Katt och råttalek eller sann kärlek?

Jag är så trött på den här leken! Katt och råtta. Jag är ingen katt och du är ingen råtta. Och jag kommer inte att jaga dig. Jag har försökt att vinna tillbaka dig men du gjorde klart för mig gång på gång att det inte var någon idé. För du älskade inte mig längre. Ändå skickar du ut signaler hela tiden till mig om att jag fortfarande är ditt allt och när jag försöker att nå dig försvinner du bara bort igen och lämnar mig här ledsen och oförstående! Jag förstår inte vad du vill?

Väntar på dig varje dag, varje kväll, bara att få se en skymt, höra ett ord. Det lilla betyder så mycket, du vet ju hur mycket jag älskar dig! Du vet var jag finns, att jag finns och framförallt för dig. Du vet ju det! Ändå gömmer du dig. Vad skall jag göra mer? Du måste berätta det för mig! Jag måste få veta om allt det här bara är en lek eller om det verkligen är vad du vill! Jag är beredd på att börja om helt, om jag bara visste vart jag hade dig. Men hur skall jag kunna veta om du inte visar mig? Vad tror du att jag tror när du flyr fältet så fort det känns som vi kommit ett steg framåt?

Jo, att jag åter misstagit mig, jag känner mig dum, patetisk och förlöjligad.
För hur kan jag vara så jävla dum som fortfarande tror, önskar och hoppas att det skall bli vi igen...Min idiot!!!

Jag har ingen brådska alls, allt har sin tid men jag önskar jag visste om det är du som lurar mig eller om jag bara lurar mig själv?