Hur gör ni med svenskan????

Hej Tycker att du tänker rätt - att lära sonen svenska oxå. Jag har en kompis som flyttat till USA & bildat familj där - hon pratar både svenska & engelska med töserna. Tycker d e bra att du lär han svenska eftersom d e oxå hans rötter & känns ju bra för honom & övrig släkt om dom förstår varandra när dom träffas VAd e d för annat språk som er son kommer at prata?

Hej,
Jag är inte utlandssvensk men kan inte låta bli att lägga mig i lite om det är ok!?

Mitt tips är att prata ditt eget språk med barnet. Ett språk per förälder är bäst om man vill ha ett tvåspråkigt barn (Jag är svensklärare och har läst språkinlärning och enligt forskning är ett språk per förälder det som förvirrar barnet minst).

Min syster lever ihop med en spansktalande man och han pratar bara spanska med deras son och min syster bara svenska och sonen (ca 1,5 år) förstår båda språken lika bra, men än så länge talar han både svenska och spanska ord i en salig blandning, men han lär sig skilja dem med tiden!

Tänk vilken enorm fördel för ert barn att kunna två språk utan "ansträngning"!!!

jag pratar svenska, pappan pratar spanska och katalan, och emellan oss pratar vi engelska. Vi har en engelskskola, men jag ska försöka att vi inte blandar in engelska, det kommer han lära sig iallafall!

Jag bor utomlands och jag har pratat med manga om detta eftersom jag själv "miste" mitt andrasprak, finska, när mamma inte pratade det tillräckligt med mig.

Det viktigaste är att ni som föräldrar är konsekventa.
Att du endast pratar svenska och inget annat med din son.
Din man bara sitt sprak.
Jag bor själv i egypten, min man är tysk och vi pratar engelska. Teoretiskt betyder det att vart barn, när det blir ett litet frö, pratar svenska med mig och tyska med pappan. Thats it inom var familj. INte engelska som vi använder med varandra. I skolan kommer barnet att tala engelska o tyska och ev arabiska med kompisar. Men om ex barnet fragar dig nagot pa ett sprak som inte är "ditt" sa bör du inte uppmuntra det.Säg bara "svenska"

hoppas du fick lite klarthet.
Förrsten sa tränade jag upp min finska nu i vuxen alder, härligt!

Jag pratar enbart svenska med Helena ,pappa pratar bara engelska. Helena pratar bada spraken lika bra.

Jag pratar svenska med Nora när det bara är hon och jag men engelska när jag är ute och träffar folk. Då pratar jag alltså engelska med Nora också. Jag tror att hon reder ut det, tiden får utvisa vilken effekt det har givit.

Som svensk sa ar det sa naturligt att prata svenska med sitt eget barn, det kommer liksom av sej sjalv, att prata sitt modersmal med barnet. Men det ar anda ett beslut man gor, och det galler att vara konsekvent nar det inte finns nagon annan i narheten som talar svenska. Jag bor sjalv i Bulgarien och pratar svenska med barnen. Har passat pa att kopa barnbocker pa bokrea i Sverige, har laddat med filmer mm pa svenska, sa att de far hora spraket mer an fran bara mej. Min aldste son gar i bulg. skola, men jag forsoker lasa lite svenska med honom varje dag har hemma.
Barnen ar 2-sprakiga, det har gatt jattebra, de har inte borjat tala senare an andra barn, och de har inte blandat spraken. Men det galler att ta beslutet att mamma talar ett sprak och pappa det andra spraket utan kompromisser.
Fraga garna, ar bara glad om jag kan hjalpa till med rad... :)

Jag maste saga att jag ar inte sarskilt konsekvent men min dotter forstar och kan saga ord pa svenska. Hon ar 2,5 ar gammal. Engelskan ar hennes forsta sprak men sa bor vi ju i England sa det ar ju inte konstigt. Jag pratar bade engelska och svenska och det blir egentligen inte nagon direkt ording pa det men det verkar funka anda..

tack sbalogun det var sönt att höra...här råder ingen ordning på språken heller:)

Jag gor samma sak med min dotter, och jag undrar om detta forvirrar henne...
Jag forsoker verkligen att bara prata Svenska med henne men nar jag ar med andra engelsktalande sa kanns det konstigt att jag "utesluter" den engelsktalande kompisen genom att prata Svenska med min dotter.
Jag har ocksa hort att det ar viktigt att bara prata ett sprak med barnet, sa jag forsoker sa mycket jag kan att inte prata engelska med henne... (uppenbarligen hor hon mig prata engelska med andra dagligen, men det ar ju ett maste).

