Kristen fasta

Det undrar jag också...

ingen som vet?

Kan hjälpa med så mycket att fastan börjar dagen efter fettisdagen, eller fastlagstisdagen - det är därför vi firar fastlagstisdag. Frosseri innan fastan.

Jag fastar i år för första gången och har valt att lämna bort allt socker från min kost. Eftersom jag är en liten sockerråtta är det verkligen karaktärsdanande för mig. Vad jag har förstått så finns det inga direkta regler, men jag kan ha fel. Pratade idag med en präst som jag är bekant med och förstod på honom att nutida fasta ser ut ungefär som jag gör den. Man väljer att avstå från nåt som är lite jobbigt att vara utan.

Jesus säger inte "Om ni fastar" utan "När ni fastar" (Matt 6:16) Jesus utgår alltså från att de kristna skall fasta. Att ta bort fastetiden och fastedisciplinen DET vore ett människopåfund1 Fasta är Bibliskt!

Vad gäller fastertraditioner så kommer fastan efter fastlagen och sträcker sig 40 vardagar framåt från askonsdag till och med påskafton. Söndagarna är inte fastedagar. Under fastan gäller bot och bättring: Att pröva sitt kristna liv och att försaka av sitt eget till förmån för dem som lider nöd.

Seden att fasta är urgammal. Vi läser om Jesus att han drog sig undan i bön och fasta. Det var helt självklart i urkyrkan att vissa perioder av livet anslogs till fasta. Onsdagar och fredagar var tidigt fastedagarna framför andra. Så småningom bestämdes vissa tider av året till fasta, och från 400-talet kan vi urskilja seden att fasta 40 dagar före påsk, den stora fastan i de ortodoxa kyrkorna.

Tanken med den kristna fastan är att man under dessa 40 dagar ska avstå från att vältra i sig mat, godis, chips, alkohol och annat. Därför serveras av tradition semlor dagen innan fastan inleds. Då får man alltså "äta upp sig", smörja kråset och vräka i sig en massa fett och kalorier.

Fastan är en tid av bot och eftertanke. Under denna tid undervisades förr dopkandidaterna i den kristna tron. Dopdagen framför andra var påskdagen. Vägen till dopet är inte en privatsak. Det bör vara en gemensam vandring för hela församlingen - tron är en gåva som vi får i gemenskap med andra. I denna gemenskap får vår tro den näring och stimulans den behöver för att kunna växa till och mogna.

Att fasta - inte tillfredsställa magens behov, kan för en del vara en hjälp att förstå att vi inte behöver tillfredsställa allt som vi önskar och strävar efter. Man kan göra fastetiden till en övning i andlighet och eftertanke. Fastan kan också betraktas som en tid av solidaritet med världens svältande och många skänker pengar till t ex Lutherhjälpen. Att fasta och avstå från det som vi har lust till innebär alltså att vi tänker på att "människan ska leva inte enbart av bröd utan av varje ord som utgår ur Guds mun." (Matt 4:4) Det är inte maten som gör att vi lever. För att leva, och leva även då vi dör måste vi ta emot livet av Gud.

Den stilla veckan är den sista veckan före påskdagen, mellan palmsöndag och påskdag. Förr var detta en mycket tyst och stilla tid i vårt land. Fr o m onsdagen dymmelonsdag fick inte ens kyrkklockorna ljuda med sin vanliga klang, man ersatte metallkläppen med träkläpp dymbel, så att ljudet blev dovt.

Dagarna i stilla veckan har sina särskilda namn: palmsöndag, dymmelonsdag, skärtorsdag, långfredag, påskafton, påskdag.

För oss som lever idag kan fastan vara en förberedelsetid inför påsken. Det är dagar då vi kan ta oss tid till att fundera mer över våra liv och vad vi vill satsa på. För många kan det vara lättare att göra det om man avstår från saker. Det kan vara mat, tobak, alkohol, tv-tittande eller annat som tar tid. På så sätt kan koncentrationen bli större på de andliga frågorna.

Den katolske prästen Fader Daniel skriver:
"Om man avstår från något visar man sin solidaritet med Jesus och kommer ihåg hans lidande och kärlek för oss. För han som hade allt avstod från allt helt frivilligt för vår skull. Då skall vi försöka göra det för hans och för människornas skull."

Öppnade är ångerns heliga portar,
låt oss med fröjd gå in genom dem
i avhållsamhet från mat och från syndiga begär.
Nu är Fastans saliga tid,
som låter ångerns strålar lysa;
låt oss då i gemensam iver ta emot dessa strålar,
låt oss frigjorda från ljumhet och lättja jubla i glädje.
Ja, med glädje går vi in i Fastans heliga tid
för att börja den andliga kampen -
så att själen blir renad och kroppen luttrad.
Låt oss i kärlek hålla ut,
så att vi blir värdiga att skåda
Kristi allraheligaste lidande och
Påskens saliga högtid.

Bysantinsk fastebön

Tack så mycket för den informationen, jätteintressant att läsa.

En följdfråga: man får alltså äta lite, men inte frossa?

jag kom att tänka på den där filmen, 40 dagar och 40 nätter, där huvudpersonen går i celibat under 40 dagar och 40 nätter och därigenom får en ny syn på kvinnor och sig själv. han har i filmen en bor som är präst, och blir inspirerad av prästens celibat och Jesus 40 dagar i öknen. Skulle man kunna räkna det som en sots fasta? eller är jag helt ute och cyklar?

Vad du väljer att avstå från under fastan är en sak mellan dig och Gud. Huvudsaken är att du skall frigöra tid, pengar och energi för att vända dig mot Gud och för att hjälpa de som står omkring dig. Om att avstå från sex gör detta för dig så visst, det kan räknas som fasta. Om du bara går omkring och är förbannad och ledsen och bara tänker på vad du missar så "hjälper" det ju inte...

Uttrycket "40 days and 40 nights" används nuförtiden ofta som en synonym till något som "känns som en evighet". Att fasta i 40 dygn, med undantag för söndagarna, kan onekligen kännas så.

Jag har aldrig tänkt så att fasta kan ibbeära något annat än att avstå från mat förräns nu. Det här var verkligen intressant.

min mans släkt e ortodoxa...de får ta allt från växtriket men inget som kommer fråmn djur.