Tvillingförlossning

Hej!
Jag hoppas att jag kommer att kunna föda vaginalt, det har jag gjort två ggr tidigare så då vet man ju vad man har att förvänta sig. Däremot är det ju första gången med tvillingar, och det jag funderar över är hur det blir när tvåan ska ut. Fast det löser sig ju alltid. Jag hoppas att jag inte behöver snittas, har hört att det tar lite längre tid för kroppen att återhämta sig då än vid en vaginal förlossning och med två barn hemma redan behöver man ju komma tillbaka i form så snabbt det nu går! Å andra sidan inser jag ju att om ettan inte vänder sig om och lägger sig med huvudet ner så är det snitt som gäller. Det är ju bara att förlika sig med den tanken och gilla läget! Det viktigaste i det hela är ju trots allt barnens bästa......
Lycka till!

Hej
Med vårat första barn blev det snitt pga av felläge...
Men tvillingarna föddes vaginalt och det gick så bra....har en förlossningsberättelse i min blogg...
Kram Martina

Tack för inläggen! Vi får la se hur allt går nu då men just nu är jag bara så positiv och levnadsglad!! Kram

Jag var också orolig att behöva snittas, men det gick utmärkt att föda vaginalt. Båda tvillingarna låg med huvudet nedåt och när ettan var ute så höll barnmorska nr2 i tvåan medan läkaren kollade med ultraljud, (jag antar att det var för att se att inte navelsträngen "trillade ut" före bäbisen) och så styrde barnmorska nr 2 ner tvåan rätt och så krystade jag ut honom med :)
Annars om ettan har huvet nedåt och tvåan ligger på ngt annat vis så gör de på samma sätt ungefär och försöker vända rätt tvåan när ettan e ute.
Men det finns ju många här på FL som fött tvåan i säte och det har också gått utmärkt verkar det som.

Mina båda ligger med huvudet neråt och det blir en vaginal förlossning om inget oförutsett händer. Känns jättebra då jag verkligen inte hade velat snittas!!

Jag blev först livrädd för förlossningen och ville ha snitt. Blev beviljad detta. Sen kom jag på andra tankar och tänkte att det kunde bara en häftig grej att ha varit med om, något som aldrig kommer igen liksom.
Mot slutet la de sig fel och det blev planerat snitt. Kändes lite surt, men ok.

Tvillinggravid igen och såg min chans till "revanch". Förberedde mig massor och tänkte att det enda som egentligen skiljer är att man är större /klumpigare och att det är två utdrivningar.
Förberedde mig på att kunna röra mig trots klumpigheten och fundera över ev ställningar med stor mage. Och förberedde mig även på att orka med två utdrivningar mentalt osv..
Det hela slutade iaf med akut snitt, innan förlossningen kommit igång riktigt.

Men... det var så jag tänkte när jag var gravid iaf.

Jag undrar när man ska få veta hur de ligger å när de tänker ligga kvar så?? liksom nån förberedelse inför förlossningen.... jag vet ingenting ja :((

de kan väl inte säga säkert att de inte kommer vända sig, det sa de iaf till mig i v 34 eller nåt, men de sa att det kanske inte var så troligt att någon skulle vända sig. Blir ju rätt trångt där inne.
men mina låg huvud/huvud de sista ultraljuden.. sen när jag kom in till förlossningen i v.36+0, så kollade de med ultraljud och då var tv1 fixerad. sådå visste jag ju, men innan kunde jag inte vara säker..
det var jobbigt..jag bara hoppades varje dag att inte ettan skulle ha plats nog att vända sig.