• Nellismamma

    PCOs-are! Saknar du också information o är trött på allt ”smussel”?

    Jag o min väninna har båda fått diagnosen PCOs. Vi upptäckte att vi hade tusen frågor men ingen som kunde besvara dem? Visst kan vi hitta mkt info på nätet, men ibland är det professionella råd som önskas!

    Vi skulle vilja få folk att få upp ögonen för PCO och PCOs, och slippa allt smusslande och viskande som vi ibland tycker omger ämnet.
    Hej på er!

    Hur fick du diagnosen? Varför sökte du dig till läkare? Vad för symtom har du? Tankar? Drömmar? Vi vill veta hur du känner!

    Så snälla, om du har tid o ork, skriv några rader till oss, skicka ett meddelande till mig (Nellismamma) eller skriv lite i gästboken. Vi vill veta allt! Och vi vill att alla ska veta att de inte är ensamma?

    Kram på er, medsystar!

  • Svar på tråden PCOs-are! Saknar du också information o är trött på allt ”smussel”?
  • Wednesday85

    hejsan! här kommer min historia:
    jag fick min första mens när jag var 12-13år och den har alltid varit väldigt oregelbunden, men jag hade ingen aning om att jag hade pco-s, på ungdomsmott. fick jag bara höra att vissa har regelbunden mens och andra inte...

    började äta p-piller när jag var 16 år, och fick mens när jag skulle få.
    slutade med p-piller i mars -06 pga att jag inte mådde bra av dom. fick nästa mens i juni, och efter det i september, samma månad bestämde vi oss för att försöka skaffa barn.
    jag ringde till gyn och bokade tid för att få hjälp, fick gå till privat gyn då dom inte ville hjälpa mig på sjukhuset pga att vi inte försökt "tillräckligt länge", men jag tänkte att det bästa var att få komma dit så fort som möjligt och kolla upp min oregelbundna mens.

    fick komma till en privat gyn i oktober och göra vul och ta blodprover.
    det var då jag fick veta att jag har pco-s, jag fick inte veta så mycket om det mer än att äggstockarna såg ut på ett visst sätt och att jag kunde få mediciner som skulle hjälpa mig att bli gravid.
    jag var lättad över att veta att det inte var omöjligt för mig att bli gravid, men samtidigt ledsen över att veta att jag har svårare för att bli gravid.

    jag började äta metformin i början av november, i januari -07 fick jag även äta provera för att få mens som jag inte haft sedan i september!
    och nu är det en vecka sedan jag avslutade pergotime-kur nr 1.
    så nu går jag här och väntar på äl som borde ske vilken dag som hellst...hoppas verkligen att det fungerar så att vi också kan få en liten!

  • trollhassel

    "Visst kan vi hitta mkt info på nätet, men ibland är det professionella råd som önskas!"

    Håller fullständigt med!

    Jag började misstänka PCOS efter att ha slutat med p-piller för drygt ett år sedan. Det tog lång tid innan mensen kom igång och är fortfarande glest mellan menstruationerna. Jag har även fått massor av finnar. Det var här på fl jag först hörde talas om PCOS, och jag insåg att jag hade flera av symptomen (även sockersug, diabetes i släkten, lätt gå upp i vikt m.m.).

    I höstas var jag därför hos gyn och gjorde vul. Hon såg att jag hade PCO-äggstockar och skrev ut p-piller (jag försöker inte bli gravid). Jag blev inte imponerad av gynekologens bemötande och kunskaper, ska till en andra gyn nu i veckan. Förhoppningsvis får jag då ta blodprover så att jag får reda på hur mina hormonnivåer verkligen ser ut. Hoppas även få lite råd om kost, vikt och så.

    Min förhoppning är att hålla symptomen i schack, och att inte behöva drabbas av diabetes eller hjärt-kärl-sjukdom på äldre dar som så många av mina släktingar. Just nu är jag väldigt less på min dåliga hy. En annan oroande sak är att mitt förut tjocka hår verkar bli allt tunnare... Inte kul när hårfästet blir allt högre och glesare...

    Det jag tycker känns konstigt är att faktiskt ha en diagnos (även om PCOS inte klassas som en sjukdom). Skönt på ett sätt eftersom det förklarar en hel del, men konstigt eftersom jag alltid räknat mig själv som kärnfrisk (inga allergier, skador eller så). Jag drar mig in i det längsta för att ta p-piller, hoppas att kunna få rätt på mina hormoner ändå (genom att gå ner i vikt, äta bättre t ex). Jag vill inte för resten av mitt liv behöva tillsätta syntetiska hormoner till min kropp för att slippa symptom! Får se vad gyn nr 2 har att säga på torsdag...

  • storpotäten

    Hej-bra initiativ.

    Kanske början till en avhandling om PCO???

    Min story:

    Sen pubertetsstart. Höll på mycket med idrott och fick inte min mens förrän i 1:a ring. Fick höra att detta kunde vara normalt. Hade nog bara en eller två mens innan jag började med p-piller vid 20 års ålder. Åt då Desolett. Började därefter öka lite i vikt och få fet hy och finnar i ansikte och på rygg. Vid 25 års ålder hade jag läst lite om PCO och gick till min gyn och sa att jag misstänkte det. Gjorde U-ljud som bekräftade diagnosen, men fick höra att mina "hormonprover var normala".

