Ibland kan man göra god gärningar utan att veta om det. T.ex om jag tappar min halsduk utanför Konsum. 10 min senare hittar en uteliggare den som har letat efter en varm halsduk hela vintern.. God gärning som absolut inte gynnar mig ett skit, då jag inte vet att den gick till nytta.
Jag försöker inte tänka i dom banorna alls. Ger jag 30-40 till vår lokala uteliggare så svider det till lite i min annars tomma skrammelbyxa, dock vet jag att han blir glad och köper kaffe och mackor för pengarna. Mig gör det sådär gott, skönt att han får mat eftersom bara 1 av 20 ger honom något att äta eller nån krona som skramlar i fickan. På så sätt gör det mig kanske lite mer glad, att jag vet att jag är bättre än alla dessa 20 som bara kollar ned på honom, eller inte ens slänger ett öga på honom..
Han är ingen knarkare, han ser inte ut som en knarkare/alkis. Han är en gubbe som det gått snett för i skallen men som inte hittar hem till "vården".. Supersnäll, tror ingen klassar honom som alkis/knarkare och inte ger pengar av den anledningen!