Jag pratar bara svenska nar jag ar sjalv, men nar mannen ar hemma blir det bade och...fran hans sida ocksa, vilket iofs ar lite orovackande eftersom han hittar pa egna bojningar pa de svenska orden Jag tror de klurar ut det!

For att kommentera pa llamas kommentar sa haller jag med om att det ar jatte viktigt att ens barn ar flytande (sa flytande som mojligt) pa Svenska nar man bor utomlands, men jag tror att det ar valdigt svart och nat man maste jobba pa. Det ar nog latt hant att barnet borjar prata det lokala spraket bara for att passa in med vanner etc. I vissa aldrar vill man ju verkligen inte "sta ut" och vara annorlunda fran mangden (dvs i detta fall att prata som svenska kocken..).
Jag ar defenitivt ingen expert men det har ar vad jag tror:

Jag tror att det ar viktigt att (och det ar nat som jag forsoker gora sjalv) ga med i Svenska klubbar/ha svenska vanner sa att barnet hor spraket ofta.
Kanske skaffa skype/webcam sa barnen far prata med familjen hemma pa svenska och se dom samtidigt.
Forsoka ga pa svensk skola nan gang i veckan eller kanske kopa hem skolbocker och lara dom lite hemma. Sjalv sa vill jag garna "leka in" kunskapen sa mycket som mojligt for att svenska ska bli ett kul sprak for min dotter. Det ar ju redan san stor risk att svenska blir "ett tontigt sprak som bara min ocoola mamma/pappa pratar" sa det kanns viktigt att Svenskan fortsattar att vara "cool" och kul.
Jag ar inte sa inne pa att lata min dotter se mycket pa tv (hon ar 4 manader) men jag tror att det ar viktigt att ha med lite pippi och andra svenska filmer som dom kan se om dom ska se pa tv/dvd/video.
Forovrigt sa tror jag att det ar viktigt att prata massor med sitt barn pa Svenska. Om man gor det sa maste ju nat av det ga in i deras sinne (trots att dom ar sa omgivna av ett annat sprak).

Lycka till!

Jag pratar bara svenska med Elin när vi är själva, sjunger etc .
Pappa pratar bara spanska och med varandra blir det också spanska, hoppas att det inte blir för rörigt för lillan.

Jag pratar uteslutande svenska med barnen hemma, sjunger/läser bara på svenska, min man pratar engelska med dem. Min 4åring växlar lätt mellan båda språken utan att blanda dem. Jag har köpt rätt många svenska barndvds till honom som han tycker om att titta på, även om vi begränsar tvtittandet.
Att prata svenska som en infödd vete sjutton, dels hänger man väl inte riktigt med i alla slanguttryck, eller termer som blir inne (måste säga att jag tyckte det var lite skumt när ALLA i Sverige plötsligt började köra med "eller hur?" för nåt år sedan... "fett ok" lät också aningen underligt!)o dels kan man ju inte ligga på med att de ska kunna skriva o läsa svenska lika mycket som om de gick i skolan i Sverige, de har väl nog med skolarbetet, o dessutom ska det ju vara kul!
Dock tror jag att alla ska göra det som känns bäst, o att lära sig litet av ett språk är bättre än att inte lära sig något!

Jag pratar bara svenska med min lilla, och hennes pappa (skotte) pratar bara englska med henne. Jag har märkt att jag har en tendens att upprepa i stort sett allt jag säger till henne, plus att jag känner som att jag pratar mer med henne än vad andra mammor med barn i samma ålder göra, dels för jag vill att hon ska få med sig svenskan från modersmjölken men oxå eftersom jag behöver höra konversation högt, eftersom det inte blir mycket med det annars när man går hemma mest hela dagarna. Lillan är bara 3½ månader än så länge så det blir inte så mycket intelligenta svar från henne ännu...

