Folk som skall klappa en på magen...

känner igen det där.. alla vill bara väl, men det kändes lite fånigt som sagt i början när dom vill klappa min livmodern,heh..
Tycket fortvarande inte att folk "tafsar" (utom min man o närmaste familj) och man kan som sagt fråga först. Man går ju inte o tar på andra främmande människor hur som helst.
Men försöker tänka att dom menar väl, och tänker inte att alla inte tycker om det!

På mig är det ingen som inte har frågat, och när dom frågar brukar jag säga ja.. Lite roligt i helgen när vi var ute och "festa", så kom det fram en lagom (hmm) full tjej i 20års åldern och frågade om hon fick känna. Hon var jätte fascinerad och höll säkert på magen i 4-5min, mej gjorde det inget, var mest roligt att se hur någon kunde tycka det var så häftigt som hon tyckte, barnet rörde sig inte ens . Hon blev typ jätte irriterad på folk som gick förbi och råkade knuffa till henne när hon stod där.

Jag har lilla Linus i magen

En annan sak, varför tycker folk att det är ok att fråga om det var planerat eller inte?!

Värre blir det ju längre tiden går! I tid o otid ska folk man aldrig sett förr på o tafsa på magen och för mig är detta inte alls ok! En del gillar uppmärksamheten men för mig som varit med om ett överfall/våltäktsförsök för ett antal år sedan är detta högst obehagligt!!
Är det min familj eller vänner är det en helt annan sak. Men att främlingar ska ta på mig klarar jag inte!

MERlight

Ja, det är en annan kul fråga. Eftersom jag glatt berättar att vi skall ha barn och så, så är jag väl nöjd med läget som det är?! Oavsett om det var planerat eller inte.
Vilket det i vårt fall iof var.
Så ni inte behöver undra

För oss var det också planerat, men på vilket sätt är det intressant för någon annan typ kollega eller ytligt bekant?! Ska man börja berätta hur vi försökte pricka in ÄL eller vad har de tänkt?!

Det ända som är irriterande är kommentaren "Oh, vad söt du är" när folk kommer och klämmer, känner och stryker...Var roligt att höra när man var i vecka 20, men nu i v 37 känner man sig inte så söt längre....

Nu är jag inte så privat av mig när det gäller min mage men vill dela med mig av två soliga händelser!

Igår fyllde grannens ena son 4 år och jag och mannen gick över för att gratta...lilla gullgubben har varit med från det jag rusade in med graviditetstestet i högsta hugg och nu drog han upp min tröja och pussade magen! Tidigare har det bara varit klappar men nu var den så stor och fin så den behövde pussar :D!

Jag gick på ljusterapi i vintras och jag började surra lite med en av kvinnorna som också satt där varje morgon...en dag satte Iggy (arbetsnamn) igång med att tokröja och jag tog hennes hand så hon fick känna...hon började gråta för hon blev så rörd! Det visade sig att hon hade fått ett missfall ett år tidigare och enda gången hon tidigare känt ett barns rörelser var när hon väntade sin son för många år sedan!

Jag tror att just en gravidmage väcker många känslor till liv och jag förstår de av er som inte vill att kreti och pleti ska komma fram och klämma men försök vara generösa i tanken, det är ett mirakel som händer och som faktiskt inte alla får uppleva!

Det värsta tycker jag är när folk klappar mig på magen (utan att fråga först) och säger "hej tjockis!" Då brukar jag klappa tillbaka och säga "hej själv, tjockis!" Då brukar det inte vara lika roligt längre!

Eller när folk frågar i telefon: "Börjar du bli tjock än då?" Då får de svaret att nä speciellt tjock har jag väl inte blivit. Däremot syns det ganska tydligt att jag är gravid... Då brukar det också bli ganska tyst.. *mohahahaha*

Jag är inte tjock, jag är gravid! Tafsande har aldrig varit ok! Ska det vara så svårt att fatta?!?!?

Modesty 2000
ja, det var gulliga historier. Hade varit helt ok i det fallet för min del också. Att det antingen är ett litet barn som måste pussa, eller att man själv väljer att be någon känna på när bebin rör sig.

Det är mer det här när folk liksom bara klappar en... Inte för att känna rörelser, som inte känns ännu.

Typ som om man skulle göra silikonbröst och folk skulle gå och bara känna på dem hur som helst..?!

MERlight
Haha, ja man kanske ska dra en historia om hur planerande gick till: "Ja, jag kissade ju på pinnen och varje gång den gav utslag hade vi sex. Den gången jag blev gravid hade vi först sex 1,5 timme på kvällen -det var förresten då du ringde och vi inte svarade, kommer du ihåg?- och sen på morgonen efter för säkerhetsskull. Då körde vi en annan ställning och jag låg kvar för att hålla kvar sperman i mig och sen... bla bla bla"
Haha, då blir det nog lite tyst

Finns en tröja att köpa, en röd med ett stort stopptecken på magen och så står det: "Rör inte min mage". Köpte en sån på bebistrojan.se

Jag tänkte köpa en som det står: Jag är gravid. Vad är din ursäkt ?
För jag är också så less på alla som kallar mig tjockis. Jag är inte tjock ! Jag är gravid.
Jag tror att den avskräcker lite från klappande också.....

Me2: Håller med en sån skulle man haft. Folk kallade mig tjockis från vecka 4 typ och jag blev j-vligt trött på att höra det. Dagen efter sonen kom va det ingen som sa tjockis, trots att jag var precis lika tjock.

Fast jag har läst att det är ett otroligt mänskligt beteende att fascineras av en gravid mage. Det är inprogrammerad i oss att man skall bli glad av att någon är gravid eftersom det för klanen och mänskligheten framåt.
Så jag tror att man måste visa lite förståelse också, det finns betingat i människor. Självklart har man rätt att säga nej, men man skall nog också glädjas åt folks fascination.

Min killkompis föreldrar är i eld och lågor att jag och killen ska ha barn, pratar om att de ska vara barnvakt m.m =p sen en dag då vi var över sa farsan till kompisen till mig att ja nu när du är gravid så har alla rätt att ta på din mage =p på skoj då.. jag kan inte fatta hur många man berör med sin graviditet, min låsas morfar spelade munspel för magen för han tyckte att det skulle bli en musiker =p

Än så länge har ingen främling varken kommenterat eller tagit på min mage. är i v34+0.

Även om man kanske ska visa lite förståelse som vissa här skriver, så tycker jag faktiskt att folk måste fråga innan dom tar på en. Jag kan lova att med dom hormonerna som svallar inom mig, så hade jag inte blivit överlycklig precis om nån främling kom fram och tog mig på magen helt appropå ingenting.

tycker också de är jobbigt när folk man inte känner särskilt väl rör en utan o fråga.. o som nån annan sa, okej om de vill känna när magen är jättestor o barnet sparkar men då kan man ju gärna fråga först om de är okej..
men som t.ex för nån veckor sedan när en bekants (till min man mest) tjej kom hem till oss (har träffat människan 2 ggr förut för kanske ett år sen) var de första hon gjorde när hon kom innaför dörren var o klev raka vägen fram till mig o börja "taffsa" på magen.. kände bara för att gå därifrån, jag tar inte på folk som jag inte känner o framför allt inte utan att fråga om de är okej eftersom jag själv vet att man kanske inte alltid uppskattar att känna sig som allmän egendom..

*garvar* Mmm det är konstigt, som att allt normalt vett å sans åsidosätts. Vanligen står man ju inte ens för nära andra av hänsyn till det osynliga personliga utrymmet man har.