Vänder mig till Er som skrev dagbok förr!

Mina ligger på vinden i en låda, blandat med gamla skolböcker lite oskyldigt så där...Funderar på att bränna dem, men...

När jag säger kasta menar jag såklart att bränna dem. För vad är vitsen att behålla dem om man aldrig ska läsa dem igen.

Jag har slängt alla mina. Inte för att de var topphemliga på något vis, men jag ville ändå inte att någon annan skulle hitta dem och läsa dem, och själv har jag inget behov av att läsa dem heller.

Jag hade samma problem när jag städade ur mitt gamla rum tidigar. Jag hade inte hjärta att slänga dem så de är kvar. jag började bläddra i en från gymnasiet och det var ju jättekul att läsa. Antar att det bara blir roligare med åren. Jag slängde några av de många som jag skrev när jag var rikigt liten, där det typ stod listor över de hästar jag gillade och vilka killar i klassen som var söta. De säger mig inte så mycket idag. Men i tonåren handlar det så mycket om identitet och jag kände när jag läste att det var en viktig pusselbit till mitt vuxna liv. Det känns viktigt att kunna se en röd tråd i sitt liv, tycker jag. Mitt tips är att inte slänga dagböckerna.

Jag läste igenom mina en sista gång. Skrattade gott åt naiviteten och alla listor i dagböckerna. Sen slängde jag dom.

Har fått en hel hög med tjocka dagböcker från mamma, som pappa skrivit under andra världskriget. Det var jättekul att läsa om allt som hände på U-båten han var på, och alla länder han åkte till då. Det var historiskt intressant. Men även han skrev privata grejer, om vad som hände "en yngling på 19 år" och om "flickor" som han träffade och "fick lov" att följa med till porten.Kul!

Så det beror nog på vad/hur man skrivit i dagböckerna. Det kan ju bli intressant att läsa för dina barn-barn t.ex.

guild: Intressant och kul om innehållet är från någon händelse. Men mina nuddar inte ens gränsen till "roman". Jag får väl fundera lite till, och se vad jag gör!?!

jag slängde en del av dem, ångrar det lite...men fundera lite..

Mina innehåller mest min tonårsångest och jag kommer att bränna dem när jag får tillfälle.

Hade aldrig slängt mina dagböcker, de ligger i en stor påse på vinden och emellanåt läser jag faktiskt en rad här och där när jag ser dem. Mitt problem är vad jag skall göra med dem (dvs vad jag skall se till händer med dem...) när jag dör, vill jag verkligen att någon skall läsa dem...!? Men förhoppningsvis har jag ett tag till att fundera på det.

Jag skulle aldrig slänga mina.
Tänker dessutom att de kan vara bra att läsa sen när man har en egen tomåring hemma och behöver "Uppdatera" sig på hur det är att vara ung. Och naiv.