Känner man direkt om man kommer passa som föräldrar eller är det en känsla som växer fram med tiden?
Har ni varit osäkra och varför?
Har det funkat?
Jag blev oplanerat gravid... Men jag kände direkt att det skulle funka.
Visst var jag orolig hur jag skulle klara av att vara mamma.
Men när barnet väl blivit fött så är det som om man haft barn hela sitt liv.
Men vet precis hur man ska göra 
Jag var jätte nervös och orolig samtidigt som det var jätte spännande.
Lycka till 
Men sen som du skriver i överskrift... Skaffa barn med rätt person...
Vet inte riktigt hur du menar med det...
Men självklart ska du skaffa barn med en person som du älskar och så.
Skaffa inte barn med fel person
Jag visste direkt att min sambo var rätt person att få barn tillsammans med. Men jag visste väl inte om jag själv skulle bli en bra förälder. Tyckte att det verkade ganska läskigt, men nu har vi en son tillsammans och det var inte så knepigt och farligt som jag trodde.
När vi hade träffats visste jag helt säkert efter tre mån att han var mannen jag ville leva med resten av livet, det var åtta år sen. Nu är vi gifta och har två barn. Allt är inte jättekul jämt, men jag har alltid varit/är säker på att han är en toppenförälder!!!
Jag var säker från första stund att han var mannen i mitt liv
Även jag blev oplanerat gravid. Jag och min kille fick till det efter 9 veckor tillsammans. Men jag kände direkt att han var rätt person, b la genom att jag har sett hur han är mot sina tidigare barn.
....och när det gäller mig själv. Tror nog att jag kommer passa som förälder. Och gör jag inte det så lär jag nog växa in i rollen som mamma med tiden.
Det är ju viktigt att man är trygg med den personen som man skaffar barn med. Man ska kunna lita på, ställa upp för varandra och ha en bra relation tillsammans.
Man ska inte tro att förhållandet blir "bättre" av att skaffa barn ihop, för det är en stor prövning.Om det är problem innan så bör man vänta med barn tills förhållandet är stabilt.Om man är osäker på om man passar som förälder så är det bättre att vänta ett tag tills man känner sig mer säker.Det är ju en fördel om man t.ex har ett fast jobb och ett bra hem för det kommande barnet.
Jag trodde min sambo var rätt, rättare sagt jag visste att han alltid skulle ta hand om sitt barn, även om det inte funkar mellan oss. Men nu efter 10 månaders föräldraskap ångrar jag mig. Sonen är världens underbaraste men sambon gör tabbe efter tabbe och det är nog bara en tidsfråga nu hur länge jag står ut...
Jag och mannen gick igenom en svår tid och kriser i förhållandet väldigt tidigt,vilket gjorde att vi kom varandra närmare då och lärde känna varandra bättre.Vi lärde oss hantera förhållandet och problemen tillsammans.
Det dröjde flera år innan både ville skaffa barn,och då hade vårt förhållande varit stabilt och väldigt bra under några år.
När vi skaffade barn förändrades inte mycket,vi hade fortfarande all tid vi behövde och all kraft,och lycklig tid.
Vi har efter så många år ihop,fortfarande aldrig bråkat eller varit oense om barnuppfostran,regler,syn på saker eller hemmet.
Allt fungerar precis som alltid flytande vilket känns härligt.
Men det krävs ofta några år plus eventuellt problem och kriser för att lära känna någon på riktigt.
Man ska inte ha för bråttom.
Hade jag vetat hur min karl funkar med barn så hade jag aldrig skaffat barn med honom. Han blev en helt annan när barnen kom...... tråååkigt så nu e vi separerade som TUR är för barnens skull.
För min del har jag längtat efter barn länge. Har däremot inte träffat rätt partnervis innan jag träffade min nuvarande flickvän