kass mamma? Hur underhåller man en 7-veckors bebis?

Jag håller med, skitsvårt att roa de små. Nu har min tjej hunnit bli 3 mån, men problemet kvarstår. Nu kan hon roa sig själv med en leksak en stund, men sen får jag bära, prata och sjunga.

Köp en cd-skriva med barnsånger och spela för honom och vänta på bättre tider

Har en sån, vi dansar runt och sjunger och då är han jättenöjd, men vem orkar göra det hela hela dagarna? Kanske i och för sig vore ett bra sätt att bli av med resterna av degmagen! ;)

Förstår hur du känner! Men så små barn blir lätt överstimulerade och det kanske är det som händer när du upplever att han blir uttråkad..? Och du måste inte prata supergulligt med han hela tiden men jag gjorde till vana att hela tiden gå o småprata, berätta vad jag gjorde (diskade, bytte blöja/kläder m.m.) och det tycker nog dom flesta bebisar om - att höra mammas röst. Testa att ha på stereon oxå, som lite bakgrundsljud, för blir det föör tyst hemma så kan det upplevas konstigt plus att det blir som lite sällskap för din del Du är säkert en jättebra mamma !

Jag brukade låta honom vara med hela tiden när han var så liten så var han nöjd. Han kunde sitta i babysittern och spana in vad jag gjorde. Fast som jag minns det så sov han mest

Min son är en dag yngre än din och jag känner väldigt väl igen det du skriver. Min son vill ha nya aktiviteter hela tiden känns det som och att ligga ensam är jättetråkigt, han vill bli buren jämt. Jag tycker också att det är jobbigt att prata gulligt hela tiden och känner mig dålig... Dessutom känns det som om jag börjar bli knäpp av att inte prata med vuxna på dagarna... Jag längtar tills dess att han inte äter för jämnan och oregelbundet så att vi kan ge oss ut bland folk lättare.

Kollar han på något annat kan man ju ändå prata ´lite, säga typ titta lampan va fint den lyser... Sådär kände jag i början, visste inte hur jag skulle göra för att underhålla henne. Men sen kom det bara helt naturligt. Att ligga på filten och mysa och leka var det inte tal om i början. Men nu har hon börjat klara sig själv och tittar runt omkring så man hinner med lite annat nu. Det där kommer ordna sig ska du se :)

Man behöver inte underhålla så små bebisar, de vill ha närhet ovch trygghet. Lägg ner på filt, sätt dit en mobil ovanför, gnäller de inte är de nöjda. Bärsele/sjal annars om de inte vill ligga ner. Gå promenader. Prata om vad du gör "Nu tar vi på mössan" Nu ska mamma diska"...
Jag tyckte det var ursvårt också, hade en depression samtidigt. Försök att inte känna krav på att vara en bra mamma, du är det säkert automatiskt!

Får nästan lite dåligt samvete när jag låter sonen ligga själv. (han är 9v) Han är ganska sällskapssjuk men ibland kan han ligga själv en stund. Då blir jag nästan lite orolig att han ska känna sig övergiven... men han verkar ju nöjd (i alla fall en stund) Annars brukar jag också prata mycket med honom om vad som händer, sjunger mycket eller så kollar vi på tv.

Åååh va skönt med alla era svar! Känns bara hälfen så jobbigt nu.Det är väl omställnigen också att inte ha en sekund över för att göra vad jag vill. Han är vaken nästan hela dagarna, sover kanske 20 -30 minuter i sträck nån gång. Men det blir inte mycket annat gjort för när han är vaken ska han underhållas!
Kan känna mig så knäpp när jag går och pratar om allt ointressant jag gör för en som ändå inte fattar nåt av vad jag säger.

Hille77: Vad menar du med överstimulerad? Hur kan han bli det och vad händer då menar du??

Samach: Hade du såndär depression som man kan få efter förlossningen. Ibland funderar jag på om jag har lite av det jag med. Kan t.ex inte alltid känna mig så glad över Alfred som jag vill... känns ju också hemskt. Hur vet man att man har det?

TS: Alla mammors stora dilemma i livet är att aldrig känna sig tillräcklig o duglig i förhållande till sitt barn. En utvecklingsteoretiker skrev just om "the good enough mother". Att vi kan inte uppfylla varje uns av våra barns behov hela tiden utan att det vi gör ofta duger bra. Dåligt samvete kommer man nog alltid ha hur gamla de än blir.
Jag har en 4 månaders o kan fortfarande känna att det är svårt att roa henne, särskilt allteftersom det blir senare på dagen o hon blir tröttare. O guud så trist det kan bli med gymmet o Max boken ibland !!
Du gör ett jättebra jobb, du engagerar dig o bekymrar dig o vill ditt barns bästa. Det märks! Kram