Hur ska jag få min partner att sluta misstolka och avbryta?
Ett klassiskt bråk hos oss går till såhär;
jag ställer en fråga som handlar om något som gäller oss båda (typ en skuld, något med lägenheten eller så). I stället för att fråga så blåser han frågan full med aggression och dolda motiv och agerar med ilska och ledsenhet mot det han tror frågan innebär. När jag försöker förklara avbryter han och svarar med att jag tycker si eller så eftersom jag frågade på det sättet. Efter några gånger höjer jag rösten, då tycker han istället att jag ska hålla käfter eftersom jag skriker.
Hur fan gör man? Jag kanske ställer dumma frågor, men jag är ju inget monster. Urrk. Om jag ställer en fråga skulle ju allt, tycker jag, bli så mycket enklare om han bara hörde frågan och svarade istället för att tänka in en massa skit som inte fanns där från början.
Jag misstänker att boven är hans dåliga självförtroende. Han tror helt enkelt inte att han duger som han är, utan "måste" tro att om man ställer en viss slags fråga så måste det bakom den ligga en massa tvivel, aggression och illvilja.