Om ett par dagar så flyttar jag och min sambo/ex från varandra. Vi har nu försökt länge att få vår relation att fungera men inte lyckats.
Vi kommer att ha vår 3 årige son växelvis och nu undrar jag hur det livet kommer att bli. Jag inser att jag kommer att sakna min son enormt de veckor jag inte har honom.
Hur är livet för er andra singelfarsor?
Det kommer absolut bli en omställning, försök planera tillvaron så mycket som möjligt, och utnyttja den veckan du inte har sonen till att göra saker som du inte annars skulle kunna göra, för att sen ha så mycket tid som möjligt över till din son den vecka han är hos dig.
Ett tips är att så snabbt som möjligt få till egna rutiner och vara extra tydlig med dem i början för att skapa tydlighet och trygghet för din son.
För mig var livet alldeles utmärkt, och det blev så lyckat att jag hittade en ny partner som jag nu ska ha barn med, men tro mig, allt handlar om hur du själv vill ha det.
Hoppas att samarbetet med exet kommer att flyta på, och rusa inte in i några nya relationer innan du är tillfreds med din och sonens nya situation, för er bådas skull.
Sen vill jag alltid lägga till också, att lita på dina egna instinkter och låt inte mamman bestämma för mycket.
En singelpappa med sitt barn varannan vecka får ofta (snudd på oförtjänt) mycket extra cred bara för att man är pappa på samma villkor som mamman. Sjukt men sant...
Hej ! Är i samma situation som du. Hon flyttar 1/3. Vet ej riktigt vad framtiden kommer att ge. Blir tufft at vara utan barnen, och sambon. Hennes beslut, riktiga känslorna borta (ingen annan inblandad).
Huvudsaken att barnen får det bra, så kanske vi finner varandra igen.
Fokus på barnen och dig själv.