Utveckling för barn med Down Syndrom

Tyvärr har jag inga svar till dig men jag undrar lite samma sak. Min dotter blir 5 månader idag, hon är dock väldigt stadig i nacken.

Hej!
jag har en liten kille med ds som är 17 månader nu! Han gillade inte att ligga på mage alls och var sen med att lyfta huvudet. Nu hasar han på rumpan och tar sig fram snabbt som bara den, minns inte riktigt när han började med det men han har gjort det ganska länge nu.
Han har börjat att resa sig mot allt men vill inte gå.
Han pratar inte så mycket, vi övar tecken. Mamma och pappa säger han ibland.

Barn med ds är ju lite senare än andra barn. Det får ta den tid det tar! Med lite övning förstårs.
Lycka till med din lilla sötis!

Hej å grattis till lilla tjejen!

Hur stor var hon när hon kom?
Var hon hjärtfrisk?

Jag har 3 barn där mittenkillen har ds. Felix är 4½ år och föddes 3 veckor för tidigt 2400g 45 cm.

Utvecklingen varierar kraftigt mellan olika ds-barn. Inget man kan se från början utan det märks under tidens gång.

Felix har varit extremt överrörlig och svag sedan födseln.
Så att det tog tid märkte vi med åren.
Felix satte sig upp själv till en lutande hållning framåt när han var 1 år och 3 månader.
Sjukgymnasten trodde inte att Felix skulle krypa eftersom han blev så snabb med att hasa sig fram och åla som en varan (ödla) = jättesnygg svansföring faktiskt
Men ack vad vi bedrog oss. En vacker dag så kröp han och blev otroligt snabb på det med.
Felix gick när han var 3 år och 1-2 månader.
Tecken har vi använt mer eller mindre beroende på oss föräldrars ork och kom-i-håg sedan han var ca 3 månader då han tappade hörseln helt i 1½ månad (sviter vid långvarig förkylning: vatten bakom trumhinnan)
Men det snappade han upp, det här med tecken, så det kom efter mycket tragglande och sedan har ljuden formats till ord. Även dessa mer eller mindre lättförståeliga. När orden kommer släpper han oxå tecknena. Det blir liksom automatiskt eftersom vi förstår vad han säger.

Men vart efter andra svarar så lär ni se att det är stort spann på utvecklingen.

Grattis en gång till
Ha det så bra

Carina

hej grattis! vi har en pojke med ds, Christian heter han, 3 och halv år han gick när han var 2 och halv
Christian pratar mycket hans språck och han kan säga cirka 6 och förstå spanska och svenska , han kan teckna och förstå tecken omkring 100
han är duktig till att gå och nu vill cykla

barn med ds är först barn så utvetckling är olika

Hej och GRATTIS!

Som de ovan har skrivit så varierar ju utvecklingen väldigt. Jag kan skriva hur det varit för oss (hittills).. Felix är idag 10,5 mån.

Han rullade från rygg till mage när han var 3,5 mån
Om man ställede Felix mot något så stod han själv när han var 6 mån
Satt själv vid 7 mån

Han kommer upp i krypställning ibland men inte så ofta, han har långt kvar till att krypa, men han är snabb att snurra på golvet och han vill ha något som är längre bort Han kan inte ta sig från liggande till stående men tvärtom går bra!

Han låter mycket, försöker prata men det är ju inte samma ljud som storebror hade. Han är mjuk i kroppen och inte så spänstig.

kram ylva

Hej och  grattis till din tjej!

Jag har en dotter som är 2 år. Hon lärde sig sitta utan stöd vid 6-7 mån, satte sig upp själv vid 8. Hon kröp aldrig, däremot "simmade" hon fram efter golven. Sendan övergick det till att hon hoppade fram på rumpan.
Vid 13-14 månader började hon gå utmed möbler och när hon var 1år och 5 månader lärde hon sig att gå.
Vi använder oss av stödtecken och Emmy har snappat upp en hel del. När hon vill något tecknar eller säger hon det hon vill ha. Det kommer främst halva ord så för utomstående är det inte lätt att förstå vad det är hon menar.
Det är ju klart att man funderar hur det ska gå med talet, men vi har ju märkt att hon förtår orden så vi försöker inte att oroa oss för det så mycket.

//Anna

Hej!

Vad jag förstått så är det väldigt olika hur utvecklingen är, precis som hos alla barn med eller utan diagnos. Vi trodde våran son med DS skulle vara sen med allt, men än så länge är han som vilken 10 månaders som helst. Vi är jätteförvånade eftersom vi inte tagit något förgivet med honom. Varje dag blir vi förvånade över hur mkt han kan redan.

Oliwer fyller 10 mån 18/1. Han började rulla runt åt alla håll och kanter bara 3 mån gammal. Sitter nu själv utan stöd, går framåt på golvet om vi håller upp hans händer och hasar sig framåt på golvet. Han vinkar, klappar händerna och göra olika läten.

Om jag jämför honom med våran dotter (vilket är lite orättvist eftersom hon alltid varit tidig med allt) har Oliwer inte lika varierat joller ännu. Han kan inte säga något ord. Möjligen att han säger pa pa och ma ma, men det är inte helt tydligt i sammanhanget ännu.

Vi är hela tiden beredda på att OLiwer skall "stanna upp" i utveckligen eftersom han har ett förståndshandikapp. Men än så länge har detta inte hänt. Kanske kommer han aldrig vara sen motoriskt, utan att det märks på andra saker i stället. På något sätt måste det märkas förstås eftersom han har Down syndrom. Den diagnosen betyder ju att det går lite långsammare. Men vad jag vill säga är att det kan vara så att barn med Down syndrom har vissa färdigheter där dom kan jämföra sig med barn utan diagnos och på andra saker märks det att dom är senare.

