Kärlekslöst äktenskap/förhållande?

varför är han sån då?

Det låter som att du har gjort en hel del redan...
Hur är han annars, har han varit mer ömsint tidigare, mer för beröring eller är han helt enkelt en person som inte tycker om det?

har det alltid varit så eller har det hänt något?

Anonym: ehh.. vet faktiskt inte......

Jen72: Nja, lite mer ömsint har han kanske varit, men ska vi ha sex, eller bara kramas så är det alltid jag ( 99.2 % av gångerna) som tar första steget.. och då är han ju " med på det"..
Men jag skulle vilja bli "påhoppad" ibland, få höra att jag är sexig, snygg...
Men aldrig, fast jag påpekar det...*suck*

Nyfiken Gul: han har nog alltid varit så mer eller mindre...

Han säger att han har svårt att visa känslor, men han gör inget för att "träna" på det heller..
Likgiltig och tror jag finns där ändå

vi har 3 barn och visst har kroppen ändrat på sig efter detta, men jag är absolut inte tjock, men han kanske inte tänder på mig...
Jag vet inte, för han säger aldrig något till mig, vill jag prata så försvinner han bara iväg, ut i garaget eller nåt...

Så svårt att bedöma, viss människor har ju extremt svår för närhet och om han inte själv anger någon orsak så är det ännu svårare.

Samtidigt så orkar man ju heller inte leva utan beröring och närhet eller ömma ord och uppmuntran!!

Kan nog bara råda dig till att ta en sista allvarligt samtal med mannen och verkligen påvisa hur allvarligt detta är för dig!

Jen72: Jag ha visat att jag menar allvar, har gråtit och nästan bett honom beröra mig..
Försökt förmå honom att gå och få hjälp eller vad för nåt som helst..men inget händer.....
*frustrerad*

Hur känner du själv?

Orkar du leva så här resten av ditt liv, om han inte förstår det du säger eller tar det på allvar så måste nog du allvarligt fundera på hur DU vill ha det, göra ett val!

tala om för honom hur dåligt du mår av att han är likgiltig o att du känner dig "osynlig". att du behöver mer bekräftelse o beröring för att mår bra. det behöver alla människor, vissa mer såklart o vissa mindre.

jag tycker du ska föreslå familjerådgivning till honom för att ni ska kunna nå fram, el du nå fram till honom. det kanske kommer fram att det finns andra problem, som har med känslor att göra. som han inte vågar el har svårt att uttrycka. de flesta fam.rådgivare är ju riktigt professionella o kan hitta o känna igen bakomliggande problem. något kan ni nog alltid komma fram till då iallafall, sen om han ändrar sig vet man ju inte. det kanske är så att hans känlsor för dig har ändrats helt enkelt?...