Vi var på en infoträff på mortsvarigheten till bvc här för ett tag sen där de bland annat pratade om språk och att kommunicera med sina barn. Frågade om de hade några speciella råd för tvåspråkiga familjer och de sa, som flera redan nämnt ovan, att det viktigaste är att man är konsekvent med sitt språk. De nämnde oxå att det är bättre att sätta på en DVD än att titta på tv för med DVD'er så får barnet upprepning och lär sig bättre på så sätt än att se/höra saker bara än gång. Och det är väl därför barnprogram ofta är upprepande i sin struktur

Jag pratar svenska och resten av sonens värld pratar tyska. sonen pratar mest tyska ord, men svenska slinker ocksa ut. Nu är han ett och ett halvt sa vi har kampen framför oss. Jag tror att det viktiga är att vara konsekvent (som vanligt) och halla sig till ett sprak. Dessutom är det tydligen otroligt viktigt (har jag läst mig till) att du ignorerar det andra spraket om barnet talar det med dig. Fast jag vet inte när man maste börja med det. vi jobbar än sa länge med ett ord och det är tack. Till mig maste sonen säga det pa svenska och till de andra pa tyska och än sa länge funkar det. Senare far jag nog börja ignorera helt enkelt. Det kommer man ju ocksa langt med i andra situationer .

Vi bor i USA men min man är också svensk så vi har det lättare än många andra. Vår nanny är ifrån Honduras och pratar svenska med barnen (jobbar deltid så hon är här tre dagar i veckan). Vår son (20 mån) säger ganska många ord nu på både svenska och spanska och verkar hålla isär när han skall använda respektive språk. Hans tvillingsyster pratar inte alls lika mycket men de ord som kommer ut är på svenska förutom hennes väldigt bestämda "no".

Vi har träffar många "blandade" par genom en svensk lekgrupp, och de flesta av dessa barnen pratar inte speciellt bra svenska. Vad jag har hört är det enklare i början men när de blir 3-4 år gamla tycker de att svenska är töntigt för det pratar ingen annan och då är det säkert lätt att ge vika om man inte stålsatt sig innan. Idag är det flera av mammorna som blandar engelska och svenska när vi träffas, ofta använder de t ex engelska när de vill säga till på skarpen.

Vill också bara understryka det som flera andra nämnt tidigare, d v s att det är viktigt att vara konsekvent. Min pappa är ifrån Estland och har alltid bara pratat estniska med mig och jag växte därför själv upp helt tvåspråkig. Nu fanns det många ester där vi växte upp och även estnisk skola så det var ju ett stort stöd, men jag tror att hans envishet är en stor del av förklaringen.

Kan förresten rekommendera DVDerna med Molly mus som jag beställt via barnbokhandeln.com. Våra barn sitter som klistrade och det verkar vara en lagom språknivå för deras ålder (snart 2 år).

Jojjann

Jag bor i England och pratar bara Svenska med Nils medans hans pappa bara pratar Engelska. Nils ar 21 manader och pratar en underlig blandning av bada spraken. Engelskan tar overhanden lite eftersom han gar pa dagis men det ar helt klart att han forstar bada spraken. Dessutom gar vi pa en svensk 'oppna forskolan' varannan lordags morgon dar vi laser svenska bocker, sjunger och leker svenska lekar. Barnen dar ar alla tva sprakiga men det marks valdigt stor skillnad pa de som inte varit lika konsekventa. Vissa barn vill valdigt garna prata Svenska och verkar tycka att det ar lite haftigt att kunna ett extra sprak medans andra fullstandigt vagrar att prata svenska.

Annars kan jag bara halla med inlaggen ovan om att det ar bra att kopa hem svenska bocker o kanske dvd filmer. Vi lyssnar mycket pa svenska barnmusik hemma ocksa.

Som nagon sa sa kanns det valdigt naturligt att prata sitt modersmal med sina egna barn. Nagon gang pratar jag Engelska med Nils, om man tex vill att de som ar med ska forsta vad man sager, men det kanns skumt.

Usch som jag skriver... det verkar ju inte lovade for min formaga att lara mitt barn prata svenska

Jag pratar bara svenska med dottern. Det hjälper förstås att pappan förstår en hel del svenska om vi är alla tre tillsammans och jag växlar mellan att prata franska med pappan och svenska med henne. Jag har köpt videos på svenska och ska köpa böcker då hon är mogen för det. Vi kommunicerar med släkten i Sverige via skype och är ofta hemma. Just nu säger hon bara ord på svenska men det kommer förstås att ändras då hon börjar på dagis med franska barn - då blir det jag som får kämpa. Jag tror det är viktigt att alltid prata svenska även om barnet svarar på det andra språket. I lekparken blir det förstås franska om det är meningen att andra ska förstå..