Jag känner till olika människor med Down där en del går vanlig klass, är fenor på datorer och har "vanliga" arbeten och lägenhet. Så variationen är stor. Det är bara att hänga med på resan. Alla barn är unika med eller utan en extra kromosom. Jag hade mina föreställningar om hur människor med Down är, men jag får slå hål på dom fördomarna rätt så ofta eftersom alla är så olika. Det finns ingen mall att gå efter. Oliwer förvånar oss som sagt hela tiden. Vi som trodde vi visste hur han skulle bli (tji fick vi och tur är väl det)

MVH Cathrine

Hej igen!

Måste tillägga lite. Kom på några saker när jag låg i badet som jag glömde skriva (haha) när det gäller skillanden mellan mina två barn. Min dotter som snart fyller 3 år och min son som blir 10 mån nu den 18/1.

Min son kan dra ut en låda när han kommer förbi någon på sin upptäcksfärd gåendes i gåstolen (eller snarare hoppar han fram) här hemma. När han gjort detta nöjer han sig med detta och går vidare eller står bara där. Medans våran dotter i samma ålder rev ut precis allt i lådan och drog vidare till nästa låda för att slita ut allt där också. Mina barn är väldigt olika i sin personlighet, så det behöver inte bero på syndromet som skiljer dem åt (?). Min dotter är mera framåt, bestämd och tar för sig. Medans min son tar lite tid på sig att "haja" olika saker om ni förstår vad jag menar. Han härmar inte heller ljud så som min dotter gjorde. Jag kände nästan direkt när jag fick honom att här är en kille som behöver lite hjälp. Han behövde mitt beskydd mkt mera än sin företagsamma syster.

// Cathrine stolt mamma till två gullebarn

Kröp era barn?
** Ja, när han var 1 år 3 dagar satte han äntligen ner knäna i backen och kröp "på riktigt", innan det var det björngång (på händer och fötter)

När började dom gå?
** 1½ år

Hur har det gått med talet?
** sen. Han har även en hns, som gör sitt till det också, men talet kommer, han gör riktiga ryck emellanåt, särskilt nu under jullovet har det märkts tydligt att han både fått fler ord och tydligare tal.
Han tecknar även massor, hade 500 tecken för nåt år sedan, i dag vet jag inte .. räknar inte längre

Välkommen hit till FL å grattis till bebis!
Vår hugo är 6,5 mån han ligger inte gärna på mage alls, svagare axelparti, han mest ligger på rygg, sitter i baby sitter/vagnen i sittläge... svårt att hålla balansen i matstolen men småstunder går... längre än så har vi inte kommit...men snart så!!!
Titta gärna in på min sida där finns lite att läsa

Vi hade samma bf! 30 september! Fast min ds-prinsessa kom 10 dagar senare, den 10 okt!

jag har mailat dig=)

kram

Hej!

Grattis till tjejen. Jag heter Anna och fick en flicka med down den 4 jan -06. Hon föddes 5 veckor förtidigt. Klara var också sjuk den första månaden av sitt liv så vi var inlagda på familjeneo på KS. Klara är lite sen i sin motoriska utveckling men variationen mellan barnen kan ju vara stor. DS barn har ju en tendens att vara överrörliga i sina leder och det försenar nog utvecklingen en del. När Klara var 6 mån började hon kunna hålla upp sitt huvud från golvet och nu när hon är 12 månader kämpar vi med att sitta. Hon är stark i ryggen med svagare i höfterna. Man ska ju inte jämföra sitt barn med andra men det är svårt att låta bli. Man kan känna sig lite utanför när andra mammor pratar om vad deras barn kan göra. Men vi har ju fått världens häftigaste barn tycker jag och man får låta allt ta sin tid.

Motoriskt sett har Thea hittills (hon är 16 mån) lärt sig allt inom normalvariationen för när barn lär sig saker. Helt klart sent men inte extremt sent. Hon är nog lite senare men ljud, prat, tecken och att förstå (eller kanske ha tid med) saker som att lägga boll i burk mm. Men vad jag har förstått så vet man inget om hur framtiden kommer att bli bara genom att titta på hur "duktigt" barnet är som liten.

Jag har en liten lista och där står att det är normalt att lyfta huvudet i magläge vid 2-3 mån ålder och sent (men fortfarande inom normalvariationen för "vanliga" barn alltså) vid 4-5 mån. Och att hon kom tidigare måste du ju ta med i beräkningen. Så du behöver inte oroa dig för att hon inte tycker det är kul att lyfta huvudet. Men vill ni öva lite så är en spegel bra och man kan lägga en ihoprullad handduk under armarna. Lyfter barnet ändå inte på huvudet kan man killa lite längs ryggraden så åker huvudet upp.

Vad gäller motoriken finns en mycket bra "ålderuppställning" i boken
Gross motor skills for children with Down syndrom. Där står t.ex.

Rullar från rygg till mage - 5-9 månaders ålder
Kryper - 10-24 månader
Går med 2handsstöd - 13-25 månader
Tar 2 egna steg - 15-31 månader
Går med enhandsstöd - 15-31 månader
Går 15 feet utan stöd - 17-36 månader

Uppställningen innhåller betydligt fler steg än det här. Uppgifterna är baserade på när barn med Downs syndrom verkligen har gjort dessa saker och det står också hur många barn det hela basera sig på.

Tyvärr har jag inte sett en lika bra uppställning för språkutvecklingen. Det är en klar brist eftersom jag alltid tenderar till att jämföra min son med "gräddan" av barnen med Downs syndrom. Och om man nu skulle ligga betydligt lägre en "normalspannet" kanske jag skulle ha ett bättre argument mot hab...