Du måste ta hjälp av släkt och vänner! Få lite avlastning, tid att tänka och vara för dig själv! Du utsätts för en enorm press, både praktiskt och känslomässigt. Du kommer att klara det, för det måste du. Bit ihop och gör det som måste göras men ge också efter och gråt; du måste inte vara stark jämt!
Jag vet av erfarenhet hur jobbigt det är när man hamnar i en sådan här situation; min sambo krockade med bilen för två år sedan och låg länge på sjukhuset med allvarliga skador. Vår dotter var bara 4 månader då och det var jättetufft. Jag önskar så här i efterhand att jag hade tagit mer hjälp, inte varit så envis med att klara allt själv. För min del slutade det med depression och antidepressiva tabletter samt total utmattning. Vi har också lång väg till sjukhuset, 1 timme, och det är också jobbigt, att man inte bara kan sticka iväg en snabbis dit, utan det måste planeras. Jag tror också att det är viktigt att prata med barnen om situationen och varför mamma är ledsen och orolig, så dom inte ställs utanför.
Sedan får ni försöka hitta en rytm i vardagen och inte bara virra omkring i saknaden som man så lätt gör. Även om det känns skitjobbigt så hitta på något skoj för barnen, så dom (och du) får tänka på något annat en stund.
Jag hoppas att din sambo blir bättre och att ni ska få det bra igen. Varmaste kramar till er alla;
Iya
