Då har man åkt ner igen....som att åka berg-och-dalbana...håller i mig hårt....ångesten dunkar i kroppen och jag är så nere att jag inte ens orkar laga mat eller slänga sopor...helt slut, helt slut....
På botten är jag. Igen. Det är en svacka, men det gäller ju att klara den....usch vill bara gråta, försvinna, få vila...
Hur tar ni er upp?? Hur ofta trillar ni ner i svackor? Nu har jag mått så här sen i fredags.....FY, så hemskt jag mått.....
jag med.
men vad är det som gör att du kommer ner i dina svackor?
sätt inte jättehöga krav på dig själv, och titta runt och tänk på allt bra du har istället.
Det finns barn o vuxna som svälter, då är jag tacksam för att jag har iallafall råd och gå handla mat, äta mig mätt!
små saker är de som kan hjälpa dig att må bättre.
Mina svackor är nog runt några månader i taget. Sedan har jag en topp kanske i någon vecka. O så rasar det igen.
Nu vet jag inte hur länge du varit sjuk. Men kan glädja dig med att det blir bättre. Man sjunker inte lika djupt längre.
Hur jag klarar av en svacka? Andas, Andas, Andas. Servera dig själv något du tycker om, själv dricker jag te. Får god hjälp av sambon som serverar te-koppar. Känn att du faktiskt FÅR må dåligt. Det är helt ok.
Förr brukade jag ha en tendens att släppa taget när det blev för jobbigt, jag kom efter i studier och led mig igenom arbetsdagen. Nu har jag insett att jag kan ta hjälp av det som är inplanerat istället för att strunta i det, jag har redan en plan att följa som gör att jag om jag gör det inte behöver känna ytterligare krav på mig själv att åstadkomma något särskilt. Försöka hitta det där som trots att jag känner mig låg ändå engagerar mig, kan vara något i mina studier, ett tv-program, ett samtal med en vän, eller att städa ur kylen eller ett långt varmt bad och musik. Mina svackor kommer ganska ofta, men jag kommer också ur dem lättare när jag inte låter dem ta över så fullständigt som jag gjorde tidigare. Måste tillägga att jag har barn, vilket har hjälpt mig jättemycket när det gäller att ha en stabil och harmonisk tillvaro, för det är alltid meningsfyllt att vara med och ta hand om sitt barn.
1. Jag tvingar mig själv att umgås med folk. Om jag är för sänkt för att orka träffa någon så pratar jag i telefon eller bara går ut och ser andra människor som jag inte behöver prata med. Låna eller lämna en bok på biblioteket, oavsett om du tänker läsa den eller inte.
2. Jag tvingar mig själv att klä på mig och sminka mig varje dag och sedan gå utanför dörren. Om inte annat så för att köpa lite frukt i kvartersbutiken eller åtminstone gå ut med soppåsen. Jag mår bara SÅ mycket sämre av att sunka runt hemma i fläckig sovtröja med fett hår!
3. Jag upprepar positiva saker för mig själv hela tiden. Oavsett om jag tror på dem just då eller inte. Både för att påminna mig själv om att det finns saker som ÄR bra (även om det kanske känns som larviga småsaker!) och för att bryta alla negativa tankemönster som är igång i hjärnan redan då.
Ni är underbara tjejer...tack....
Tös: hur menar du att dina svackor pågår månader i taget? Jo, mina svckor är nog också några månader i taget, men I DOM SVACKORNA finns ju också extremare minisvackor....alltså I SJÄLVA DEPRESSIONEN går det som i vågor...och där finns bättre depp-dagar och sämre depp-dagar......
Anonym: Kämpade hårt idag...ögonen ville bara gråta och jag hade huvudvärk av deppen...men kämpade iväg till jobbet.....usch vad jobbigt det var...men nu har jag landat hemma igen....
Visst är det svårt att hitta balansen mellan vila/sängen och aktivitet såna här dagar?????
Anonym KBT-skadad: Toppen tips!! Att fixa sig GÖR skillnad....men kroppen var som bly idag....TUUUUUNG och tröskeln ut genom dörren kändes som en vägg att klättra över.....huh......
Ts - Det var det jag menade. Jag gör ingen skillnad på sjukdomen o svackorna. För mig är det samma sak. Det ena bygger ju på det andra.
När det är som värst så gäller det bara o andas + att intala sig själv att man faktiskt får vara sjuk.
Hej Ts! JAg känne rigen mig idet du beskriver. Befinner mig i en "svacka" just nu och jag kan inte tänka klart. Varje liten sak är superjobbig och jag vet inte hur jag ska få i ordning på saker och ting. Vill helst bara sova i från allt... :(
Kram till dig!
shortygirl: stackare....*kram*
Är det nåt särskilt som hänt eller bara allmänt dåligt? Äter du medicin?
jag tänker genast att jag får ju mera ångest om allt ligger sen bara tar jag massa ryck o gör sånt jag skippat länge ,pratar mycket med mig själv o säger res dig upp nu! ibland e man ju dock så trött så ögonen inte går att få upp,barnen får inte komma försent osv.2 gånger per år skiter jag i de kraven,jag ringer o sjukanmäler hela bunten sen sover vi alla tom med lillen gillar det han e 4 år,när vi sovit till 10-11 så slänger vi oss i soffan o myser,ser några filmer o köper utemat till barnen,själv är man ju inte hungrig...men guud va skönt det är att inte vara perfekt varje dag!
Anonym: Låter underbart ju...... 
Fler med depp?? Hur gör ni när ni rasar ner?
Jag försöker nog ha väldigt mkt rutiner på mina dagar. Har märkt att när jag inte har dessa så rasar jag djupare o har svårare att komma ur det hela. Jag är i stallet varje dag o har 2 passhästar. Det första min läkare sa till mig var det att gör saker som är roligt. Var i stallet, bo där om det är det som gör att du tar dig upp ur sängen o känner glädje.
man typ väntar på att det går över
Jag avvaktar eftersom jag vet att det går över. Jag låtsas också att jag inte är i en svacka. Till exempel om jag gå på stan så sjunker jag inte ihop utan rätar upp ryggen och går med huvudet högt som jag gör de dagar då jag mår bra. Just att göra alla saker som OM jag mådde bra hjälper mig mycket. Även om jag inte gör det med någon glädje utan ser det mer som en medicin mot min depression, om du förstår hur jag menar... Hoppas att din svacka går över snart!
JAg hamnar lätt i svackor... men vart tredje år har det vart hittills och då har jag kommit tillbaka efter 4 måander ca.. nu är jag på väg ner i en igen men på tokförtidigt.. vet inte ens utvägen själv... jobbar på det försöker be om råd men får ingen hjälp.. orkar inte må så här varför kan man inte få vara glad ??
hoppas du mår bättre snart..
Anonym (:(:(): Har du pratat m psyk? Vad säger läkaren?
*varm kram*
Tindra 00.. jo tack har gjort det och ska dit nästa vecka.. hoppas ju på att lösa detta så man slipper bli sjukskriven igen..
till TS
men kom ju på att jag brukar prata meig till bättre tillstånd..
har du någon att tala med ?? förut shoppade jag mig glad men det märktes ju sedan att det inte fungerade speciellt bra så samtalsterapi.. är bra skriva av sig kan oxå vara bra och sedan gå tillbaka för att se vart man var förut..
prata med någon kurator psykolog läkare någon DU tycker om.
häng kvar och dra och klättra på personen gråt och säg hur du värkligen mår.
visa att du mår piss att det värkligen inte är bra.
så gör jag och då hjälper oftast någon mej och drar mig upp igen