• dottermorochmormor

    Dåligt minne??

    Och nu menar jag DÅLIGT minne alltså. Jag har drabbats, och det växer sakta och blir värre och värre....
    Jag blir galen på mig själv, glömmer allt hela tiden. Är så disträ att folk börjar bli jätteless på mig, och detta inkluderar alltså jag själv.

    Samtidigt skrämmer glömskan mig enormt mycket. VAD är det som händer med mig? Jag är bara 38 år. Jag skäms faktiskt över mig själv.

    Bara ett exempel från idag:
    SAmbon ringer hem till mig för att påminna mig om att jag skulle koppla om telefonen när jag åkte för att hämta dottern vid skolan (ett smärre under att jag mindes ATT hämta henne by the way) eftersom det skulle ringa en snubbe om vägbeskrivning hem till oss idag. Så jag klär p mig och lilleman, kommer ihåg att låsa dörren efter mig, trixar in lilleman i bilen, åker iväg och hämtar dottern, skjutsar in henne till stan och sitter under tiden och planerar inköpet på ICA som jag skulle göra på vägen hem. Lämnar av dotter hon sin pappa och kom plötsligt på att jag glömt att ställa om telefonen......
    *SUCK*
    Så det var bara att åka de två milen hem och ställa om telefonen och sedan tillbaka två mil för att handla det som skulle handlas.....

    Det var ju bara ett exempel och inget direkt allvarligt, men jag har missat utvecklingsamtal i skolan, lämna tillbaka underskrivna papper till döttrarna som ska lämnas i skolan, läkartider, träffar med kompisar, att anmäla när jag varit hemma och vabbat...ja, listan kan göras lång. Det har hänt att jag glömt kaffebryggaren på, spisplattor och så vidare.....

    Kan glömska vara stressrelaterat eller är jag på god väg in i demens??

    *orolig och irriterad*

  • Svar på tråden Dåligt minne??
  • Papayya

    Har alltid haft relativt dåligt minne med... Har haft det svårt i skolan m.m. Skulle utbildat mig nu men det går inte pga minnet för jag vet att jag inte kommer fixa det..

  • Birgitta2

    Har man för mycket omkring sig så är det lätt att bli disträ. Jag är sån periodvis också. Man tänker på det som är viktigt, dvs barnen. Själv har jag också glömt möten med vänner, t o m glömt ungarna i affären en gång när de var små (!) och parkerat dem vid leksakerna när jag rusat runt i affären. Tagit bilen till jobbet och bussen hem. Glömt var jag ställde bilen när jag åkt och handlat osv. Det är inte demens! Du har en störd koncentration precis som jag hr då och då. Se till att vara utvilad, stressa ner lite, skriv påminnelselappar till dig själv och nåla upp på ett speciellt ställe (och glöm inte kika på dem regelbundet!).

  • dottermorochmormor

    Det här med lappar alltså, jag har provat med det......jag ser dom ju inte ens om jag sätter upp dom på kylskåpet eller badrumsspegeln. Det är helt sjukt!

    Fast jag tror inte att jag har lyckats glömma någon av ungarna i affären - ännu Men det är väl en tidsfråga innan det händer skulle jag tro....

    Men det är nog som du säger att om man har mycket omkring sig så....jag sover dessutom ruskigt dåligt. Har svårt att somna och är aldrig utvilad när jag vaknar. Jobbar natt varannan vecka och dag varannan. Nattveckorna är det på sin höjd 5 timmar sömn per dygn så.....

  • Birgitta2

    Jag skulle tro att du helt enkelt bör byta arbete. Du behöver sömn, 8 timmar per natt. Dessutom tror jag du måste dra ner på egna krav. Det vardagliga är stressande nog. När man skall vara på fyra ställen samtidigt, ha två ungar i släptåg, tänka på telefoner, och sambos som ringer och påminner hit och dit.... då krävs det att man är utvilad. Har ni råd att du jobbar 75% eller halvtid skulle nog mycket vara vunnet. För jag tror din hjärna går på övertid. Den är helt enkelt överbelastad. Och då är det inte lätt att hålla alla bollar i luften.

  • dottermorochmormor

    Ja, byta arbete är ju en utopi. Det finns ju inga, i alla fall inte där vi bor. Men gå ner i arbetstid skulle kunna funka då jag tjänar rätt bra....låter som en finfin idé *l* DET skulle jag ju kunna leva med .

    8 timmars sömn per dygn.....också något jag skulle kunna leva med

Svar på tråden Dåligt minne??