    Fortsatte med p-piller (bytte till Diane vid 27 års ålder som skulle vara bättre mot finnar) och fick av en bekant med PCO i släkten höra att Metformin skulle kunna vara bra för hormonbalans och ett sätt att minska i vikt. Jag vägde tidigare typ 57-58 kg ( 1,57 cm), men gick ner ca 5-6 kg när jag började med Metformin- dessutom försvann i stort sett alla finnar och hyn är bättre! Slutade med p-piller pga önskan att bli gravid och månaden efter blev det bingo!
    Trodde inte mina ögon när jag såg plusset- jag hade ju läst och hört att det skulle vara svårt att få barn och dessutom hade jag ju typ bara vid ett par tillfällen i hela livet haft en "egen mens" när jag inte åt p-piller.

    Nåja- fortsätter nu knapra Metformin eftersom jag mår bra av det och har dessutom en urgullig liten tjej att gosa med på dagarna!!

    Min privata gyn som jag gick till när jag var mellan 20-30 år går jag inte längre till. Han verkade inte vara en av de få dr som kan nåt om PCO. Jag tror inte att det är okunniga eller nonchalanta doktorer som träffar oss, utan att det är så lite känt om PCO och att de som forskar på det ännu inte nått ut med all ny information. Då är ju det här forumet suveränt!!

    Ett stort problem är ju att många säkert går omkring med PCO utan att veta om det och då söker man ju inte hjälp förrän man kanske vill bli gravid...

    Spännande-jag vill höra fler historier!

  • Gokoglan

    Wednesday85

    jag började med Metaformin i nov också och sen fick jag medicin för att framkalla mens..ja och den kom med buller och bång..sen pergotime och jag har precis slutat med dem för en vecka sedan...nu väntar jag på Äl också..

  • Nellismamma

    Åh, va kul att höra era historier! Fortsätt skriva!

    Till er som väntar på ÄL eller det där +et, lycka till! Om allt går bra o man sitter där med sin lilla eller lille i famnen är det värt allt krångel med piller, sprutor o prover. Jag tänker sätta igång igen så fort jag slutat amma o kroppen känns redo... Kram till er!

  • Sara78

    Vilken bra tråd!

    Jag har också fått diagnosen PCO. Jag sökte hjälp på grund av min oregelbundna mens + att vi ville försöka bli gravida igen. Då upptäcktes det på VUL. Det är väl främst just oregelbunden mens och ingen ÄL som jag märker av. Har haft oregelbunden sen jag fick den... men allt fungerade ändå normalt eftersom jag åt p-piller under många år. Jag har fått lämna blodprover och de var normala.

    Jag lyckades bli gravid helt på egen hand direkt efter p-piller stopp. Men nu när vi försökt med syskon så har det inte alls fungerat. Har provat pergotime i fyra omgångar utan resultat och nu puregon injektioner. Har fått min första ÄL nu så man får väl hoppas att det leder till plus så småningom...

  • Maita

    Intressant tråd.

    Själv fick jag mens vid 13 års ålder, och har alltid haft oregelbunden mens. Dock såpass regelbunden att det ändå kändes normalt, (typ mellan 30-45 dagar) då man läser överallt att det är normalt att ha oregelbunden. Sen började jag äta minipiller för 4 år sedan vilket gjorde att jag inte fick någon mens alls. Vilket var skönt, men ändå lite skrämmande. Slutade sen med dem i juni 06 och mensen kom igång i augusti, hade dock några småblödningar innan. Var inne för helt annan grej hos gynekologen varpå hon gör ett ultraljud (antagligen för att jag hade håriga ben) och säger att jag har ett pärlband av äggblåsor och skickar remiss till hormonmottagningen. Blev helt paff då jag inte hade förberett mig på nått sånt alls. Sen gjorde jag blodprov och det visade att jag inte hade någon ägglossning och övervikt av manligt hormon. Så nu ska jag till en läkare om någon vecka.

    De symptom jag har är ökad hårväxt (typ överallt) och finnar. Kanske nått mer som jag inte kommer på just nu. Känns skönt att ha fått det diagnostiserat, och att de verkar kunniga på mitt sjukhus.

  • Wednesday85

    nellismamma- hur lång tid tog det för dig att bli gravid, och vad tog du för mediciner?

  • Nellismamma

    wednesday85-

    Det tog ett år för mig att bli gravid efter det att jag fått diagnosen o påbörjat behandling. Började med pergotime, men efter tre omgångar gav vi upp då det inte gav något resultat (förutom att jag mådde skit...)

    Efter det tog jag puregon-injektioner i tre omgångar. O på den tredje så funkade det! första omgången (menscykeln) blev det inget, andra omgången missade vi ägglossningen eftersom testet inte funkade...

    Så man kan säga att på de tre ägglossningar som jag hade under det året så lyckades vi på den tredje! Inte så dåliga odds för oss med PCOs eller hur? Min vännina lyckades också på sin tredje ägglossning efter behandling!

Svar på tråden PCOs-are! Saknar du också information o är trött på allt ”smussel”?