• brokig

    Student som slösar, dumt eller ej?

    Det verkar finnas två sätt att resonera angående hur man som student ska sköta sin ekonomi under studietiden:

    1. Låna fullt och göra av med pengarna. Man kommer aldrig ha så dålig ekonomi som under studietiden och därför är det viktigt att må bra, göra mycket saker för att skapa kontakter och lägga pengar på "onödigheter" som kläder och nöjen. När man pluggar klart kommer man att få jobb och har då inga problem att betala tillbaka sin skuld.

    2. Spara och snåla så mycket som det går. Varje krona man lånar ska betalas tillbaka och varje vecka utan studielån är guld värd. Smink och kläder kan man köpa när man fått ett jobb, att göra det med lånade pengar är dumt.

    Jag är en typisk typ 2 medan min syster är en typ 1. Hon läser dock till läkare och vet att hon har goda möjligheter att få jobb som nyutexaminerad och att lönen kommer att vara bra. Själv har jag inte lika goda odds och kan säkerligen riskera arbetslöshet. Dessutom utbildar jag mig inte till något höglöneyrke.

    Min aktuella studieskuld är drygt 107000 kronor och jag har minst ett år kvar att ta lån för (även om jag inte tänker ta riktigt fullt).

    Kanske ska jag helt byta image, eller iaf för en månad. Är sugen på att göra en hårklippning på salong för 500 spänn, köpa ett par jeans som sitter snyggt på min kropp (efter viktminskningen) och investera i en snygg foundation, alltså ren konsumtion och slöseri. Är det oetiskt och korkat?

    Vilken strategi har ni som pluggar och ni som pluggat?

  • Svar på tråden Student som slösar, dumt eller ej?
  • johannaringer

    Jag är en typ 2, fast liten en typ 1 också. Jag sparar så mycket pengar jag kan, till vårt bröllops i juli. Jag sparar hela tiden till ett mål, men målet är inte att betala skulden med lånepengarna.

  • Joker

    Jag var en typ 2 och det är jag väldigt glad över för jag slapp ta studielån.

  • Glass

    Jag är en blandning.
    Jag är ingen slösare i vanliga fall, men jag lever lite som jag vill och jag snålar inte.
    Är rätt ekonomisk i normala fall och unnar mig det som är viktigt

  • Karpet

    Jag är en typ 1, även som student var jag det.

    Tycker att det är skittråkigt att spara och leva fattigt så jag går på den naiva linjen och tänker, tänk om jag dör imorgon, kommer jag då att vara gladare för att jag fått äta nudlar i tre år eller kommer det att kännas bättre att jag kunnat gått ut och druckit goda drinkar med mina kompisar och njutit av livet.

  • Miamaria77

    Jag är nog en blandning. Men mest typ 1, men på fullt studielån på ca 7 000 kr och bo i Sthlm blior det inte mycket över till nöje...

  • Joker

    Karpet, det går finfint att njuta av livet även om man lever sparsamt. Jag skulle definitivt inte varit lyckligare om jag köpt mer kläder och saker under tiden som jag pluggade. Festa med kompisarna gjorde jag ett par gånger per vecka utan att det blev något hål i plånboken.

  • Karpet

    Det har du alldeles rätt i Joker, men jag kände mig lyckligare om jag åtminstone låtsades att jag hade råd att göra diverse roliga saker halva månaden, följden var ju så klart att jag sedan var luspank andra halvan men det hade jag glömt bort lagom tills dess att studielånet kom igen.

  • zebran i Stilla havet

    Vi dricker punsch
    till lunch
    nar vi har fatt avin.
    Vi luchar hela dagen
    tills kassan gar i sin.

    (typ 1)

  • Kaosspassageraren

    Min första tanke var att även om man var en typ ett var väl livet extremt gnetigt när man var student? Oj vad jag njöt när jag började tjäna pengar och jag faktiskt kunde KÖPA saker?!

    Men hursom, jag är nog ngt av en typettperson oavsett. Då utbildade jag mig också till ett höglöneyrke, men personligen var jag aldrig så säker på att jag öht skulle få jobb, så min förväntan på framtiden blev väl ngt mellanting kanske.

    Om jag hade haft sådana förhållanden att jag helt eller nästan helt hade kunnat avstå från studielån (tex kunnat bo hos föräldrar eller på ngt annat sätt extremt billigt) hade jag kanske sett det som värt det, men iom att jag ändå behövde låna, ja då lånade jag fullt. Och lånade dessutom till terminsavgift för en magisterexamen, ngt jag kan ångra i efterhand även om det är en liten del av hela mitt studielån. Hade jag inte varit så lat hade jag ju kunnat skaffa stipendier till det!

  • Kinne79

    Jag borde vara en typ 2, då vi skulle kunna leva på bara sambons inkomst + bidraget. Men jag tar fullt lån som vi sparar till resor. Visst det är dumt att spara lånade pengar, men det är nu vi har tid att resa. 13 veckors semester har man ju inte när man jobbar och har pengar så resonerar vi.

Svar på tråden Student som slösar, dumt eller ej?