operera bort äggledarna?

Det finns flera operationer som kan utföras på äggledarna för att öka fruktsamheten. De viktigaste skälen till operativa ingrepp är att återställa äggledarnas funktion. Om själva äggledaren inte har för stora skador kan det vara meningsfullt att återställa funktionen operativt. Men om en äggledare är utdragen och stel, om flimmerhåren är för kraftigt skadade eller om äggledaren är för uttänjd av vätskesamlingar (hydrosalpinx), kan det ibland vara nödvändigt att operera bort äggledaren. Det är också möjligt att man opererar äggledarna på grund av en tidigare sterilisering där man har blockerat äggledarna.

Beroende på ingreppet kan dessa operationer utföras via en bukoperation (laparotomi) eller en titthålsoperation (laparoskopi). Eftersom paret dessutom ofta behöver genomgå IVF-behandling efter ett sådant ingrepp om kvinnan inte blir gravid, blir man allt mer selektiv med mikrokirurgiska ingrepp. Nedan följer ett antal olika ingrepp som kan utföras på äggledarna. Om det finns statistik på hur stora möjligheterna är att bli gravid efter operationen kommer läkaren att ge dig denna, men eftersom chansen beror på flera andra faktorer är det bara läkaren som kan göra en bedömning av detta.

Adherenslösning
Sammanväxningar utgör en av de vanligaste skälen till operativa ingrepp. Om det finns sammanväxningar kring äggstockarna och äggledarna kan man försöka lossa sammanväxningarna med förhoppningen om att äggledarna sedan kan fånga ett ägg och transportera det. Chansen att bli gravid efter ingreppet uppskattas till ungefär 50 procent.

Blockering på livmodersidan
Om det visar sig att det finns en blockering i äggledarna vid livmodern kan denna ände ibland lossas och sedan sys fast vid livmodern igen efter det att blockeringen har avlägsnats. Även här är chansen att bli gravid efter ingreppet ungefär 50 procent.

Blockering i äggledaren nära äggstocken (distal ände)
Om äggledarnas ändar (fimbria) delvis är blockerade kan de ibland öppnas upp (fimbriolys). Om blockeringen är fullständig kallas detta ingrepp också för salpingostomi. Beroende på ingreppets omfattning uppskattas möjligheterna att bli gravid efter operationen till 25 procent.

Återställningsoperation efter sterilisering
Om en kvinna har varit steriliserad har äggledarna blockerats vid en operation. Om kvinnan återigen vill bli gravid kan man ibland operera bort den blockerade delen av äggledaren, varefter ändarna sys ihop med mikrokirurgi. Om detta är tekniskt möjligt beror på hur lång bit av äggledaren som blir kvar efter ingreppet. För att bedöma om ingreppet är meningsfullt kommer man också att analysera partnerns spermier. Chansen att bli gravid uppskattas till 60 - 85 procent.

Avlägsnande av äggledaren
Om en äggledare är så kraftigt skadad att den inte går att reparera, beslutar man ibland att avlägsna den (tubektomi). Om blockeringen är kraftig i båda äggledarna på grund av en hydrosalpinx, återstår IVF som enda alternativ för att övervinna fertilitetsproblemen. I så fall avlägsnas ibland båda skadade äggledarna som en förberedelse för IVF-behandlingen.

risker
möjliga komplikationer
risker
Riskerna beror på typen av ingrepp. Riskerna är i princip desamma som vid alla andra typer av laparoskopier eller laparotomier. Följande biverkningar kan uppträda efter operationen:

Illamående eller huvudvärk till följd av narkosen.
Smärtor i buken efter operationen, ömhet och blåmärken på buken.
Smärta i axlarna och buken på grund av koldioxiden som används vid laparaskopin.
En bukoperation (laparotomi) är ett mer omfattande ingrepp än en titthålsoperation och de viktigaste kortsiktiga problemen är blödningar/blåmärken och dålig läkning av snittet i buken. Återställningen efter en bukoperation tar också längre tid än vid en titthålsoperation.

Vid dessa operationer finns det på lång sikt ofta en något förhöjd risk för utomkvedshavandeskap och/eller att det (återigen) uppstår sammanväxningar till följd av ingreppet.

Du hittar nog mer info på denna sida
www.fertilitetsguiden.nu/therapyOptions/surgery/tubaSurgery/index.asp