• jengus

    Hund och är ensamstående med små barn hur gör ni?

    Hej! Jag skulle vilja skaffa hund och har lite funderingar.Hur gör ni som är ensamstående men små barn med den sista kvälls promenaden?
    Jag bor i lägenhet på 2:a våningen så lite svårt att bara släppa ut den på en tomt eller så.

    Nåt annat jag borde tänka på?

    Mvh jenny

  • Svar på tråden Hund och är ensamstående med små barn hur gör ni?
  • Humminggirl

    Rumsrenhetsträning (har jag upptäckt) innebär att flyga upp, släppa allt man har för händer, lyfta upp valpen och rusa ut i snöstorm, hagel eller sol med eller utan ytterkläder upp till 6 gånger per vaken timme. Därför skulle inte jag orka eller tordas ha småbarn samtidigt som man inte kan lämna ensamma.

    Kanske en vuxen vovve i så fall om barnen är små?

  • jengus

    Jo de har jag tänkt på att en valp skulle det inte funka med!

  • Humminggirl

    Kom på en sak till i natt!

    Om du och vovven nöjer er med en liten tur på gården det sista ni gör på kvällen så kan du ju natta barnen innan och "passa" dem men en trådlös Babysitter medan ni är ute.

  • betti

    Jag är snart ensamstående med en 2-åring och en bautahund och känner att jag bävar lite för det faktiskt!
    Vi kommer också bo på 2:a våningen och det känns verkligen inte så jättebra att lämna dottern ensam, även bara för en snabbtur ner på gården. Men hur ska man annars göra?
    Dessutom kräver det verkligen dubbelt så mycket av en att se till att båda får det de behöver och "har rätt till".
    Promenader på morgonen innan dagis, på med alla kläder, nerför trapporna, gå ut, in igen, uppför trapporna, ner, till bussen, iväg, lämna på dagis, jobba, hämta på dagis, fort hem till hunden, upp och hömta honom, ner, ut, in, upp igen, laga mat...
    För att inte tala om de dagar man är sjuk och har både barn och hund att orka med.

    Själv känner jag att det är på gränsen till för mycket, men det är jag det. Har haft rätt mkt omkring mig ändå, så det kanske är därför. Dessutom har jag som sagt en STOR hund.
    Hade jag vetat detta hade nog JAG väntat tills dottern var större.
    Dessutom kostar det ju mycket med både mat, försäkring, veterinär osv.
     
    Förlåt om jag varit lite negativ, hoppas du kommer fram till ett beslut som känns bra för dig och lycka till!

  • teijasmamma

    hej jag e ensamstående me 2 hundar..... ibland lägger jag min dotter i vagnen o går sista rundan o ibland tar jag en snabb kissrunda medan min dotter e kvar hemma o nannar men har även ringt min mamma o lagt luren bredvid min dotter så om hon skulle höra nått att hon vakna el nått så hade jag mobilen me mig men nu har jag sån tur att jag har stort grönområde runt mig så behöver inte gå så lång...... så bara du har viljan så lovar jag dig att du klarar de.... o om du har bra kontakt me nån granne kanske dom kan titta till barnet/barnen.... o som jag brukar va rätt fräk oxå passar på o går ut me hundarna när där e folk hos mig o jag har den turen att jag nästan alltid har folk hos mig oj detta blev lite långt va inte min tanke jag bara babblar på men hoppas de kunnat hjälpa dig lite

  • teijasmamma

    betti: jag håller helt klart me dig jag har oxå sånna dagar då man bara vill göra sig av me hundarna har oxå 2 stora hundar.... men har sagt till mig själv att jag ska kämpa ända ut i de sista så jag förstår precis hur du menar....

  • betti
    Ett bra tips jag fick för ett tag sen;
    OM du/ni/vi måste gå ut och lämna barnen inne, lägg en lapp i fickan där det står att du har barn som sover hemma och vart du bor OM det skulle hända nåt. Då är det nån som hittar lappen och ser till barnen.

