor hos sin pappa.
Jag håller med Pallas om att inte bestämma över huvudet på barnen. Låt dem vara med och planera och bestämma. Då känner de ju sig inte tvingade utan vet ju att de varit med och gjort schemat.

Jag satt mig ner och pratade med min son om att hjälpa till hemma. Så jag gav lite förslag och sonen komm med några förslag som han ansåg att han kunde göra och vi bestämmde utifrån det.
Han har på sitt schema: bära ut soppåsen(mån-lör), duka bordet för middag(mån-lör) sedan har han saker som han gör 1 gång i veckan som: hjälpa till med matlagningen till en middag (som att skära enklare matvaror, mäta upp ingredienser , röra i pannor och kastruller) diska, följa med och handla, vattna blommorna, städa sitt rum och hjälpa till med tvätten. Han plockar ihop på sitt rum varannan söndag innan han åker till sin pappa på måndagen.

Han tycker att det går bra och han har inte protesterat alls.
Han SKALL göra sina läxor först!!!! Sedan är det sysslorna som ska göras och sedan har han hela kvällen på sig att göra vad han vill.

Han får månadspeng (150 kr) och det ska gå till godis, dricka, tidning, glass och eventuellt spara till en sak som han vill köpa. Vi har kommit överänns att det blir avdrag om han inte sköter sina läxor och sina sysslor. Men det går JÄTTEBRA så vi har inte behövt göra det.

Så visst ska de hjälpa till hemma om man SJÄLV tycker det. Men det är ju upp till var och en. Ett tvång är det ju aldrig.

Du kommer märka vilken skillnad i deras humör också. De blir gladare och känner sig behövd och att få beröm över att de hjälper till hemma.

Lycka till!!