texterna till astrid lindgrens sånger..

puff

-"Vem är inte rädd ibland" ur Världens bästa Karlsson

Pappa är inte rädd,
nej, inte när åskan går,
inte för lejon alls
och inte för mamma ens,
fast hon är arg ibland,
men pappa blir inte rädd.
Fast är det inte konstigt,
tänk, han blir rädd
för en spindel som
kryper i nåt litet hörn,
tänk, så konstigt, va,
att en pappa kan bli så rädd!

Jag, jag är jämt så rädd,
jag gråter när åskan går,
och om ett lejon kom,
så skulle jag skrika högt,
och visst är jag lite rädd,
när mamma blir så där arg.
Men kommer det en spindel,
då blir jag glad.
För små spindlar är
jättesöta tycker jag,
varför skulle jag
då va rädd ett endaste dugg?

Och nu så tänker jag:
Vem är inte rädd ibland?
För råttor är mamma rädd
för busar är mormor rädd,
för tjyvar är farfar rädd,
för mörker är jag så rädd.
Jag tror varenda kotte
är lite rädd.

Varför och varför

Varför är det inte rättvist? Varför har en del så bra,
och en del ska vara pigor med ett evigt slit var da.

Varför är just jag en piga? Det kan man fundera på.
Varför får jag aldrig rosor, varför ska det vara så?

Varför ska jag mata grisar? Varför ska jag mjölka kor?
Varför har jag ingen klänning som är fin och fina skor?

Varför har jag ingen fästman när det finns de som har två?
Varför får jag aldrig rosor, varför ska det vara så?

Varför får jag aldrig dansa och får aldrig gå på fest?
Varför ringer väckarklockan när jag sover allra bäst?

Varför regnar det på söndan just när jag ska ut och gå?
Varför får jag aldrig rosor och varför ska det vara så?

Varför är jag inte vacker? Varför är jag inte fin?
Varför har jag inga pengar, inte ens en symaskin?

Varför är jag ful och fattig? Ja det kan man ju fundera på!
Varför får jag aldrig rosor? - Varför skrattar jag ändå?

när mamma var liten..

När mamma var liten då var hon så rar och så tjock och så trind som bulle och då sa hennes far att den ungen är rar, men hon ser inte ut som hon skulle
tycker jag, tycker jag, tycker jag, tycker jag,
nej, hon ser inte ut som hon skulle.

När mamma var liten då var hon så rar och så pigg som en ärta det var hon och då sa hennes pappa att den ungen är rar men en tjock liten mage det har hon
tycker jag, tycker jag, tycker jag, tycker jag,
ja, en tjock liten mage det har hon.

När mamma var liten då var hon så rar och så kvick som en kattunge var hon och då sa hennes far att den ungen är rar fasten konstiga öron det har hon
tycker jag, tycker jag, tycker jag, tycker jag,
ena konstiga öron det har hon.

När mamma var litendå var hon så rar och så snäll som en gullhöna var hon och då sa hennes far att den ungen är rar men en märkvärdig näsa det har hon
tycker jag, tycker jag, tycker jag, tycker jag,
ja, en märkvärdig näsa det har hon.

När mamma var liten och var så där rar fast hon inte såg ut som hon skulle då sa hennes far: en sån ungen jag har, hon är go som den goaste bulle och så söt och så fin och så rund och så rar, tänk, så bra att hon blev som hon skulle.

Liten visa:

Flickan sa såhär: det är vår, kom håll mig kär.
Vårens tid är så kort, snart den rinner bort.
Kärlek kom, o, kom. Ljuv som vårens blom,
lika skön och lika kort, svinner lika fort.

Flickan sa sisåhär: kom, o, kom och håll mig kär
ty min tid är så kort snart jag vissnar bort.
Nu står jag i blom. Kärlek kom, o, kom.
Blomningstiden går så fort. Livet är så kort.

Flickan sa: kommer höst finns för mig ej kärlekströst.
Som en dröm svinner bort så är livet kort.
Men i jordens famn där jag når min hamn
ska jag ännu sakna den ljuva kärleken.

Sucka då i min grav ge mej en att hålla av.
Inget mer ber jag om: Kärlek kom, o, kom!

tack snälla--nu kan man sjunga me..