    Och jag passar också alltid på de gånger jag har folk hemma att springa ut med hunden. Man får ta hjälpen när den finns.
    teijasmamma hur gammal är din dotter? Jag tycker det blir svårare ändå på ett sätt när barnen blir större, i alla fall kan inte min dotter sova i vagnen längre eller så vaknar hon när man kommer in och vill inte somna om.
    Tyvärr dras jag med så mycket dåligt samvete för att jag inte hinner/orkar med hunden som jag borde. Han får ha rätt mycket tråkigt.
    Samtidigt har jag så svårt vid tanken på att omplacera honom! Han är ju en del av familjen...
  • enlitenbitkaka

    Har inte barn+hund men likväl en hund och vet hur jobbigt det kan va med BARA hund

    Min första tanke var att en valp inte är så passande för er då ni bor så långt upp. Vi bodde på 3e våningen när vår labbe var liten och dem ska bäras ut och in för att kissa på ett ungefär varje timme när dem är små.
    En anna sak som kan va svår är aktiveringen, har du tänkt skaffa en ren sällskapshund eller en hund med större arbetsbehov? DE rena sällskapshundarna finner du här: http://vovve.net/Raser/raser.asp?p=9

    Skulle råda dig att hitta en ras du tror funkar för dig och dina barn, ta reda på allt om den rasen, besöka uppfödare m.m. och titta på möjligheterna för att ta en omplacering. Seriös omplacering finner du på rasens klubbhemsida!

    Lycka till!


    .?:*¨¨*:?. lose your dream and you might lose your mind - mick jagger.?:*¨¨*:?.
  • Cattla

    Jag har flera hundar, make och 1-åring. Jag tycker att det ändå är svårt att pussla ihop. Kan du vänta med att skaffa hund, gör det!

  • jengus

    Hej alla tack så hemsk mycket för det ni skrivit!!! Efter jag har läst va ni skrivit så e de typ som jag har tänkt att det skulle vara,alltså lite krångligt Får nog lägga tanken på hund på is ett tag.Har sagt att jag ska vänta med hund till min son blir sju år,men samtidigt är jag så sugen på en liten vovve!

    Så tack så mycket

    Mvh Jenny

  • flixflax

    Synd att du bodde i Upplands väsby annars kunde du låtat min ibland för att bli av med hundsuget.

  • teijasmamma

    betti: förstår precis vad du menar min dotter e precis över året så.... men du ska göra de som känns bäst för dig o hur ont de än gör o göra sig av me hunden så gör de om du känner att de inte går. jag har sagt till mig själv att jag ska kämpa in i de sista men vet inte hur långt jag ska gå nu har jag ju folk runt mig men har kanske inte de sen

  • betti

    Nu har jag omplacerat min hund.
    Lämnade honom igår hos sin nya underbara familj, kändes jättebra men vid sista kramen bröt jag ihop och bara grät.
    Han kände nog på sig nåt för han följde mig i hälarna hela dan och stod så stilla och bara nosade på mig när jag klappade om honom sista gången.

    Saknar honom så det värker i hjärtat... Gråter
    Men jag vet att han kommer få det jättebra där, med folk som har tid och älskar honom. Tur att jag kan hälsa på honom då och då.

  • Tainted

    inte läst vad andra skrivit men.. ett flexikoppel är iaf ett måste nästan om du ska ut med hund och barnvagn, annars blir det riktigt jobbigt att dra ihop kopplet eller låta det skrapa på marken som fastnar i hjulen o så...
    sen om man har ett "snällt" barn som sover bra så kan man ju lösa kvällspromenaden när barnet sover, lägga en mobiltelefon med comviq brevid barnet som du ringt och gå med en annan mobil som har comviq kompis (ha linjen öppen) med dig, drar inga pengar och du hör om barnet vaknar. behöver ju inte gå så långt, bara 5 min in och ut för att kissa av sig det sista... har aldrig provat detta men kan kanske vara en idé?

  • Tainted

    är också ensamstående med dotter på snart 5 mån och hund kanske jag ska lägga till
    det går om man vill

  • betti

    jengus: ja, det är skitjobbigt. Har känt mig deppig och tänkt på honom hela dan. Saknar honom verkligen. Han är världens snällaste, goaste, mysigaste och underbaraste hund!

Svar på tråden Hund och är ensamstående med små barn hur gör ni?