Vad kännetecknar en periodare?

Du får helt enkelt testa dig själv, sluta dricka helt. Det är inte kul att vakna upp med ångest dagen efter för att man inte kommer ihåg något som hänt..

Jag tror att när det väl blivit så att man inte kan gå ut på krogen utan att dricka, när man blir stupfull varje gång och får stora minnesluckor så har man problem. Jag menar inte att du är alkoholist eller periodare för det, men det kan ju vara bra att ta tag i sina problem innan det går för långt..
Tyvärr känner jag flera stycken som hållt på som dig och som senare låtit det bli mer och mer och tillslut fastnat ordentligt i ett missbruk.
Lycka till!!

tack för era svar...en sak som gör mig extra orolig är att jag har en pappa som missbrukar alkohol också...Å jag vill ju inte sluta dricka...ja vill bara kunna dricka med måtta å normalt!!!
Alla runt omkring mig säger att ja måste skärpa mig å sluta dricka å då gör jag de..i någon månad..ibland ännu mer...men jag börjar alltid igen...et tag när ja var arbetslös så drack jag å var ute på krogen mer än vad jag var nykter....Men så illa är det inte nu...nu dricker ja på helgerna ibland...när ja väl dricker brukar de bli kanske fyra fem helger i rad...å sen har ja uppehåll i fyra veckor innan jag dricker igen....Grejen är ju att jag själv inte ser det som ett problem..eller jo när ja inte minns va jag gjort såklart...men annars e de mest dom runt omkring mig som reagerar å ber mig att sluta dricka....Fan va jobbigt det blev nu då!!

Testa dig själv först o främst. Var "vit" i 3 månader. Se hur det känns o att du klarar det. Tyvärr är ju minnesluckor också ett tecken

Hinner inte skriva mer nu, men återkommer

Innan jag går, så kan jag tyvärr säga dig, att du har ett problem. Det svåra är ju att acceptera det själv, men att du skriver här är ju iaf en början

Du tycker ju själv att du har ett problem annars hade du aldrig skrivit här.. Om du också har en pappa som missbrukar så har du arvet till att bli alkoholist. Det har jag med och det kommer aldrig att försvinna! Gör dig själv en tjänst och försök få lite hjälp, för du mår ju inte bra eftersom du försöker fly till en annan "värld" genom alkoholen

Men saken är att ja inte tycker att det är så farligt och att dom som klagar på mig eller säger till mig överdriver...Ja vet många som dricker mer än mig men jag tycker inte dom är suputer liksom...de va därför ja skrev här för att kolla vad andra tyckte som inte vet vem jag är om mitt drickande....

och om mitt drickande ska de stå

Ingen med problem, tycker själv att dom har problem, det är ju det svåraste att erkänna. Helt ärligt så tycker jag att du ska prata med nåt "proffs", men att det är ett problem det kan tom jag berätta för dig.

Men jag vill ju inte att de ska va ett problem....kan jag inte dricka mer???

Givetvis vill du inte att det ska vara ett problem. Jag känner en person i min närhet som var i samma situation som dig. Han slutade dricka i 1½ år, bara för att komma ifrån o testa sig själv.

Det var över 10 år sen nu, o idag drickar han "normala" mängder, o kan njuta av en öl då o då.

Det betyder ju inte att du aldrig mer kommer kunna dricka, eller iofs så kan det innebära det också.
Jag har varit rökare, sen jag var ´14, så att sluta när jag väntade mitt första barn vid 27 års ålder var inte lätt. Men jag slutade för jag visst att jag var "tvungen". Sen trodde jag dumt nog att jag skulle kunna feströka, men det gick ju inte, jag var fast igen, direkt
På så sätt så var det bra att jag blev gravid med nr 2 och var återigen tvungen att sluta. Nu har jag varit rökfri i mer än 3 år. O jag är fortfarande sugen, men jag vet att jag inte kan ta en cigg, för då faller jag dit igen.

Det jag vill ha sagt är att en del klarar det medan andra måste avstå helt!

Tycker att du verkar ha en del tydliga tecken på missbruk/beroende.
Det som sedan slår mej är att din far är alkoholist och även om forskningen inte är helt överens så finns det, det som tyder på attdet är ärftligt.
Jag tycker att du borde hålla dej borta från drickat och känna efter för det är en farlig väg du är ute på.
Det kan kosta mer än minnesluckor kan jag lova dej.
Det kostade min man och mitt barns far livet !!
Den!! ångest, skuld och skam som är alkoholens ständiga följeslagare är inte att leka med.
Bespara dej det skitlivet, håll dej nyckter ska du se att du kommer att kunna ha roligt utan.
Klarar du inte av att sluta är det dags att söka hjälp. Jag vet inte hur gammal du är men om du är så ung som du känns så har du ju allt att vinna inget att förlora.
Det goda livet finns hur som helst inte i flaskan. Det är ett löfte.
Prata med din far och be honom att ärligt tala om hur han mår o hur han känner. Kanske kan ni hjälpa varandra ? Eller få hjälp tillsammans ? Det kanske blir dubbel vinst för er.
Lycka till !!