Skillnaden på en advokat och jurist

www.advokatsamfundet.se

kolla här! Advokat är som en "vidareutbildning" för en jurist, väldigt enkelt uttryckt.

Båda är utbildade på ett universitets juristutbildning.

En advokat är dessutom med i advokatsamfundet som är deras fack. Advokatsamfundet har även regler som måste följas annars kan man bli av med sin Advokattiltel (jfr HenningPenning som numera bara är jurist)

Tex en jurist får vara ombud vid tex en vårdnadstvist MEN inte som försvarare vid ett brottsmål...

Jusrist är ett samlingsnamn för alla som arbetar med juridiska frågor allt från domare, kommunjurister, företagsjurister, jurister som är specialiserade på arbetsrätt, skattelagstiftning osv. osv. Advokat är någon som företräder någons ärende i en tvist. Advokater arbetar väl som försvarare. Man utbildar sig inte till advokat, man utbildar sig till jurist.

Jurister har naturligtvis genomgått juristutbildning på universitetet, men titeln är inte skyddad som exv. läkare och sjuksköterskors titlar. Vem som vill kan kalla sig jurist , men man får nog inte så många uppdrag utan juristutbildning.

Först går man juris kandidatutbildning, 4,5 år. Då blir man jurist. En del jurister blir sedan ålklagare, domare, advokater. För att bli advokat måste man ha tingsmeritering, dvs. efter avslutad utbildning arbetat i en tingsrätt en viss tid. Det är ganska stor konkurrens om dessa platser och därav stor betygshets på juristutbildningen. Man måste ha suttit ting för att bli åklagare och domare också. 

Man ska sedan ha varit yrkesverksam jurist i fem år innan man kan ansöka om advokattitel hos advokatsamfundet. Advokater arbetar ofta med brottmål. Man kan arbeta som jurist utan att vara advokat också. Många jurister arbetar med t.ex att upprätta avtal på företag, skatterätt, fastighetsrätt osv.  Advokat är bara en av alla "specialiseringar" en jurist kan välja.

Efter att man tagit sin jur.kand examen så kallas man jurist. Börjar man då jobba på en advokatbyrå kallas man biträdande jurist. Efter fem år och lite småutbildningar kan man sen göra ett prov. Klarar man det får man titeln advokat. Det innebär främst att man kan debitera en högre timpeng och få högre lön. Det är alltså oftast dyrare att anlita en advokat än en jurist, även om de ska göra samma sak.

En advokat behöver inte vara tingsmeriterad så som en domare eller åklagare behöver. Och i en tvist kan man ha "vem som helst" som ombud, det är inget krav att personen är advokat eller ens jurist.

Jag skulle gissa att de allra flesta advokater arbetar med affärsjuridik och att det är ett mindre antal som jobbar med brottmål.

Inte alla som är jurister blir senare advokater. Det finns 60-åriga jurister som aldrig blivit advokater. Det finns även de som har juristexamen men som inte vill jobba som advokat. En jurist kan (om de så önskar)efter att ha arbetat i ca 5 år genomgå vissa extra kurser och utföra ett "prov". I samband med detta kontrollerar samfundet om personen är lämplig att praktisera som advokat. Den allmänna villfarelsen är att man måste vara tingsmeriterad för att bli advokat, så är inte fallet. Det är däremot lättare att få anställning på en advokatbyrå (som biträdande jurist)om du genomgått denna meritering.
En biträdande jurist kan i många avseenden vara minst lika "bra" som en advokat. Precis som läkarkandidater som gör sin AT kan vara minst lika duktiga som legitimerade läkare.

Min (egen högst personliga)erfarenhet är att de yngre (juristerna) brinner mer för sitt jobb och arbetar hårdare.

Om någon har jobbat i 20 år och fortfarande inte blivit advokat, trots att man jobbar inom just dessa områden.. så vete gudarna. Han kanske inte har klarat av att bli advokat.. och då skulle jag nog fundera litegrann.

Han eller hon, menar jag naturligtvis